Gissa Bokcitatet

Jag är ute i ett öde torp, inte helt olikt ett sådant Rasken bodde i, utan böcker.

Nån annan får ta stafettpinnen, om ni inte vill att jag citerar ur gamla veckotidningsnoveller ur Allers eller Sagan om isfolket.

Kanske du är villig att ta fram de tunga grejerna, Att?

Tackar för erbjudandet men jag lämnar frågan fri!

Okej, här kommer en:

Ge mig drömmar att leva eller gift att dö!

Så här går hela dikten:

ge mig gift att dö eller drömmar att leva
askesen skall sluta snart i månens portar som solen redan
välsignat
och fastän oförmälda med verkligheten skall den dödes
drömmar sluta beklaga sitt öde.
fader åt din himmel återlämnar jag mitt öga som en blå
droppe i havet
den svarta världen böjer sig inte mer för palmer och
psalmsång
men tusenåriga vindar kammar trädenas utslagna hår
källor släcker den osynlige vandrarens törst
fyra väderstreck står tomma omkring båren
och änglarnas musslin förvandlas
genom ett trollslag
till intet

Jag tycker det här låter som Björn Ranelid!

Nej, för satan!

Säg inte att det är någon som fått nobelpriset eller sitter i Svenska akademien!

Han är död, men satt i Svenska akademin. Dikten är en av hans tidiga alster.

Ur en mer känd dikt:

Jag är en främling i detta land
men detta land är ingen främling i mig!
Jag känner mig inte hemma i detta land
men detta land beter sig som hemma i mig!

Tror det är så dikten går. Finns risk för viss felciterande.

Dikten fortsätter:

Jag har av ett blod som aldrig kan spädas
i mina ådror ett dricksglas fullt.
Och alltid ska juden, lappen, konstnären i mig
söka sin blodsfrändskap: forska i skriften
göra en omväg kring seiten i ödemarken
i ordlös vördnad för någonting bortglömt
jojka mot vinden: vilde!-neger!
stångas och klaga mot stenen: jude! neger!
utanför lagen, och under lagen
fången i deras, de vitas, och ändå
lovad vare min lag!

Så har jag blivit en främling i detta landet
men detta landet har gjort sig bekvämt i mig.
Jag kan inte leva i detta landet
men detta landet lever som gift i mig!

En gång, i de kort, milda
fattiga vilda stundernas Sverige
där var mitt land! Det var överallt!
Här i de långa, välfödda stundernas
ombonade trånga Sverige
där allting är stängt för drag... där är det mig kallt!