Skvaller om Ulf Lundell?

Fast just detta stämmer ju inte. Men av de vänner han hade i ungdomsåren, och som förekom i Jack (och i olika former i flertalet andra romaner sen dess) är det väl bara i stort sett två som han har någon som helst kontakt med idag, och även den högst sporadisk. Han har pratat om det där många gånger de senaste 20 åren när han svarat på frågan om han inte har några vänner numera, och svaret har alltid varit nej. Han håller sig för sig själv, bortsett från när han arbetar. Det är nog så att en del har tagit avstånd och i vuxen ålder har han helt klart till 99 % valt att ta avstånd själv. Alla som har nån slags bekantskap med mannen säger att han är en ensamvarg.

Absolut. Men ensamvarg är en sak, att tillhöra en kraftig minoritet med "klarsyn" något annat. Det ena är ett val, det andra en del av ens personlighet som man får betala ett högt pris för i den här världen.

Kul att alla verkar veta allt om Ulf Lundell.
Själv har jag ingen aning om vem och hur han är. Och tycker att det är ganska så bra.
Jag tycker att hans böcker och musik är ok och att han har gjort ett bra jobb, varken mer eller mindre.

Däremot gillar jag när ni spekulerar i hur ensamvargar är.
Är en sådan själv och vet hur rykten sprids och frodas.
Och då är jag en privatperson.

Rätt kul faktiskt.
Att folk har så ont av att inte veta saker om folk de tror sig känna.
De blir lite osäkra då.

Det där med hans relation till gamla vänner och avsaknaden av nya är allmänt känt både från intervjuer och hans egna böcker.

Osäker på om jag vet vad klarsynt innebär "i den här världen" men den semantiska innebörden är jag väl förtrogen med. Om Lundell är särdeles klarsynt vet jag inte, han har sagt en hel del som visat något annat genom åren. Men han är ju bara människa.

Med all respekt, men det är en alldeles för stor diskussion. Då måste en egen tråd startas osv. Jag ville förklara att människor i grupper har en stor svaghet, nämligen en rädsla att möta och hantera fritänkande människor.
Med "fritänkande" menar inte jag en person som är lite kaxig och ball och höjer rösten och "går sin egen väg". Utan jag menar att på riktigt vara helt fri i sitt tänkande från första början, behålla det och använda det i sin analys av världen, vårt samhälle, våra medmänniskor osv. Hur vi beter oss och varför, kan man nästan dra ner det till. Då brukar man ganska snabbt i livet tappa lusten att låtsas som alla andra, utan man vill gärna gräva djupare, eller nå fram till andra, åtminstone nära och kära osv. Och därmed inleds ett livslångt problem, kan man säga.

Din idé om den fritänkande människan stämmer inte särskilt väl in på Ulf Lundell varken i konstnärskapet eller det han visar upp av sitt privata liv. Han är snarare en som går sin egen väg.

Känner du Ulf? Jag har åtminstone sett hintar av det genom åren. Och det är mer än man kan säga om dom allra flesta tyvärr..

Eller så har du sett något du önskar fanns där. Skaffa dig ett liv.

Jag frågar igen, känner du Ulf? Vet du över huvud taget vad du uttalar dig om, egentligen?

Jag håller absolut med om att Ulf har en klarsyn utöver det vanliga. Titta man på Stinas och Malous intervjuer med honom står det ganska klart att han är bright och ytterst analytiskt ur ett sociologiskt perspektiv.

Superegoistiskt resonerat av honom men jag är inte förvånad, han är en osmaklig människa!