Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag vet inte om det är så att tråden gjort känselspröten patologiskt sensibla men är det inte så att
Dominika Peczynski försöker säga något i denna krönika, nåt annat än det hon rent faktiskt skriver?

Jag missade detta tidigare, men det är en ny bekantskap för mig. Ännu en person med invandrarbakgrund som för fram en del intressanta synpunkter såsom att många invandrare inbillar sig vara mer diskriminerade än de faktiskt är, att strukturell rasism inte går att motbevisa eftersom den är konstruerad så att det utgör just strukturell rasism att ifrågasätta den, att det är lukrativt att spela på större förtryck än vad som finns på grund av tillgång till skattemedel, att identitetspolitiken har drag av rasism med mera.

Bawar Isamail diskuterar med Ann Heberlein. Han har tydligen varit ledarskribent på Expressen och några mindre lokala morgontidningar.

https://www.youtube.com/watch?v=M365aNdi3gc

Det känns som att fler och fler så kallat "rasifierade" nu börjar ifrågasätta att bli tolkningföreträdda av en liten del av sina egna och samhällets syn på att det är så det ska vara och att alla i egenskap av sin hudfärg, religion eller ursprung ska tycka likadant.

Jag tror det här kommer att växa och bli en ganska stor diskussion under valåret.

Det är svårt, på många plan, att ta Pernilla Ström på allvar. Speciellt efter att hon blev inkvoterad i HQs styrelse som kvinnoalibi & därefter utkrävdes på det ansvar man ställer på en styrelse & då började gnälla om att hon var "oskyldigt dömd" & liknande.

Skrattar Ut Högt.


Den som skaldat detta är den klassiska nationalisten och samhällsdebattören Özz Nûjen. En kurd som inte är turk, arab, perser - men svensk.

Denna identitära, etnonationalistiska text står att finna i Expressen och kan sålla agnarna från vetet i tråden. Vilka är nationalister - och vilka är det inte?

För den som inte ger Özz rätt i det hela, är inte nationalist i klassisk mening. Det han säger har precis allt problematiskt tankegods man kan känna internaliserad ängslighet för som svensk och europeisk tribalist och nationalist - tankar om kurdiskt blod och kurdisk jord.

Han står i öppen konflikt med en öppenturkisk, öppensyrisk, öppenirakisk entitet och menar att det är det befintliga, organiska, självdefinierande folkets politiska uttryck som är nationalism - inte staten som definierar sin nation. Han påpekar korrekt att det är den kurdiska solidariteten som står pall mot IS och att denna styrka inte per definition gör dem till dåliga grannar, utan t o m ett skydd för minoriteterna.

I allt detta har han rätt, det är klassisk nationalism. Den som menar att kurderna gott kan anpassa sig till respektive stats assimilatoriska enhetsbyggen för att dessa ska bli nationalstater är istället kemalister, en assimilatorisk ideologi som verkar ha en tandlös kusin i Karlssons SD-doktrin, om den ska tas för annat än bländverk.

Felet, schizofrenin och det vidöppna målet är förstås: Om du inte var turk trots medborgarskapet, utan kurd - hur är du svensk bortom passet? Är din kurdiskhet en döende, tynande identitet och din skrift i kurdernas sak, främlingens?

Är svensk identitet och nation ett uppköp för kurden, till skillnad från persisk, arabisk eller turkisk? Eller menar du att svenska folket är en annorlunda sorts gemenskap? Som den där judiska rassetanten som i någon tjuvinspelad intervju menade att svenskarna inte var ett riktigt folk?

För övrigt en intressant kontrast mellan Nûjen och Gür. Den ene verkar rätt idiotisk och står nog lågt i kurs här på forumet, medan den andre är en intelligent och creddig systemkritiker sedan många år. Ändå har clownen mer rätt.

En blind höna hittar också ett korn. Thomas Gür är mycket klipskare än Özz Nûjen - vilket inte innebär Gür saknar blinda fläckar. Baserat på vad Gür skriver, så skulle jag tro att Thomas Gür fortfarande hävdar:

Ungefär 19:03 in i videon skiner Ismael upp och säger att Kurdistans kommande folkomröstning om självständighet "har skapat enorma känslor" hos honom. Jag kan inte göra annat än att finna det lite ironiskt att han gör detta i en diskussion om det mångkulturella Sverige, en diskussion som till stor del handlar om identitet och identitetspolitiken samt dess verkningar. Heberlein missade tyvärr att fråga honom om han skulle kunna tänka sig ett liknande upplägg i ett (teoretiskt framtida) självständigt Kurdistan, ett upplägg liknande det som han(och Heberlein) verkar se som en möjlighet - eller kanske till och med ett ideal - i Sverige, med "en minimal uppsättning värderingar och normer som alla måste ställa upp på", och underförstått, att vem som helst ska få flytta till Kurdistan och bli "Svensk-kurd", "Afghan-kurd", eller varför inte "Somalie-kurd" så länge man skriver under på dessa värderingar och normer. Och varför duger det inte att leva som kurd i ett etniskt och kulturellt blandat Turkiet, Irak, Syrien eller Iran?

Özz Nüjen är inte svensk han har själv sagt att han "flydde till Sverige för att kunna fortsätta vara kurd" och står och babblar om att "nationalism har aldrig bådat gott någonstans, och kommer inte att göra det i framtiden heller" i den här debatten i någon Almedal:

https://www.youtube.com/watch?v=VqSoqoaO1ec (1:45 sek in i videon)


Så Özz är fullblodsnationalist. Kurdisk fullblodsnationalist. Så hur ska kretinen Özz ha det? Om nationalism aldrig bådat gott någonstans, då måste det ju även inkludera kurdisk nationalism. Özz Nûjen är bara rädd att hans traditionella exkluderande nationalism ska få fäste i Sverige för då skulle inte han vara lika inflytelserik från sina plattformar. Özz pratar alltid till sin egen fördel.

Bara en pytteliten notering hur PK har arbetat och fortsätter arbeta (med mer eller mindre förtäckt relativisering: Hannes Fossbo har recenserat nya filmen "Dunkirk", och kan i sann SVT-PK-anda inte låta bli att peta med lite moralisk och politisk skolning,


- vad har du/vi/ni att klaga på, tänk på barnen i båtarna, din själviska skitstövel.

https://www.svt.se/kultur/film/recen...istopher-nolan

För övrigt ser jag på SVT nyheter att Henrik Schyffert ställer in sin medverkan i humorturnén ”Badjävlar”. På grund av ett "envist virus" hävdar han. Man ska inte önska sjukdom på andra, men för Schyffert gör jag nu ett sällsynt undantag. Lite lagom utbrändhet förtjänar han.

Engelsmännen räddade sina egna. i dagens medelhav borde kraven ställas på libyer, tunisier & andra.

Idag har vi fått oss tilldelade informationen att ytterst få nyanlända finner det mödan värd att uppgradera den obefintliga utbildningsnivån till någon sorts i vart fall mätbar nivå. Sveriges Radio har satt en ganska så emblematisk rubrik över sin rapportering över detta det senaste bland så många grandiosa tillkortakommanden på det multikulturella samhällsbyggnadsfältet.

Få lågutbildade nyanlända vill studera

Jaså minsann, de vill inte studera. Så bra då att politikerna, från vänster till höger, bestämt att den ovillige framöver ska tvingas. His masters voice ur etern, således, men en eller annan Nisse i Hökarängen spetsar förhoppningsvis öronen över morgonkaffet och dagens första PK-dos från DN. Vafalls? Vill inte? Är att inte ens vilja försöka göra sig anställningsbar alltså en option för dessa hitvandrade, kanske Nisse tänker. Det var som fan.

Den som läser nyheten på nätet ser häpet på ingressen som följer den remarkabla rubriken:

Här är det möjligt att kaffet hamnar vrångt i Nisses strupe för här står, svart på vitt, att de nya svenskarna, till skillnad från de vanliga svenskarna, uppenbarligen inte behöver lyda överhetens påbud och dekret. Trots att myndigheterna särskilt ansträngt sig för att få de nya svenskarna att ta anställningsbarhetsmässig reson, är det nästan inga av de obildade nysvenskarna som efter två år av svenskt omhändertagande valt att sätta sig i skolbänken.

Sedan får Nisse höra/läsa att en del av de obildade nysvenskarna kanske inte haft möjlighet att börja studera, eller att de inte skulle känna till att man behöver kunna något för att få jobb i Sverige. Nisse ställer sig eventuellt tvekande till dessa slutsatser, levererade av Annie Rubensson på Arbetsförmedlingen.

Professor Olof Åslund, på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), tror för sin del att obildade av alla slag inte tror sig klara en utbildning och heller inte ser något värde i att ens försöka. Att skaffa sig en utbildning tros inte påverka möjligheten att få en bättre inkomst. Och därmed torde tesen om att nysvenskar väldigt gärna åtar sig lågbetalda sk enkla jobb vara skjuten i sank.

När Nisse väl hämtat sig något från verklighetschocken kommer han kanske även att tänka på att de så förkovransobenägna nysvenskarna som här rapporteras om inte är synonyma med de där som hösten 2015 flydde för sina liv undan bomber och förföljelse och som det var vår svenska plikt att rädda livet på. Det här handlar om gynnare som kom tidigare, dessa här omnämnda har haft PUT i två år, dvs som senast från sommaren 2015. Med tanke på de långa handläggningstiderna beträdde de sannolikt svensk jord redan 2014, eller ännu tidigare med tanke på att dagens obefintliga flitnivå bland de långväga gästerna ligger på samma nivå som för 2016. De som haft PUT i två år 2016 kom rimligtvis hit under 2013, eller ännu tidigare. Det verkar inte så lovande det här projektet, och något väskbärande på perrongen åt liberalt kvinnfolk av PUTlänningarär är nog bara att glömma, gruskrattning på lantgodset likaså.
http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=6738611

Kanske kommer Nisse rent av så småningom närma sig det förbjudna IQ-ämnet?

Detta ämne tror jag är dödfött från början. Låt säga att invandrarna hade ett snitt-IQ på 120. Det skulle på inget vis förändra min åsikt kring invandringen så som den faktiskt är. Vidare ser jag helst inte att vi har 5 miljoner kineser med IQ 100-130 i landet heller. Tack, men nej tack.

Att påpeka att någon annan är dum är helt enkelt oartigt, det känns fel för folk. Att flera miljoner på eget bevåg ska söka reda på information om IQ-mätningar kommer heller aldrig hända.

Man behöver jobba med det som är allmänt känt (men kanske inte "får" sägas).

Finns en intressant diskussion kring Thomas Gurs senaste artikel på hans FB-sida om hans påstående att repatriering är "fromma förhoppningar". Han möts av en hel del ifrågasättanden. Artiklar som denna om nyanländas oförmåga att tillskansa sig utbildning är orsaken till varför jag är övertygad om att vi tillslut landar i någon slags repatrierings/återvandringspolitik från svenskt håll. Det kommer sitta långt inne och ju förr, desto bättre kommer det funka, men tids nog kommer det införas.

Gur hävdar i sin krönika att nyanlända ska tvingas jobba eller studera. Att ordningsmakten ska ta tillbaka det "förlorade territoriet", osv. Men vad händer när nyanlända inte vill jobba eller studera? Lära sig svenska eller följa lagar? Indragna bidrag? Vräkt och lämnad på gatan? Lycka till säger jag till den ordningsmakten som försöker "återta" förlorade territorier efter det kaos som kommer uppstå efter ett sådan beslut. Det kommer knappast gå att tvinga dem att utbilda sig om de inte vill. Vilken polis ska uppsöka alla de som skiter i att dyka upp? Knappt att det räcker till med poliser för att utreda de monumentala pappershögar med brott som redan finns.

Drar man in bidragen får de försörja sig på kriminalitet tills de begått så grova brott att de kan utvisas. Dvs, hur man än vänder och vrider på det hamnar man i en position där det enda rimliga alternativet är att många av de som anlänt lämnar Sverige.