Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Jag tror inte att Linton egentligen föreställer sig att dessa saker kommer leda till socialism, per se, jag tror faktiskt inte att han har någon konkret föreställning om vad som ska ersätta vår civilization när den har utplånats, så som representanter för den Nya Vänstern (kulturmarxismen/Frankfurtskolan) brukar göra så fokuserar han uteslutande på den "kritiska teorin" av västerlandet, dvs förstörelsen, nerrivandet, upplösningen, dekonstruerandet, utan att rättfärdiga det med någon slags utopisk vision som ska resa sig ur askan efteråt, så som den gamla vänstern gjorde. Den gamla vänstern var i grunden gnostisk, som Voegelin påpekade, men den nya vänstern har under influenser från Frankfurt-skolan utvecklats till att bli mer renodlat nihilistisk och ofta renodlat psykopatisk och/eller sado-masokistisk. Man är helt uppslukad av en slags dionysisk nihilism, en extatisk förstörelselusta som rättfärdigar sig själv och behöver inte kompletteras med någon slags vision om ett "socialistiskt" eller "solidariskt" samhälle. Som du anmärkte själv så verkar den moderna "vänstern" komma märkligt bra överens med det globala finanssystemet, och det är för att de är egentligen på samma sida, de samarbetar och strävar mot samma mål. Motsättningen mellan "liberaler" och "socialister" är för det mesta en chimär och utgör mestadels en slags inre dynamik inom Revolutionen där upplösning (frihet) och degradering (jämlikhet) utgör motpoler i en slags destruktivitetens dialektik med kvantitetsprincipen som mittpunkt (allting är reducerbart till kvantifierbara beståndsdelar.) De attackerar något reellt existerande (den västerländska civilizationen), men utgör i sig själva endast en negation. Dagens vänster är som ondskan i den katolska filosofin, den har ingen positiv existens utan existerar bara som en slags deprivering av Varat, en brist, ett tomrum, ett vakuum. De vill upplösa och degradera, men de har ingen positiv vision för samhället utöver det. De brukade ha det, men sen 60-talet har de inlett en ny fas, exponentiellt mer destruktiv än den förra, och gått i symbios med det globalkapitalistiska ockersystemet. Tillsammans utgör de Den Nya Världsordningen.

Jag tror inte att Linton egentligen föreställer sig att dessa saker kommer leda till socialism, per se, jag tror faktiskt inte att han har någon konkret föreställning om vad som ska ersätta vår civilization när den har utplånats, så som representanter för den Nya Vänstern (kulturmarxismen/Frankfurtskolan) brukar göra så fokuserar han uteslutande på den "kritiska teorin" av västerlandet, dvs förstörelsen, nerrivandet, upplösningen, dekonstruerandet, utan att rättfärdiga det med någon slags utopisk vision som ska resa sig ur askan efteråt, så som den gamla vänstern gjorde. Den gamla vänstern var i grunden gnostisk, som Voegelin påpekade, men den nya vänstern har under influenser från Frankfurt-skolan utvecklats till att bli mer renodlat nihilistisk och ofta renodlat psykopatisk och/eller sado-masokistisk. Man är helt uppslukad av en slags dionysisk nihilism, en extatisk förstörelselusta som rättfärdigar sig själv och behöver inte kompletteras med någon slags vision om ett "socialistiskt" eller "solidariskt" samhälle. Som du anmärkte själv så verkar den moderna "vänstern" komma märkligt bra överens med det globala finanssystemet, och det är för att de är egentligen på samma sida, de samarbetar och strävar mot samma mål. Motsättningen mellan "liberaler" och "socialister" är för det mesta en chimär och utgör mestadels en slags inre dynamik inom Revolutionen där upplösning (frihet) och degradering (jämlikhet) utgör motpoler i en slags destruktivitetens dialektik med kvantitetsprincipen som mittpunkt (allting är reducerbart till kvantifierbara beståndsdelar.) De attackerar något reellt existerande (den västerländska civilizationen), men utgör i sig själva endast en negation. Dagens vänster är som ondskan i den katolska filosofin, den har ingen positiv existens utan existerar bara som en slags deprivering av Varat, en brist, ett tomrum, ett vakuum. De vill upplösa och degradera, men de har ingen positiv vision för samhället utöver det. De brukade ha det, men sen 60-talet har de inlett en ny fas, exponentiellt mer destruktiv än den förra, och gått i symbios med det globalkapitalistiska ockersystemet. Tillsammans utgör de Den Nya Världsordningen.

Arnstad-sågningarna staplas på hög, senast i raden är Guillou (som i farten passar på att såga DN i största allmänhet):

http://unvis.it/www.aftonbladet.se/n...cle17941153.ab


Synd att han inte nämner Arnstad vid namn. En söndagskrönika av Guillou når den breda allmänheten, och vore ett utmärkt instrument för att poppa hål på den Arnstadska trovärdighetsballongen.

Handlar bara om att han är rädd att SD ska normaliseras genom att associeras med Frp. Han förstår att demoniseringen av det senare partiet är helt ohållbar när de nu sitter i regeringen.

Handlar bara om att han är rädd att SD ska normaliseras genom att associeras med Frp. Han förstår att demoniseringen av det senare partiet är helt ohållbar när de nu sitter i regeringen.

Andemeningen är glasklar. Om vi bara avskaffar dessa påhittade konstruktioner så som nationalstater, religion och äganderätt så kommer allt bli fantastiskt eftersom det inte finns något att slåss om längre. Så enkelt men ändå så genialt. Detta är vänstern i ett nötskal. Allt är så enkelt i deras värld. Bara att riva ned alla förtryckande strukturer så kommer lyckoriket att infinna sig.

Europas historia är onekligen späckad av mörka historiska händelser.

Vänsterpartiet tycker att det är olyckligt att oenigheten rörande bl.a. politiskt motiverad våldsanvändning sker offentligt, t.ex. på sociala medier:
http://www.vansterpartiet.se/vanster...ioner-interna/

De lyfter också fram problemet med att synligheten på sociala medier medför att folk faktiskt kan komma med kritiska kommentarer.