Tältpinnes multiträning mot Vasaloppet 2012 and beyond

hehee, lite OT, men jag måste bara säga att jag sitter här och skrattar Rubriken på tråden är underbar om man tolkar den lite bokstavligt

Har vi tur blir jag tvungen att skita i skogen imorgon efter någon timme.


Tackar. Japp, det kommer att bli spännande och kanske livsförändrande!


Det låter väldigt lockande! problemet är bara att precis alla spår är så jäkla kuperade att det skulle leda till stor förtvivlan rätt snabbt. Hade jag haft ett par fristilsskidor hade det varit enklare, men jag vet ändå inte hur man klättrar vettigt på skate. Vad jag däremot förändrat är att köra med en förkortad fästzon när jag kör fokuserat på stakning.

Och förresten, vårvinter vette tusan, imorgon kommer jag nog köra på blå extra om prognosen stämmer

Körde nyss 45 min 3x2 intervaller på hojen, stående med lite för låg kadens i den fartfyllda fasen, så låren fick sig en omgång. Korrigerar detta med mindre motstånd nästa gång. Förhoppningsvis känns de fräscha i morgon inför den planerade 3-milen.

http://connect.garmin.com/activity/73267662

Jag menade att jag körde med fristilsskidorna i det klassiska spåret för att maximera glidet, uppför är det nog bara att staka på med ökad frekvens och korta tag, för att ännu "växla ner" så stiger du upp på tårna inför varje tag, det ger också lite variation för musklerna. Lite kuperat får det vara, det går bra att staka uppför backarna om man har bra glid och rätt skidor för dagen, men bor du i fjällen så förstår jag din ovilja

Det gick tyvärr inte helt enligt planerna i dag, jag skulle ju som sagt köra en klassisk 30km, men det blev en tjuga istället.

Var peppad hela dagen, men sprinten på slottet och lite annat jox gjorde att jag inte kom iväg förens 21-snåret. Då är det, som ni kanske redan räknat ut, rätt så jävla kolsvart. Mig kvittar det då jag har en bra pannlampa och kan spåren, men jag hade inte räknat med världens kanske mest inflytelserikaste kraft; en moders veto. Jag behöver förmodligen inte säga mer.

Så jag fick istället dra en elljusrepa på 20km i relativt okänd terräng . Alltid kul att köra nya løyper, men den här går ner i dalen istället för ut i marka, dessutom ner till en sjö, så jag var inte så jävla ball på mitt blå extra i isen. Nu är ursäkterna slut!

Landade på 01:39:31 vilket ger ett tempo på 04:58 min/km, och det är jag väl nöjd med under omständigheterna. Fick dock håll runt 17km, något jag knappt minns när jag senast fick.

I morgon blir vilodag med ordentliga mängder kolisar så försöker vi igen på fredag, då blir det samma runda som i måndags +13km, om mor tillåter dvs.

Jag har förresten upptäckt att jag presterar bra mycket bättre i spår med "böljande" alt. plattare terräng snarare än dessa förbannade skålformade versionerna där det först går ner utav helvete och sedan rätt upp. Det tär verkligen på psyket, men ger förmodligen belöning i form av framtida prestanda.

(beklagar mina wall of text-rapporter)

http://connect.garmin.com/activity/73403523

Så, nu har jag kört min klassiska tremil. Snöfall, -2 och lite solglimtar. Var rätt laddad och smorde för säkerhets skull in min gamla tennisaxel med linnex, packade ett paket syltkex i ryggan och fyllde på camelbaken med 2 liter sportdryck.

Första 7-8 km var förvisso trevliga, men på en fredag kväll med nysnö så säger det sig själv att spåren inte är vidare snabba. Men då plötsligt kom han! jag hör ett tut i ryggen och en skäggig gubbe i snowcat brummar förbi, sprillans nya djupa spår! efter det var det trevligare, genom skog, över platta sjöar osv. Stannade, åt mina kex, lekte ett tag med en näbbmus som inte kom ur spåret, och sedan flöt allting på.

Hållet kom igen runt 18-19 km, konstigt det där.. det försvann dock runt 22 km.

Målet var att lösa det på 02:30.00, men det klarade jag tyvärr inte, sista kilometernas stigning var ett hårt avslut och klockan stannade på 02:33.10, vilket ger ett tempo på 05:06 min/km.

Efter turen kände jag mig inte nämnvärt sliten, fick en blåsa på en tummen dock.

Allt som allt en fin dag! ger mig ut igen på söndag, viljan finns att prova på en femmilare, men för att lösa det behöver jag nog fler vilodagar.

Och förresten, på mina 30km var det 600 stigningsmeter, på ett 90km vasalopp är det bara dryga 200 mer. En liten tröst tidsmässigt.

http://connect.garmin.com/activity/73685382

Hela din journal är för mig en skriftlig skildring av ett rent helvete. Vi måste funka fullständigt diametralt motsatt fysiskt. Men jag är nyfiken på din träning/fysiska aktivitet innan du startade den här journalen, alltså vad du har för bakgrund innan som ungdom?

Jag har inte läst hela men du har inte skrivit ut det såvitt jag vet. Det är ändå ganska fascinerande hur man kan gilla sånt som för mig ter sig sig som helvetet på jorden och jag klurar på vilken inverkan den fysiska fostran har.

Haha, verkar det vara så jävligt? min bakgrund är en där jag ansträngt mig att till varje pris undvika sport där man behöver någon vidare kondition. Mest tennis, squash och gym. Framför allt gym, även om det ju inte är någon sport. Problemet med gym är bara att det kan vara svårt att kämpa mot några klara mål, om man nu inte lutar åt styrkelyftssvängen.

Jag har alltså insett att det är betydligt mer motiverande att kämpa själv ute i spåren, än vad det är att tävla mot spegeln. Men så fort snön försvinner kommer jag börja gymma så klart, men fortfarande med vintern som mål. Om du vill se jävligt så ska du titta in här om 2 månader, då springer jag antagligen upp och ner för skidbackar, ger mig ut på milslånga rullskidturer och cyklar tills röven är blå.

Man kan väl annars förklara allting med att jag helt enkelt hittat någonting jag gillar!

Jag är helt med på skillnaden på målsättning med att träna som du gör nu. Att kämpa ensam mot alla hinder är liksom en sån ursprunglig drift för människan. Och det är väl just det som är så häftigt i mina ögon men känns så extremt svårt att föreställa mig själv göra. Har alltid med fascination betraktat "de där" människorna som utsätter sig för sånt som något av ett annat släkte. Önskar nog att jag hade lite mer av den andan i mig men den genen verkar ha missat mig totalt. Du och Jamaicabananer måste ha en anfader från en helt annan stam än jag

Hade dock väntat mig att du var uppväxt norrut med en familj som älskade att ge sig ut på milslånga skidturer i 25 minusgrader så fort de fick en ledig stund över. Men det är intressant att man kan ändra sin inställning till konditionsträning så radikalt. Det är ju inget lallande på ett löpband du bytt över till direkt.

Vadå, får man grova händer av stakning?

Drog en fisig söndagstur idag med mor, vilket iofs var rätt passande med tanke på att jag är något sliten. Men det släppte snabbt och stakningen kändes riktigt fin, nu har dock våren kommit på allvar. Ett par plusgrader, solsken och barr o skit i spåren. Borde ha kört klister idag, men jag pallade inte, slängde på något rosa-aktigt som höll hyfsat, men jag stakade nästan bara ändå.

10.39 km @ 00:59:02, medelpuls 130 skvallrar om tempot, men jag fick åtminstone in lite spurter i uppförsbackarna.

Jag har för övrigt utvecklat ett starkt sug efter en cigg, såhär 4 månader sedan sista blosset. Det vore dessutom trevligt att bli berusad någon gång snart, även det många månader sedan. Aja.


http://connect.garmin.com/activity/74079244

Intervallspinning, helt oinspirerat och pulskurvan blev skitful. Hade svårt att komma upp i tempo osv.

I morgon blir det skidor, en rejäl tur, om jag hittar någon vettig ljudbok att ladda ner tills dess. Desto bättre ljudbok -> desto fler mil.

http://connect.garmin.com/activity/74574496