Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Några exempel...? Du ombads alltså att föreslå en lösning. Din lösning var att klaga på etablissemanget. Det är ingen lösning, det är möjligtvis ett komplement när man redan har en spirande lösning på plats. Vad består din lösning av mer än att det finns "gott om människor" som skulle kunna delta i den? Var är dessa människor och på vilket sätt motiverar deras potential att du pissar på allting annat? På vilket sätt äventyras lösningen av tidlösa observationer i stil med kejsar Titus och Johannes Chrysostomos?

Några exempel...? Det känns som om jag missförstår frågan du ställer. Jag känner ett antal utmärkt kapabla personer. Eller varför inte personer som skriver för https://detgodasamhallet.com.

Spirande lösning? Du behöver utveckla och det rejält. Visste jag inte bättre skulle jag kunna gissa att du pratar om Det fria Sverige som ett exempel på det. Du får nog lov att medge att det kräver en del viljestyrka att sätta sin tilltro till personer av det slaget eller någon i den sfären för någon form av byggande av en ny "elit". Om det nu är vad du menar. Det är som sagt oklart.

Det är heller inte solklart exakt vad du menar med "eliten". Är det exempelvis relevant vem som är VD för SEB? Jag skulle säga att det inte är särskilt relevant.

Om man undersöker preapitalistisk textteori står man inför ett val:
Antingen avvisa det kapitalistiska paradigmet av diskurs eller slutsatsen att media
är kapabel till betydande kontextualitet.

Men om preapitalistisk textteori håller, så vi måste välja mellan subtextual objektivism och lyotardistisk berättelse. Lacan använder termen "kapitalistisk berättelse" för att beteckna konstnärens roll som författare i elitens tjänst..

Du menar väl inte att det är Bert Karlsson och ICA-handlare som utgör det globala samhällets elit?

Det gör inte jag iallafall.

Nej, det jag skrev var följande: Enda möjligheten som jag ser det är att få igång ett mediadrev mot alla ansvariga i statsapparaten. Då skulle ansvar och förändringar kunna tvingas fram relativt snabbt. Men det kräver ju en total omställning hos medierna. Någon annan möjlighet kan jag inte se.

Journalister är trots allt också människor och de flesta kan inte leva helt isolerade från samhället. Som andra människor har de barn, föräldrar, syskon och andra närstående. De allra flesta människor har någon i sin närmaste krets som behöver hjälp från samhället. Även om de inte drabbas själva så kommer förr eller senare någon närstående att drabbas av samhällsförfallet.

Det man kan hoppas på är ett uppvaknande bland journalisterna. En probleminsikt likt den hos Carolin Dahlman som varit upp tidigare i tråden. Jag upprepar länken till hennes ledare:
2019-05-07: Om M-ledd kommun skyhöjer skatten pga invandringen är läget illa
http://www.kristianstadsbladet.se/le...ar-laget-illa/

Kan fler börja skriva så i MSM är mycket vunnet.

Blot-Sven: Det du tycker är en ”reality check bland alla abstraktioner och småaktigheter i tråden” är en debattartikel av en centerpartist.

Tack. Men då är vi i situationen där vi hoppas på att några andra ska ändra sig lite om saker och ting. Och vad ska mediadrevet handla om? Det vet de inte själva. Det tar också emot att dreva mot sådant man själv tyckt tidigare. Då framstår man som en idiot.

Något som jag tycker intressant är detta här nya bensinprisupproret som har omskrivits lite grann. Vågar man gissa sig till att dessa människor är missnöjda med mer än bensinpriset? Jag vågar påstå att så är fallet. Men, det enda de känner sig kapabla till är att protestera mot är för höga bränslekostnader. Var finns det människor som kan tala för allmänheten? Än så länge ingenstans. Folket är inte en del av processen i det här landet annat än vart fjärde år.

Eliten är de människor som styr och sätter prägel på hela samhället. Kolla upp Sam Francis' inspirationskällor, de var helt besatta av att studera eliter och dynamiken kring dem. Som sagt, din analys av problemet bygger på elitteori, men när du pressas till att tala om lösningar verkar det saknas helt.

Med "spirande lösning" ifrågasatte jag din idé om att vi ska gnälla på etablissemanget UTAN att samtidigt peka ut åtminstone något spirande alternativ, något med potential att kunna bli något. Gnäll är bara meningsfullt om du har något annat som du samtidigt lanserar, som ett bättre alternativ till det du gnäller på. Annars bidrar du bara med negativitet.

Jag gillar också Det goda samhället, men du måste ju se att den siten inte har uppstått ur ett vakuum. Den bygger på modeller och tankefigurer (teoribyggen t ex) som kommer från en äldre oppositionell miljö, både i Svrige och utomlands. Det du gillar med Det goda samhället är frukter av sånt du spyr galla över på Flashback.

Din kritik av oppositionen är 100% personfokuserad, vilket ännu mer stärker misstanken om att du inte har något alls att komma med. Om du hade det skulle du kunna se positiva tendenser och potential för framtiden, alldeles oavsett hur oraffinerad en enskild aktör må vara.

Några andra? De berörda måste börja göra sitt jobb. Samhället förfaller för att det regelverk som ska få samhället att fungera inte efterlevs. Hur svårt kan det vara att fatta? Men det är klart, om man som Blot-Sven tycker att det är ”abstraktioner och småaktigheter” är det ju liksom kört från början. Herregud.

Ojsan, det var i alla fall ingen medveten förvrängning från min sida. Beklagar. Ja, är detta enda möjligheten så vete fan hur det ska sluta...
Vi får väl se om de värsta effekterna av mångkulturen någonsin blir så påtagliga att de mest privilegierade inte bara kan vifta bort dem som vanföreställningar, eller tysta ned dem.


Japp. Ett rätt talande exempel på hur jävla skruvad "verkligheten" kan vara. Ibland överträffar de här bisarra analyserna (a la Bagdad-Bob) verkliga rapporter om vidrigheter som inträffat.

Journalister har vaknat lite då och då, se t ex Gunnar Sandelin eller Marika Formgren. Det som händer då är att de slutar verka inom regimmedia. Du kan glömma att regimmedia ska vända, men vi kan få en situation där så få intelligenta människor vill jobba för dem att de blir ett skämt. Som när de inte hittade någon historiker som ville föra ut deras agenda, och tvingades lansera Henrik Arnstad i den rollen. Agendan skiftar inte, det blir inga drev mot de ansvariga, men media kan göra bort sig och bli ett stort skämt, och därmed förlora sin makt.

Det jag syftade på var de här ständiga diskussionerna om vem som sagt vad, anser vad och "är" vad, med mängder av korta inlägg som fokuserar helt på andra användare i tråden. Jag tycker ändå att det lyfter avsevärt när det dyker upp teorier och analyser, om än abstrakta.

Att syna och höja när nazistkortet dras

Det danska partiet Stram Kurs ledare hade mage att syna och höja när nazistkortet drogs i TV.
Se klipp nummer två under följande länk.

https://samnytt.se/rasmus-paludan-da...-inte-bli-kul/

Effekten blir ju rätt slående. Undrar hur det skulle ses i ett land där politiskt korrekthet har upphöjts till överideologi.

Edit: Paludan har en persona som kan jämföras med Trump. Kanske är det var som behövs för att just kunna syna och höja?