Jag avskyr flickvännes par/vuxen middagar!

Fyfan, varje gång hon nämner att vi blivit överbjudna till nån av hennes vänner och deras familj kryper det under skinnet på mig. Vi skall sitta där från 6-7 ända till kl 11-12. Prata familj och andra jävligt tråkiga och självklara saker i livet. hennes kompisar har barn. De vill visa upp sina hem och maten de kan laga. Jag klarar max 2 timmar, sedan blir jag enormt rastlös. Vill bara hem och spela data eller kolla film.

De värsta är att jag inte orkar dölja det och lossas inte vara intresserad längre. När de sitter kvar vid bordet och dricker går jag därifrån och kollar på TV eller frågar tjejen om vi skall gå hem. Hon är ledsen över detta, och hennes kompisar bjuder över oss, mig, allt sällan numera. Jag är så klart glad över detta men inte hon.

Jag undra om det fler än jag som känner så här? Jag känner mig ensam och utsatt, undra om det är mig det är fel på, eller är jag omogen? Är mitt liv privata sociala liv inne i en jävligt tråkig fas bara?
Det måste finnas fler som jag, som har flickvän, väl ordnat men hatar vuxna sammankomster. Men inte vet varför... Är jag socialt obegåvad?

Jag förstår inte hur man kan ha så dålig kommunikation i ett förhållande när man är ~30. Låter som alla jävla medelålders/medelinkomst/medelallt Svenssons, där all knullar runt, drömmer sig bort och egentligen hatar den andra partens vanor men ändå stannar för "jag älskar ju henne"... enbart för att dom är rädda eller har kvävt sina egna, riktiga känslor för längesen ("Det här är ju livet, när jag blir 55 får jag köpa en Porsche!").

Ta mig tusan om inte unga idag kan göra problem av allting.

Hur kan man komplicera grejen att träffa folk över en bit mat så till den milda grad att man får ångest av det. Är det något typiskt för 80/90-talister att göra allting så pretentiöst att man måste sätta specifika namn på olika umgängessätt - parmiddag Eller är det bara så att de som känner sig obekväma är det segment som är på väg in i vuxenvärlden men inte riktigt nått dit än, och slits mellan sina barnsliga egocentriska drifter att "spela data eller se på TV", eller att interagera med andra människor.

Det är synd om dagens kids, de verkar ju helt förvirrade avseende sin plats i samhället/bekantskapskretsen och ger ett så skitnödigt, osäkert intryck när de uppenbarligen måste ha fasta spelregler för att kunna umgås och kommunicera till och med med sina vänner/bekanta.

Ur led är tiden.

Många bra svar här, tack! Även för de som är kritiska mot mig, det gör mig fundersam.

Min flickvän är tyvärr en helt vanlig svennson tjej, hennes kompisar likadana, deras pojkvänner sitter i soffan och snackar fiske och fotboll. Disskuterar den senaste Liverpool machen. Tjejerna lagar mat i köket. På kvällen blir de fulla och sexskämten börjar komma..