Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Kan han inte skylla på de segregerade, white ass supremacist fascists där innanför the gated community? Snart i ett lössläppt nummer.

Nog klämmer han alltid, men det pyser kontrollerat, och aldrig mer än små förtretligheter som skaver mot värdegrunden. Nedanstående skrevs för ett år sedan.

Han har inte många år kvar i yrket. Han är 62 år gammal. Världen har förändrats sedan han startade karriären som journalist på SKP:s tidning Gnistan. Det är rätt många journalister som kommer att försvinna de kommande tio åren på grund av pension. Malin Siwe är 57 år, Robert Aschberg är 66 år, Silberstein är 68 år, Rosenberg är 70 år osv. Givet hur mediernas tillväxt ser ut är det inte troligt att de låter pensionärer hänga var. Förvisso, Åke Ortmark klängde ju kvar tills han var 89 år men många kommer som sagt försvinna. Det lustiga är ju att ingen bryr sig om de unga journalisterna. Det finns nästan inga profilerade personer längre. Till sist. De som är födda år 2000 år 18 bast nu. De går sista året i gymnasiet. Hur många av dem läser tidningar? Jag tror fan bara en handfull av dem gör det. Istället sitter de på Instagram, snapchat och gör allt annat än läser någonting.

Om vi drog in press och distributionsstödet samt höjde momsen på pappersmedier till 25 procent hade säkert 1/3 av medierna i Sverige gått i konkurs. Annars kommer Aftonbladet lägga ned mycket av sin Almedalsbevakning från och med i år.

https://www.journalisten.se/nyheter/aftonbladet-minskar-sin-narvaro-i-almedalen

Antagligen är det rätt meningslöst att hålla på där i tre år. Det är endast valåret som är viktigt.

Har själv barn i åldern 15-20 och har funderat en hel del på detta, de och deras kompisar har i princip aldrig lyssnat på radio och det var flera år sedan de slutade titta på tv, mitt äldre barn har flyttat hemifrån och har inte ens någon tv. Youtube och typ Netflix är vad de använder.

Dags och kvällstidningar är förstås inte att tänka på!

Snackade häromdagen med en yngre kille på jobbet som bekräftade min bild, ingen tv finns i hans lägenhet heller och aldrig lyssnar han på "ungdomskanalen" P3, så kallade tv-kändisar är helt ointressanta för honom och hans kompisar och att jobba med media tydligen helt ointressant.

Undrar när detta ska sjunka in hos de tidigare så upphaussade TV och radio kändisarna.

Kan bekräfta detta, även om jag är något äldre än dina barn. Att ha en TV är inte alls en självklarhet längre. De som har TV har det mest för att spela Playstation, eller folk som är lite mer gammaldags filmnördar (även om jag tror de blir allt färre med åren) som samlar på Blu-Ray, och även de brukar ju kolla Netflix på TV:n via sin Playstation eller liknande.

Tidningar finns det inte någon som köper. Jag känner inte en människa under 30 som någonsin läser tidningen. I bästa fall går man in på Aftonbladets hemsida och läser rubrikerna. Kanske finns någon enstaka som har lokaltidningen, men knappt ens det vad jag vet.

Radio lyssnar väl ingen på heller, mer än som bakgrundsljud möjligtvis. P3 har något av en hipsterstämpel. Brukar mest vara Ung Vänster-aktivister som lyssnar på det.

Det är ju inte så konstigt att både SVT och TV4 numera rekryterar YouTube-kändisar till sina underhållningsprogram, men det verkar inte locka fler ungdomar att titta på TV. De hittar något nytt på YouTube istället.

Det märks väldigt tydligt att läsekretsen är väldigt snäv också på det sätt artiklarna är skrivna på. Läste till exempel i DN Stockholm en all inclusive-skrivelse av Niklas Orrenius och Emma Bouvin, komplett med Expo-Lehman intervju. Ve och fasa var temat då ett Bibliotek i Hornstull hade bjudit in Patrik Forsén till att delta i debatt. Komiken i det hela är förstås att Hornstull är just en sådan plats där läsekretsen är etablerad I form av meterosexuell vänster.

Samtidigt görs det, troligen på ett omedvetet plan, reklam i deras alster för såväl Red Ice Radio som andra förment "antisemitiska och rasistiska" nyhetsmedier. Det vittnar förstås om ett självförtroende och en övertygelse gentemot läsarna om att dessa faktiskt inte kommer gå in på säg Red Ice och lyssna till vad de säger. Man är fast övertygad om att rasistanklagelsens mentala bojor ska hålla.

Samtidigt visar de sig allt mer varse om att allt fler bryter sig loss, varför kraven på inskränkningar av yttrandefriheten kommer allt tätare. Ifråga om Hornstull gick det sådär.

Inte bara Jordan Peterson. Från Brasilien kommer nu detta. En ny front mot marxismen.

Ernesto Araújo, named as future foreign minister by president-elect Jair Bolsonaro, said that putting an end to Marxist ideology in Brazil’s foreign policy is “the main mission that the president has entrusted to me” in an op-ed published in the Gazeta do Povo newspaper.

According to Araújo, the Workers’ Party (PT), which governed Brazil for 13 years under Lula da Silva and Dilma Rousseff, turned the country’s foreign policy into a tool to spread Marxist ideology, and the mission of the new administration is to dismantle that apparatus.

Among the Marxist elements pushed by the PT, Araújo cited climatic alarmism, knee-jerk third-worldism, adherence to abortionist policies in international forums, and the destruction of the identity of peoples through mass immigration.

“All these are elements of the PT’s ideology, that is, of Marxism,” he said.

“To cure a disease it is not enough to say that we detest it; it is necessary to know its causes and manifestations, its strategies and its disguises,” the minister said.

https://www.breitbart.com/latin-america/2018/12/01/brazils-populist-minister-slams-climate-alarmism-as-marxist-ideology/

Fler än vänsterblivna kan anspela på och åberopa existentiella hot. För de flesta européer bör närmare 60 miljoner migranter till Europa inom en 6-årsperiod framstå som ett betydligt mer realistiskt och närstående hot än en förmodad klimatkollaps. Marxismen bör absolut definieras som det största hotet mot mänskligheten genom tiderna.

Ja det är samma typ av budskap som jag, i samband med morgonens adventsgudtjänst i kyrkan, fick mig serverade. Det bads i parti och minut men blott om följande ting:
1. Om jordens klimat och det stundande klimatmötet i Polen.
2. Om jordens alla kvinnor som av olika anledningar led och hade det svårt.
3. Om flyktingar och att det skulle bli fred överallt.
4. Att ”alla” skulle kunna ”leva tillsammans” i Sverige.

Dessutom skulle den insamlade kollekten skickas raka vägen ned till Afrika.

Haha va!?

Vart var det här och varför i hela friden går man på "gudstjänst" med avfällingarna i svenska kyrkan? Det är ju att be om en dålig upplevelse som lämnar en besk eftersmak över julen.

Alla vet ju att kyrkan tagits över av marxister som löper amok. Hoppas för Guds skull att du inte lade ett öre i kollekten. Tänk på att Jesus sade: "det är inte rätt att ta brödet från barnen och kasta det åt hundarna"!

Guds ord bor inte i Svenska kyrkan, det är ett som är säkert.

Passa på att debattera i tråden. Snart är det förbjudet. Om Göran Rosenberg får som han vill d.v.s.:

Krönikör Göran Rosenberg: Tungors gift

/…/Och därmed också erfarenheten av att ord inte bara är ord. Ord är också handlingar, ibland brutala handlingar som kan bryta ner människor, och om inte döda dem, så såra dem för livet.

Därför har jag heller aldrig riktigt förstått det lättsinne i synen på ords makt som jag tycker mig notera hos dem som menar att yttrandefriheten i princip ska vara obegränsad. Som om ord bara är ord och alltid kan bemötas med ord.

Men så snart man tar ord på det allvar de förtjänar, och inser att ord kan ha fysiska och psykiska verkningar som inga ord i världen kan göra ogjorda, inser man nog också att yttrandefriheten måste ha sina gränser, både formella och informella.

Lika lite som en jaktlicens kan ge tillåtelse att fritt döda eller såra, lika lite kan yttrandefriheten göra det. De som kämpar för rätten att använda ord för att hetsa och hata, kan i den bemärkelsen jämföras med dem som kämpar för rätten att bära skjutvapen. I USA, där rätten att bära skjutvapen är en stor sak, handlar det inte sällan om samma personer och organisationer.

Det verbala våldets och det fysiska våldets förenade företrädare, om man så vill.
/…/
För att stanna kvar i bibelmetaforen; de asociala medierna är de giftiga tungornas perfekta medium. Här kan vemsomhelst, i skydd av anonymitet eller falsk identitet, i miljontals ekokammare och filterbubblor världen över, sprida giftiga ord om vemsomhelst, utan minsta möjlighet för den förgiftade att försvara sig, än mindre få upprättelse. Till giftet på nätet hör ju att det kan fortsätta att verka i nätets sökmotorer, och i trådar på asociala medier, hur länge som helst.

Saken har inte blivit bättre av att etablerade publicistiska medier, i sin iver att anpassa sig till den nya kommunikationsrevolutionen, inte bara tenderar att anpassa sin journalistik till de asociala mediernas twitterstormar och hashtagflöden, utan också till deras inbyggda brist på publicistiskt ansvar. Det som kan sägas i asociala medier och där kan skapa twitterstormar och hashtag-flöden tenderar att påverka vad som kan sägas också i publicistiska medier.

Ett slags yttrandefrihetens race to the bottom, om man så vill.

Desto bättre för yttrandefriheten, säger kanske någon.

Men det säger inte jag, som ni redan förstått.

Det som praktiskt taget fritt kan sägas i asociala medier är också ord som kan såra och döda, och därmed ord som tär på yttrandefrihetens grundvalar.

Jag tror att det är hög tid att börja ta den sortens ord på det allvar de förtjänar.

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=7103166

Bara lite frågor: Var går gränsen, Göran? Och vilka påföljder skall utdömas? Internering eller arbetsläger? Var har jag hört det där förut?

Det där har hörts i Görans ungdom. En ungdom då han var kommunist. Det är lite intressant det här med den "nazist"-stämpling som ofta förekommer (inte för att den är felaktig alla gånger) men i vårt etablissemang finns det fortfarande kvar personer som tidigare har varit faktiska kommunister, inte bara anklagade för det. Göran Rosenberg och Jerzy Sarnecki är två exempel på detta och många fler finns. Sarnicki resonerar enbart i termer av klass som om de enda läroböckerna i kriminologi vore skrivna av Karl Marx.

Så länge ingen påpekar detta så kommer de undan med det. "Alternativmedia" (t.ex. Red Ice) nämner det aldrig annat än i förbifarten om ens det.

Finns ju många fler exempel, Dan Eliasson, Mona Sahlin och Robert Aschberg är bara några andra som varit kommunister eller åtminstone organiserade i FNL-rörelsen och dylikt. Robert Aschberg är väl den enda som faktiskt gjort avbön från kommunismen vad jag vet. Däremot finns det mycket intressant. Aschberg var ju aktiv i det Maoistiska Oktoberförlaget, som kanske är mest känt som att ha utgivit skriften "Folket har aldrig segrat till fiendens musik" där man, tagit från Wikipedia:
"hävdade att rockmusiken till sitt innehåll är reaktionär och imperialistisk eftersom den ansågs stå i "nära samband med USA-imperialismens offensiv efter andra världskriget". Man tog därför avstånd från denna musik och vurmade i stället för svensk folkmusik och började mytologisera den svenska folkmusiktraditionen på ett sätt som närmade sig den nationalromantiska synen på denna musik".

Med det sagt Aschberg avsade sig kommunismen såsom den såg ut i Kina, men det är väl inte omöjligt att han fortfarande delar vissa av värderingarna?

Mycket av tänket bland etablissemanget är rent Maoistiska. Historierevisionismen framför allt. Tintin i Kongo-grejen är ett trivialt exempel. Men bland de mer extrema debattörerna har det funnits liknande förbudsiver mot underhållning som på 90-talet sågs som vänster. Inte helt olikt utvecklingen i Kina. Där förekom en blomstrande filmindustri, med många vänsterfilmer under 30- och 40-talet (Kinas nationalsång kommer just från en film från den tiden). När Maoisterna vann började censuren, och tidigt 1950-tal förbjöds all film gjord före 1949, samt alla filmer producerade i Hollywood och Hong Kong. Det varade fram till 1980-talet när man började släppa lite på censuren.

Det förekommer förmodligen inte bara i Sverige, men Sverige var väl ovanligt rött på 70-talet i jämförelse med övriga Europa så som jag har förstått det? Var ju inte född på den tiden, så kan inte avgöra själv. Dessa personer har nog max 10-15 år kvar i etablissemanget innan de flesta trillat av pinn eller så är de i 80-årsåldern. De håller redan på att tappa allt inflytande i t.ex. Italien.

Däremot är inte alla kommunister. Reinfeldt och Borg har aldrig varit kommunister vad jag vet, däremot troende nyliberaler på gränsen till anarkokapitalism (i alla fall i Borgs fall). Sedan är det ju så att det finns de som tjänar på det. Personer med mycket pengar, som via lobbying får igenom sin vilja. Frågan är då, hur länge kan dessa kommunister och liberaler hålla sams? Det har faktiskt redan börjat spricka i Frankrike där både vänster och höger protesterar mot Macron, tillsammans. Liberalerna kommer få välja mellan att alliera sig med den konservativa högern, eller köra på och tappa den radikala vänstern, blunda och hoppas på att ett samarbete inte uppstår mellan nationalister och socialister.