) Det gjorde ont att bli skjuten och när jag låg där med ansiktet i gräset och kände hur kulorna penetrerade kroppen så ville jag bara dö. Det slutade med att jag blev avrättad medelst flera kulor i huvudet, men jag dog dessvärre inte utan fick bara mer ont, men till slut kom jag till insikten att jag ej kan dö. Så jag tänkte mest "Jaha.. Aja då kan jag ju resa mig igen höhöh.", sen minns jag inget mer.
), eller jag satt i någon soffa och gosade med dem, sedan drog jag av mig kallingarna för att de villa det och så stod de på vardera sida om kuken och slickade på den, en av dem nafsade lite sött på den. Det var skumma katter, som en slags kombination av riktiga och tecknade, så såg dem ut.
...var ute och gick någonstans där det var mycket folk när plötsligt alla börjar skrika. Samtidigt börjar det låta ett mullrande ljud och i himmelen ser jag en väldigt stor meteor eller något vara komma rakt mot oss, och är väldigt nära dessutom. Man hör verkligen paniken och rädslan i folkmassans skrik. Själv får jag också panik och tänker att detta inte borde hända eftersom ingen har sagt något på tv. Sen springer jag några få steg mot en byggnad och hukar mig ned för att ta skydd. Då ser jag ytterliggare en stor sak, som jag uppfattar som solen, komma rakt mot oss. Jag lägger mig på mage och skyddar huvudet. Sen väntar jag bara på att dö och tänker på hur det kommer att kännas. Sen börjar allt oväsende bli ljusare och ljusare och även ljudet blir ljusare och ljusare. Sen känner jag, samt hör, ett nedslag. Jag tänker "vart är smärtan?" om och om igen. Och sedan blir allt, inte på än gång, helt tyst och helt vitt och jag känner hur kroppen blir lätt och nästan börjar sväva. Tror jag dog då. Och sen, precis som i film, så vaknade jag vid det ögonblicket, lite halvt chockad.
Det var en speciell kännsla
Då ringde jag efter en ambulans.
Hursomhelst, vi körde vidare och då kom det ett gupp på vägen, precis innan vägen började luta brant neråt. Bilen lättade från marken och slog en framåtvolt. Jag landade dock på hjulen och körde vidare. Då såg jag min pappa vid sidan av vägen, åkandes på skidor samtidigt som han hoppad och gjorde 360s och sånt - inget han skulle få för sig att göra i verkligheten. Jag tävlade med han nerför berget och när vi kom ner till dalen märkte jag att min bror var borta. Vi drog slutsatsen att han var en bit efter oss då han alltid brukar vara det när vi åker skidor (pappa och jag tar oss ner för berget snabbare). Kom ihåg att de båda satt i bilen när vi lämnade fotbollen. Sen vaknade jag
Du måste vara medlem för att kunna kommentera