Citat:
Jodå - om man letade ett tag så går det nog att hitta folk i Sverige som kan skriva som inte är vänstervridna.
För övrigt noterade jag att Bonniers på något mirakuellt sätt passerat Konkurrensverkets kontroll och att de numera blivit lyckliga ägare till en massa lokaltidningar. Det är enligt min uppfattning helt sinnesjukt att man tillåter att en klan har en förkrossande marknadsandel av den svenska marknaden. Sen kan de vara judar eller greker.
För övrigt noterade jag att Bonniers på något mirakuellt sätt passerat Konkurrensverkets kontroll och att de numera blivit lyckliga ägare till en massa lokaltidningar. Det är enligt min uppfattning helt sinnesjukt att man tillåter att en klan har en förkrossande marknadsandel av den svenska marknaden. Sen kan de vara judar eller greker.
Ja det är mycket oroväckande att så mycket makt över opinionsbildandet i Sverige fördelas på så få händer. Det gå inte att bortse från Bonnier när vi gör mångkulturellt bokslut och försöker förstå hur en så stor del av svenskarna lurats att utan strid ge bort både land och framtid till dysfunktionella kaosmänniskor från några av världens mest brutala kultursfärer. Att vårt politiska etablissemang utan knot accepterar denna mediala maktkoncentration är minst sagt besvärande.
Jag drar mig till minnes vad kommunistapologeten och mångårige chefredaktören på DN Olof Lagerkrantz skrev 1990 i sin bok Ett år på sextiotalet (1990):
Citat:
Inom den äldre generationen Bonnier fanns en oro att deras intressen i press och förlag skulle väcka ont blod, att de kunde komma i skottgluggen för anklagelser för monopol och maktmissbruk. Här fanns spelrum för en i vårt land ständigt aktiv antisemitism. Familjen avvisade under decennierna kring mitten av seklet gång på gång erbjudanden som erbjöds dem.
Nu på 60-talet skedde en automatiskt verkande koncentration inom pressen genom att Dagens Nyheter och Expressen växte och andra tidningar lades ned. Därmed förändrades hela det andliga klimatet i landet. Om tidningarna tillsammans bildar en jury, där en enda medlems tvivel kan förändra en åtalads läge, blev denna jury nu allt mindre rik på röster. Samtidigt började inom familjen Bonnier den gamla rädslan dö ut och aptiten på ständigt fler förlag och tidningar växte, ända tills det nuvarande groteska läget uppstod med en maktkoncentration inom media i bonnierhänder som torde sakna motstycke i något land.
1973 var varje försiktighet glömd och Dagens Nyheter inköpte Svensk Filmindustri för att så dra ännu en opinionsbildande verksamhet inom sin sfär. Jag protesterade med all tänkbar kraft på ledande plats men saken var förstås redan avgjord i DENI innan den kom i vår styrelse. Den enda följden blev en av regeringen tillsatt mediakoncentrationsutredning som ingenstans ledde.
Nu på 60-talet skedde en automatiskt verkande koncentration inom pressen genom att Dagens Nyheter och Expressen växte och andra tidningar lades ned. Därmed förändrades hela det andliga klimatet i landet. Om tidningarna tillsammans bildar en jury, där en enda medlems tvivel kan förändra en åtalads läge, blev denna jury nu allt mindre rik på röster. Samtidigt började inom familjen Bonnier den gamla rädslan dö ut och aptiten på ständigt fler förlag och tidningar växte, ända tills det nuvarande groteska läget uppstod med en maktkoncentration inom media i bonnierhänder som torde sakna motstycke i något land.
1973 var varje försiktighet glömd och Dagens Nyheter inköpte Svensk Filmindustri för att så dra ännu en opinionsbildande verksamhet inom sin sfär. Jag protesterade med all tänkbar kraft på ledande plats men saken var förstås redan avgjord i DENI innan den kom i vår styrelse. Den enda följden blev en av regeringen tillsatt mediakoncentrationsutredning som ingenstans ledde.
Min fetning.
Den gamle chefredaktören beskriver även i boken hur Bonniers ägarbolag för DN, DENI, fattar alla viktiga beslut utan insyn för övriga aktieägare, denna förändring i Bonniers styrning av sina tidningar sker tidigt sextiotal och kroknäbbade experter bör dra ned sin kippa över öronen för det råder inga tvivel om att Bonniers styr med hjärnhand över vad som ska publiceras i DN och hur opinionerna ska formas.
Och här står vi nu med ett land på väg mot det mångkulturella Ragnarök samtidigt som Bonniers brännmärker motstånd mot detta vansinne som varandes nazism. Så kan det gå.
Har du ingen egen att bjuda på? 
