Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Nja - Som jag uppfattar det har Sveriges UD sedan ett antal år tillbaka fyllts med aktivister som agerat efter en (egen) agenda under största möjliga tysssstnad. Det har varit globalisten Bildt som följdes av globalisten Margot.

Det är detta hydrans huvud som Johan Westerholm på ledarsidorna.se så förtjänstfullt håller på att avtäcka. Inte undra på att vår regering ville stoppa journalistik inom utrikes ärenden.

Jag tror fortfarande att Sverige har gått i täten för att driva den här globala agendan. Dags att börja fundera på Finspång igen?

Moderaterna lägger ner Jämställdhetsmyndigheten i sin budget.
Detta är ett slags metapolitiskt vändpunktsslag, ehuru i det lilla formatet. Enligt liberalernas Weltanschauung så har historien en enda riktning och det betyder i det här fallet fler genusmyndigheter med heltidsanställda vänsteraktivister och inte färre. Moderaterna har tidigare talat om att lägga ner myndigheter men aldrig gjort det då man i grunden har delat samma vänsterliberala historiesyn. Att det nu sker, med SDs stöd är en vändpunkt.

Det kommer säkerligen orsaka viss panik i DN-huset, just för att det är en vändpunkt. Om Moderaterna inte längre vill finansiera vänsterextremister så finns det hur mycket som helst att skära i. Dessutom ger det SD en symbolisk seger som de kan motivera sina gamla och nya väljare med. Utan SD hade detta aldrig hänt utan allt hade fortsatt i tangentens riktning med fler och fler propagandamyndigheter som föreslår fler och fler repressiva lagar för att hålla folket i schack.

Då återstår bara SVT/SR då att lägga ner i budgeten. Men det vågar dom inte fegismoderaterna.

Det finns ju - även här på Flashback - en mycket stor förbistring kring vad som är "rumsrent" och vad som är "radikalt". Vad som är extremt och acceptabelt, aggressivt och attraktivt, hårt och svagt.

Jag tror det kommer sig av en begreppsmässig underordning, där ordens konnotation okritiskt internarliseras även av systemkritiker. Systemkritiker som därmed inte är egentliga systemutmanare, eftersom de inte förstår eller törs utmana Makten som ju per definition skapat de där konnotationerna.

Det är när tolkningsföreträdet över verkligheten erövrats som makten att påverka den är vunnen. Och så länge du finner dig undvika ord för att andra fyllt dem med mening bortom vad du avser med dem, så närmar du dig inte målet. Om du å andra sidan skapat eller ens halvvägs neutraliserat ett ords konnotation - ja, då spelar du på rätt nivå. Ett sådant exempel är hur "populist" ju delvis rehabiliterats på senare år och fått åtminstone en viss klang av "demokrat". Den objektiva denotationsnivån är ju som jag brukar tjata om koncentrisk: demos-populus-folk-nation - och konnotationerna bara en fråga om vem som äger makten att tolka. "Demokrati" har betytt "pöbelvälde" och "nationalism" varit synonymt med internationell folkrätt.

(Jag diskuterade nyligen det här med JOBengtsson i AfS-tråden, där ju frågor om optics och tonläge är relevant.)

Om man som ett stackars offer för Stockholmssyndrom tar avstånd från etiketter som populist eller nationalist - är man inte så mycket politiskt smart som impotent. Varför sky begrepp koncentriska med demokrati och folkrätt - istället för att greppa dem med båda händer?

Ja, släng på begrepp som identitetspolitik och tribalism som synonymer för en ingruppslojalitet som ju är både organisk och legitim. Inse att orden och associationerna du kladdas av är godtyckliga och bekvämt skiftande för din plågoande. Så länge du beskedligt förtvivlar om att kunna fylla ord med innebörd, kommer din motståndare använda vilka ord han vill för att definiera dig som det passar.

Det finns inget som hindrar att "socialkonservativ kulturnationalism" blir ett socialt stigma att disavow, liksom "It's OK to be White" kan framställas som hatspråk. Omvänt är det ganska snabbt till att fördöma svensk migrationspolitik som - oanständig.

Jag vill att ni noterar hur allas vår Alice T nästan ordagrant använder den retoriska figuren jag kallat "barfotabarnen" i den här texten om Jemen där de friska, raska kapabla unga männen med resurser att ta sig till Sverige ställs mot de verkligt medellösa och övergivna:


Minns ni Hibo? Och SD:s autistiskt manliga oförmåga att hitta ett balanserande polemiskt känsloexempel som tillsammans med den där bristande viljan eller förmågan att fylla ord som "anständig" med en egen mening, nådde sin fullbordan i Bieler-planen att möta flyktingkrisen med - dubblad kvotflyktingmottagning.

Frågan är ju om Alice nu framstår som "kall", "radikal" eller "extrem", när hon ställer gruppen afrikanska unga män med kapacitet och resurser att ta sig till Europa mot döende barn i Jemen? Eller - bör man istället möjlighet inte kritisera henne utifrån motsatt perspektiv:

Det är inte i första hand bristande LOGIK att nyttominimera - utan bristande medmänsklighet och anständighet. För Alice är det kanske rationellt att bara antyda den moraliska dimensionen, men för SD var det inkompetens att underminera sitt eget budskap genom att acceptera motståndarens spelregler och tänkevärld.

Frågan har aldrig varit "Hur många afghaner har vi råd att ta emot i Sverige?" utan "Hur många barn i Jemen eller Syrien är det moraliskt försvarbart att låta dö för de unga männens drömmar?" Då blir svaret just så kategoriskt och lättförmedlat som läsare och väljare önskar, men inte kan formulera eftersom de är fast i samma Matrix som skribenter och politiker.

Det är oftast det lågmälda men genomtänkt kategoriska budskapet som är det radikala och starka, medan det triangulerande "realistiska" som är det futila och svaga. Den som inte insisterar på att ge orden en mening i konflikt med rådande maktordnings definitioner, kan lika gärna tiga still.

Bara?

Myndiigheten för stöd till trossamfund? Myndigheten för ungdoms och civilsamhälles frågor? Centrum mot rasism? Alkoholsortimentsnämnden? Myndigheten för delaktighet? Nämnden för hemslöjdsfrågor?

Finns säkert en massa myndigheter som knappt märks om de försvann...

Jo, det finns säkert en bunt till. Men SVT/SR är den största trofén, men istället blir det public service skatt från Nya Kommunistmoderaterna. Stängselnämnden är dock redan nedlagd

Viktigaste metapolitiska målet är att avskaffa myndigheter som delar ut pengar till vänsterextremister. Allmänna arvsfonden är kanske viktigast av allt. Dessa pengar bör till hundra procent gå in i pensionssystemet.

Men framförallt, det är inte rätt tid att gnälla på Moderaterna för att de aldrig gjort något liknande tidigare. Detta är helt nytt för dem och det kommer komma i steg.

Ta till exempel FNs migrationsavtal. För tio år sedan hade det skrivits under utan dramatik och ingen människa hade ens vetat om det. Nu bildas opinion i altmedia och plötsligt inser Moderaterna (tidigare än SD) att det här är deras väljare (eller före detta väljare som de vill vinna tillbaka) som protesterar.

Du borde läsa mer än bara en artikel från Institute for Global Change. Om du läser deras finansiella rapport står det mycket tydligt att den här institutionen finns för att bekämpa ”populister” och sprida globalisering till hela världen (s. 4). Det handlar inte bara om västländer men alla länder (förutom Israel).

https://institute.global/sites/defau...ber%202017.pdf

De som betalar för detta är bland annat Bill & Melinda Gates Foundation, GHR Foundation och Victor Pinchuk Foundation. Den senare gav stora pengar till Clinton för att driva anti-ryska och pro-israeliska projekt väl i vita huset. Efter att Trump vann GOP nominering gav organisationen 150,000 USD till honom för att göra samma sak. Detta skapade en del vågor bland liberalerna. Han gav pengarna för att Trump skulle erkänna Jerusalem. Andra som finansierar Blair är stater så som USA och Kanada samt EU genom ECTR.

Institutet har också samarbeten med en lång rad tankesmedjor så som neo-konservativa Atlantic Council. ACET samt universitet så som Oxford, Exeter och Princeton. De har också ett samarbete med Blavatnik School of Government, en fristående institution knuten till Oxfords universitet som bland annat finansieras av George Soros. Hur som helst…du kanske vill läsa om deras långsiktiga mål.

https://institute.global/insight/ren...-liberal-order

Som jag har skrivit tidigare. Allt är öppet att läsa för den som intresserad. Det jag kan se från elit-liberalerna vid de stora tankesmedjorna är mest att börjar förstå att deras liberal klubb inte är speciellt stor längre. Det är också uppenbart att de känner sig pressande. Till saken hör att de inte har några svar på någonting. Om du tittar på kvällspressen går resonemanget så här (något förenklat); "Invandrare med högskoleutbildning får jobb som städare. Därför skall vi se till så att alla invandrare får högskoleutbildning så alla invandrare får jobb som städare."

https://www.expressen.se/ledare/det-...integrationen/

Det är liksom den nivån. De här tankesmedjorna vet naturligtvis bättre. Vi får mer information från dem och de kan argumentera bättre men i slutändan kokar det oftast ned i samma sak. Ibland erkänner de rakt av att deras policy inte fungerar men att det inte finns så mycket att göra. Institute for Global Change vill fortfarande ha fri invandring.

https://institute.global/insight/ren...ssive-approach

Institutet förespråkar en kanadensisk modell. Gränserna till Kanada är nästan vidöppna. Däremot skalar den kanadensiska modellen bort mycket av den absolut lägsta nivån av "Low-skilled" migranter så som analfabeter. Vidare ligger Kanada i Nordamerika vilket gör att det är svårare för sådana att ta sig illegalt in i Kanada. I Sverige tar vi emot väldigt många av dessa migranter. När det kommer till Kanada handlar det inte om att migranterna får "bra jobb" som ökar BNP per capita men de får någon form av sysselsättning. Vidare kan de kanadensiska politikerna säga att Mohammed minsann arbetar 50 procent på McDonalds och Mohammed är civilingenjör i grunden. Sedan att Mohammed tar jobbet från en inhemsk kanadensisk 16-åring spelar som sagt mindre roll. Det är den retoriken. Den demografiska förändringen i Kanada går fort. År 1996 var 86 procent av befolkningen i Kanada vit. År 2016 var 73 procent av befolkningen vit. Det är en förändring på 13 punkter på 20 år.

Du skall inte lita på Tony Blair och hans tankesmedja. Vad de gör är att paketera om den gamla politiken. Det handlar om mindre verkningslösa förändringar i policy. Resultatet blir det samma. Det är litet som de svenska gränskontrollerna. Det var inte detta som reducerade migrationen men att Österrike, Ungern osv. satte upp riktiga gränskontroller. Svensken tror nu att Sverige har "tuffa gränskontroller" - när det egentligen handlar om sporadiska kontroller mellan Sverige och Danmark. Det är liksom sådant som Institute for Global Change föreslår. De vill sätta upp tre gränsvakter som vinkar igenom alla och sedan kallar de det för gränsbevakning och hoppas på att väljarna skall köpa det. Ingenting kommer att förändras förrän den liberala eliten ersätts. Det handlar inte bara om det politiska rummet men i alla rum. Annars har Britta Svensson lagt sig i mediedebatten om Dagens Nyheter. Hon skriver;


När till och med den osakliga skvallerpressen i den egna koncernen framstår som sakliga då undrar man vad som har hänt med Dagens Nyheter. Den här lilla liberala skittidningen får ju för fan allt de de pekar på. Sedan går deras journalister (bäst betalda i landet är de också) runt och är allmänt jävliga mot politiker, byråkrater och andra. I slutändan är det ingen som står ut med vad Dagens Nyheter har blivit under Peter Wolodarski. Jag tror fan inte ens Bonnierfamiljen läser skiten längre och de får den gratis.

Det har i AfS-tråden även talats om vilken "typ" av populism / politiska budskap som skulle kunna tänkas vinna gehör hos det stora flertalet. Precis som du, oyto, är inne på så är definierande av begrepp i det närmaste synonymt med maktanspråk (dvs såväl utmanarens som härskarens existensberättigande). I ett *media*krig säger det sig själv att mottagaren av ett budskap måste vara mottaglig för själva budskapet om detta ens ska ha tillstymmelse till chans att finna, om så bara en gnutta, gensvar. Därför bör (kan!) inte (om-)definierandet av begrepp begränsas till endast dem av "väsencentral" innebörd (tex populism, nationalism, etc), utan (om-)definierandet måste innefatta praktiskt taget hela begreppsapparaten.

Ett begrepps konnotation (och denotation) följer ur det *nätverk* av användningsområden och betydelser som begreppet ingår i. - Vägen fram i *mediakriget* går via räder djupt i fiendeland genom vilka politiskt och kulturellt *centrala* värden problematiseras: jämställdhet; trygghet; frihet; rättvisa (...). - Dagen då garanten för jämlikhet mellan man och kvinna förstås vara svensk kultur, och feminism ses som inte bara naturligt frikopplad - utan rent utav antagonistisk(!) - jämställdheten genom sitt normkritiska väsen kollapsar den nutida, postmoderna vänstern på sig själv genom brist på folklig förankring. Schack matt.

Johan Lundberg kanske identifierar sig med Ibsens karaktär och folkfiende Dr Stockmann (i artikeln felstavat):

Den starkaste mannen i världen är han som står mest ensam.


https://kvartal.se/artiklar/den-star...ar-mest-ensam/

Individualismen och självförverkligandets fokus är en välståndets ynnest. Medier är en anspråksfull överflödsyttring. När 'media is the message' / 'massage', har det tagit sig en överdriven roll; en organism med sitt särintresse och sina interna schismer och "utrikespolitik". Självbespegling mer än omvärldsrapportering och analys. Svångrem eller sotdöd vore en välgärning.

Klimatalarmism är tveklöst det nya verktyget för att domesticera och paralysera folk, och klimathysterin kopplad till orkestrerad migration blir en djävulskt giftig cocktail. Och det har börjat.

Why the Migrant Caravan Story Is a Climate Change Story

Giovanni [migrant från Guatemala] is part of a Central American exodus of people that has been increasing for decades. The recent caravans are the most recent chapter. And while there are complex and compounding reasons for the massive displacements and migrations—especially rising violence (in places like Honduras, for example, after the 2009 military coup) and systemic poverty—there is another driver behind the movement of people seeking refuge in the U.S.: climate change.
[...]
Giovanni told me about the droughts back in his home of San Cristobal Frontera. It hadn't rained for "40 days and 40 nights," he said. The crops in the milpas—subsistence farm plots of corn, beans, and squash—were wilting, and the harvests failing. The cattle were skinny and dying of starvation. Guatemala, Honduras and El Salvador lie in the trajectory of the so-called "dry corridor" of Central America that stretches from Southern Mexico to Panama. This epithet is a recently adopted description of the region, to describe the droughts that have risen in intensity and frequency over the last 10 years.

Vi noterar den inverterade bibliska referensen från Giovanni - vår moderne Noa - som genom närmast gudomlig vägledning räddar sig och sina lantarbetarfränder från den samtida syndatorkan. Noteras även att Herrens vrede över mänsklighetens synder först "recently" blivit rätt uttolkad och förstådd som vedergällning för klimatförändrande försyndelser, här i form av strafftorka efter uteblivet regn i "fyrtio dagar och fyrtio nätter" Men nu har Giovanni-Noa skådat olivkvisten i form av sluga liberalers och vänsteraktivistiska klimat- och migrantfanatiska profeters löften om att alla som inte förmått rätta mun efter matsäcken ska bjudas fri spis i ännu relativt välordnade länder.

För säkerhets skull får vi se ytterligare prov på Giovanni-Noas profetiska kompetens.

According to the United Nations Refugee Agency, "Families and communities have already started to suffer from disasters and the consequences of climate change." From 2008 to 2015, the Internal Displacement Monitoring Centre reported that at least 22.5 million had been displaced per year because of climate-related-events, the equivalent of 62,000 people per day. Over this time, environmental forces uprooted more people than war. And in 2017 alone, disasters displaced 4.5 million people in the Americas.

In September, the World Food Programme essentially confirmed what Giovanni had told me earlier that summer in Sasabe. According to reporting by the Thomson Reuters Foundation, the WFP said, "Poor harvests caused by drought in Central America could leave more than two million people hungry" and "climate change was creating drier conditions in the region."

Det ena klimatapokalyptiska fyndet staplat på det andra, siffror kombinerade med profetior i stil med: "As climate scientist Chris Castro told me in 2017, Central America is ground zero for climate change in the Americas. Among the thousands of people caravanning north are climate refugees."
https://www.ecowatch.com/migrant-car...=RebelMouse_fb

Det är rena undergångspornografin som försätter barn i alla åldrar - likt vår egen globala kändisexport - Frälsar-Greta - i passiviserad klimatångestextas. Det masspassiviserande klimatångestimperativet i kombination med existensförstörande massmigration är den regelstyrda liberala världsordningens perfekta massförstörelsevapen. Innan dogmen om migration som mänsklig rättighet upphöjdes till liberal världsreligion gick det an för den seriösa forskningen att se massmigrationen för vad den är, dvs ett mycket potent vapen att bruka i utpressningssyfte. 2010 presenterade Kelly M Greenhill sina forskningsresultat vid Naval Postgraduate School.

Weapons of Mass Migration: Forced Displacement as an Instrument of Coercion

Coercion is generally understood to refer to the practice of inducing or preventing changes in political behavior through the use of threats, intimidation, or some other form of pressure—most commonly, military force. This article focuses on a very particular nonmilitary method of applying coercive pressure—the use of migration and refugee crises as instruments of persuasion. Conventional wisdom suggests this kind of coercion is rare at best. Traditional international relations theory avers that it should rarely succeed. In fact, given the asymmetry in capabilities that tends to exist between would be coercers and their generally more powerful targets, it should rarely even be attempted. However, as this article demonstrates, not only is this kind of coercion attempted far more frequently than the accepted wisdom would suggest but that it also tends to succeed far more often than capabilities-based theories would predict.
[...]
Coercive engineered migrations (or coercion-driven migrations) are “those cross-border population movements that are deliberately created or manipulated in order to induce political,military and/or economic concessions from a target state or states.” The instruments employed to affect this kind of coercion are myriad and diverse. They run the gamut from compulsory to permissive, from the employment of hostile threats and the use of military force (as were used during the 1967-1970 Biafran and 1992-1995 Bosnian civil wars) through the offer of positive inducements and provision of financial incentives (as were offered to North Vietnamese by the United States in 1954-1955, following the First Indochina War) to the straightforward opening of normally sealed borders (as was done by President Erich Honecker of East Germany in the early 1980s).

Coercive engineered migration is frequently, but not always, undertaken in the context of population outflows strategically generated for other reasons. In fact, it represents just one subset of a broader class of events that all rely on the creation and exploitation of such crises as means to political and military ends—a phenomenon I call strategic engineered migration. Coercive engineered migration is often embedded within mass migrations strategically engineered for dispossessive, exportive, or militarized reasons. It is likely, at least in part as a consequence of its embedded and often camouflaged nature, that its prevalence has also been generally under-recognized and its significance, underappreciated. Indeed, it is a phenomenon that for many observers has been hiding in plain sight.
[...]
In fact, well over forty groups of displaced people have been used as pawns in at least fifty-six discrete attempts at coercive engineered migration since the advent of the 1951 United Nations Refugee Convention alone.
[...]
However, I focus on the post-1951 period because it was only after World War II—and particularly after ratifcation of the 1951 Refugee Convenition—that international rules and norms regarding the protection of those fleeing violence and persecution were codified. It was likewise only then that migration and refugees “became a question of high politics” and that, for reasons discussed later in this article, the potential efficacy of this unconventional strategy really began to blossom.

To put the prevalence of coercive engineered migration in perspective, at a rate of at least 1.0 cases/year (between 1951 and 2006), it is significantly less common than interstate territorial disputes (approximately 4.82 cases/year). But, at the same time, it appears to be markedly more prevalent than both intrastate wars (approximately 0.68 cases/year) and extended intermediate deterrence crises (approximately 0.58/year). At a minimum, this suggests that the conventional wisdom about the relative infrequency of coercive engineered migration (my operative null hypothesis) requires reconsideration.
[...]
Coercive engineered migration can be exercised by three distinct types of challengers: generators, agents provocateurs, and opportunists. Generators directly create or threaten to create cross-border population movements unless targets concede to their demands. Agents provocateurs by contrast do not create crises directly, but rather deliberately act in ways designed to incite others to generate outflows. Many see themselves as engaging in a kind of altruistic Machiavellianism, whereby the ends (e.g., autonomy, independence, or the restoration of democracy) justify the employment of these rather unconventional means. Finally, opportunists play no direct role in the creation of migration crises, but simply exploit for their own gain the existence of outflows generated or catalyzed by others.

https://calhoun.nps.edu/bitstream/ha...=1&isAllowed=y

Det var alltså när den liberala världsordningen införde sina globalt giltiga "regler" som massmigrationsvapnets möjligheter att utpressa befolkningar i sk liberala demokratier slog ut i blom. Och nu kryddas den frätande anrättningen med en överdos klimatapokalyptisk skuldbeläggande skrämselpropaganda proklamerad av barn.

Greenhill bjuder på fascinerande, och på många sätt klargörande, läsning från en nyss förfluten tid då det var otänkbart att tänka tanken att västerlandets sk liberala demokratier iscensatt sin egen undergång meddelst massinvandring, på det att den globala liberala världsordningen bestående av till underkastelse skrämda och lättmanipulerade kreoliserade världsmedborgare må ta form.

Hela poängen med att vara flykting är att man återvänder hem när behovet av skydd i annat land upphör, förklarar Danmarks finansminister Kristian Jensen. Vidare anser danska politiker att Danmark företrädesvis är ett land för danskar. Danmark ska definitivt inte vara ett tillhåll för kriminella eller kultursubversiva utlänningar så för att säkerställa lycklig hemkomst för de utlänningar som antingen straffat ut sig ur det danska samhället eller säkert kan återvända till sina hemländer från det temporära flyktingskapet men visat sig osamarbetsvilliga placeras de på en hitintills obebodd ö.

https://omni.se/danmark-skickar-flyk...ode-o/a/ng6oOB

https://politiken.dk/indland/politik...-Danmark%C2%AB

Det var tungt artilleri våra grannar avfyrade och eftersom de tycker det egna folket är viktigare än att vara det klarast skinande ljuset i FN-klassen ämnar man givetvis inte förbinda sig vid den FN-initierade migrationspakten heller. Kloka människor som inte räds MR-aktivisternas bannbullor.