Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Klart det är, bara titta på vilka som jobbar där och vem som är deras arbetsgivare. Hur skulle de kunna angripa frågan på något annat sätt? Sägs att det är en omöjlig ekvation. Det är att byta ut alla apparatchik mot folk med ryggrad.

Det intressanta var, som nämnts, att programledarna verkligen tryckte på att de tre inbjudna skulle yttra sig om några ”alternativa orsaker” (läs migration) än tramset som gick på rundgång. Lite omvänt kan man säga.

Det är ju bara att hoppas att fler ser igenom dessa lågvattenmärken. Men jag förstår antagligen inte hur pk-hjärnor fungerar.

Den klick människor som påverkade av straussisk världsåskådning gick från marxism till neocon-ideologin under efterkrigstiden har legat bakom många av de värsta felsatsningarna i USA och västvärlden: interventionism, massinvandring, mångkulturalism och nyliberalism. Några söner till dessa ärvde sedan positioner som grindvakter i ”rörelsen”, t ex Kristol och Podhoretz. Jag länkade tidigare till David Coles utmärkta text om Golem där han begrät den dystra tendensen att hans folk sätter igång något som kväser ett mindre hot men som i förlängningen utgör en katastrof för dem. Varför flyttar så många judar från Malmö och Frankrike egentligen? Cole var inte optimistisk och trodde inte att han skulle få något gehör med sin text.

Nu ser vi dock ett tecken i tiden: Norman Podhoretz har bytt riktning i en helt färsk intervju (som tyvärr ligger bak betalvägg, varför jag länkar till en tweet som visar de viktigaste citaten). Han kallar sig för ”paleo-neo-con” och vill rejält minska invandringen till USA eftersom kulturen nu är så försvagad att den inte längre kan assimilera någon. Han blir både angripen och hyllad av stamfränder i kommentarerna.

Med detta vill jag ha sagt att det finns en möjlighet att medieklimatet i Sverige kan komma att förändras snart.

https://twitter.com/matthewschmitz/s...831101952?s=21

Det här måste ändå ta priset av dårskap.


Okey, så Mrs. Gonzales hade alltså ”chilensk bakgrund” (kallar man det) men flera barn som fötts i Syrien av en chilensk morsa och en norsk farsa är ”svenskar”.

Chile kräver att skrotet ska dumpas för slutförvaring på den rätta soptippen dvs Sverige. Något som knappast ifrågasätts av svenska journalister.

Trevligt förresten att tvingas läsa om den mysiga familjen Skråmo/Gonzales varje dag. Det måste bokstavligen vattnas i munnen på svenska vänsterkärringar att få hem sju hjärntvättade terroristungar till Sverige.

Så här blir det i världens mest feministiska land.

https://www.expressen.se/gt/chiles-k...-skramos-barn/

We are all living in America. Kostar på att leva tillsammans med hegemonen och ha Socialdemokrater som vill fylla på med nya väljare.

Visst är det så; nymarxismen är med sin tydliga regelstyrda god-ond-hierarki och komplicerade teoribildning den perfekta mytologin, vida överlägsen vilken Silmarillion som helst. Jag har också reflekterat över att många gamla lajvare går direkt till extremvänstern utan att passera gå.

Jag har till och med funderat på om marxismen är skapad, inte ens för att vara en mytologi, utan för att vara en splittringsideologi. Marxismen som psykisk terror. Jag är inte den förste som har funderat i de banorna, förstås; Leonard Cohen skrev till och med en sång om detta. Dess namn?

"First we take Manhattan, then we take Berlin".

Intressant hur LaMotte fick slut på sextrakasserierna. Han har 200 000 följare och en miljon läsare. Hur många har aktivisterna? Några tusen kanske. Okej, många av dem kan påverka i och med att de är journalister eller har chefspositioner inom myndigheter. Men 1 miljon läsare är för mycket. Så många kan äventyra dessa tjänster. I och med att feministernas drev mot LaMotte blir känd i fler alternativa medier kanske vi talar om 1,5 till 2 miljoner. Bara en sådan sak, vem är Sveriges mest kände politiker idag? Kristersson, Löfven eller Busch Thor? Nej, ingen inom riksdagen. Det är Christer Sonesson i Staffanstorp. Kommunen har 23 000 invånare.

Invånare i Staffanstorp: M har normaliserat rasism

https://www.expressen.se/kvallsposte...anarnas-ilska/

Nu börjar man inse att i lilla Staffanstorp finns fröet till verklig förändring vilket nu kommer sätta Sonesson under rasistluppen. Artikeln är tyvärr premium men man har tydligen hittat ett antal offer för denna extremt rasistiska kommuns agenda. Kommer Sonesson att orka stå emot kommande attacker från media och det egna partiet. Man får hoppas.

Nu är ju Chile ett bananland som står lägre i hackordningen än Sverige, vilket gör att Sverige kan skita i Chiles krav. Om något land högre upp i hackordningen i "den liberala demokratins" världsordning hade Sverige sett sig nödgat att följa order. Men inte från Chile...

Nu räcker det att konstatera att Chile är idioter.

Sonesson har ju stöd av de invånare i Staffanstorp som normaliserat rasism. Såg något inslag om att Sonessons lokal-väljare röstar på Sonesson lokalt - men kan inte bringa sig till att rösta M i de nationella valen. Så där har du ju svaret. Folk vill ha Sonesson och hans politik. Han har befolkningen med sig.

Vad har då rikspressen att sätta emot? Ingenting.

Stigmat mot Staffanstorp som byggs upp av etablissemangsmedia ger deja vu till Sjöbo.

Och då finns en 30-årig verklighet mellan dessa båda "punkter".

I Sjöbo drev Centern! åsikten att flyktingarna var lyxflyktingar som kom av ekonomiska skäl och sånt var inte okey, för att tala Löfven-språk.

Media lyfte då för 30 år sedan frågan till ett övre humanistiskt universalplan, att alla människor har rätt till värdigt liv oavsett nationalitet och den förmenta provinsiella inskränktheten tvingades kapitulera, och som den kapitulerade! Dess verkningar har inte slutat skälva än i moderjorden.

I Staffanstorp idag vill kommunpolitiker vägra återvändande IS-terrorister lagligt stöd till kommunens skattebetalares pengar i form av bidragsbuketten. En högre grad av jordfast anklagelse jämfört med Sjöbos dåtida men rimliga.

Nu är mullret så sakteliga igång mot Staffanstorp. (Läs artikeln i DN idag, eller var det möjligen SvD - Moderaternas tidigare trygga ankare som nu så svekfullt mot traditionen i globalismens namn övergivit sitt parti sedan det i sin tur övergett Reinfeldt/Borg - för tidningarna är så lika att de gått upp i varandra och är svåra att skilja på).

Svenskt media har flyttat sig försumbart över tiden och dess verklighetsförändring från Sjöbo till Staffanstorp.

Det är mer komplicerat än så. Drevet mot Staffanstorp är en attack på Christian Sonesson med syfte att försvaga hans ställning i den interna maktkampen inom Moderaterna som står främst mellan Kristersson-Dousa på ena sidan och Sonesson på den andra.

M rasar nu i opinionen och Kristerssons dagar kan snart vara räknade. Då är det av absolut högsta prioritet att M väljer en ny ledare ur det gamla Reinfeldt-gänget, eller åtminstone ingen som kommer ur Sonessons kretsar. Här har regimmedia en uppgift att utmåla Sonesson som en extremist för att göra honom helt otänkbar som ny M-ledare. Detta kommer att fortsätta och accellerera tills dess att partiledarfrågan är löst.