Gissa Bokcitatet

Fint! Hör kommer mitt bidrag:

"Would it be forcing the meaning of "communication" to say, starting from this point, that there exist two major forms of communication, one between man and man, the other between man and the world, and then to observe that the Indians cultivate chiefly the latter, the Spaniards the former? We are accustomed to conceiving of communication as only interhuman, for since the "world" is not a subject, our dialogue with it is quite assymetrical (if there is any such dialogue at all). But this is perhaps a narrow view of the matter, one responsible moreover for our feeling superiority in this regard. The notion would be more productive if it were extended to include, alongside the interaction of individual with individual, the interaction that occurs between the person and his social group, the person and the natural world, the person and the religious universe. And it is this second type of communication that plays a predominant part in the life of Aztec man, who interprets the divine, the natural, and the social through indices and omens, and with the help of that professional, the prophetpriest... What Cortéz wants from the first is not to capture but to comprehend; it is signs which chiefly interest him, not their referents. His expedition begins with a search for information, not for gold. The first important action he initiates - and we cannot overemphasize the significance of this gesture - is to find an interpreter."

Shoot!

Författaren är ändå ngt av en idiot, för det är klart att det inte är tecknen som är intressanta. Man kan sluta sig till att förf. är svårt angripen av det postmoderna och kan förväntas börja idissla om "the other" och andra klyschor vilken minut som helst.

Kan man få en ledtråd? Levande eller död författare, ev. nationalitet eller världsdelstillhörighet, genre (historia, esoterica...), är författaren känd utanför en trängre krets etc?

Claude Lévi-Strauss?

Jag ber om ursäkt för att jag inte gav någon ledtråd! Det rör sig om ett modernt verk, skrivet av en franskpråkig - om än inte fransk till ätt! - akademiker som framförallt sysslat med semiotik och litteraturteori. Författaren var - om jag har förstått det rätt - den som som på allvar såg till att västeuropa fick upp ögonen för Mikhail Bakhtin. Verket är visserligen av historisk art, men författaren analyserar det historiska skeendet mindre som en konventionell historiker, och mer som en semiotiker eller en filosof.

Levi-Strauss är en god gissning, men det är inte riktigt rätt.

Roland Barthes?

Levi-Strauss var ngt av en vetenskapsman och skulle aldrig börja prata sådant här nonsens.

Det låter som Tzvetan Todorovs teori om varför spanjorerna så enkelt kunde styra indianerna då indianernas mytsystem gjorde att de tolkade spanjorerna som gudar som kom för att styra dem. De djupa strukturerna i aztekernas kultur gjorde de passiva, i varje fall till en början, mot inkräktarna och pga detta, enligt Todorov, så kunde spanjorerna mycket enkelt utnyttja dessa strukturer för att få aztekerna att slåss mot varandra. Om jag minns rätt. Det ä en lugnt sagt mycket kritiserad teori.

Edit: "The Conquest of America" hette boken om man ska nämna den.

Det ligger inte dig i fatet att du såpass hårt dömer ut en författare du inte visste namnet på.


Helt riktigt! The Conquest of America: The Question of the Other är hela titeln, för att reta upp srinivasa. - Läsvärd bok! Todorov gör ett övertygande case i mina ögon, men så är jag inte särskilt kunnig om det verkliga historiska skeendet i klassisk mening. Oavsett vad gör han en intelligent analys av "this clash of cultures" genom att fästa uppmärksamheten på skillnader i myter, symboler, tecken och övergripande kommunikation för att beskriva en kulturs potential att bemästra en annan. "Did the Spaniards defeat the Aztecs by means of signs?". Todorovs svar är ja. Nåväl: HerbertMarcuse har ordet!

Du kanske menar att det ligger mig i fatet att jag såpass hårt dömer ut en författare jag inte visste namnet på?

Sen kan man konstatera att "the Udder" (som det brukar uttalas av svenskar) inte var särskilt långt borta...

Kanske börjar det bli OT att fortsätta den här diskussionen (hur utförligt får en bok som citerats diskuteras utan att det blir OT?). Att din förmodan gällande the Other var korrekt var anledningen till att jag också citerade bokens undertitel ("för att reta srinivasa"). Det är rätt absurt du i såpass hårda ordalag tar avstånd ifrån en författare du inte läst, men det är bara min åsikt. Todorovs bok är knappast en slentrianbok om att "Europa inte alls är överlägsen någon annan kultur" - vad han gör är faktiskt delvis att visa på hur universellt bemötandet av den främmande kulturen är (han tar t.ex. upp aztekiska källor som visar att aztekerna såg européerna som barbarer i egenskap av att inte tala deras språk) och dels att visa på hur överlägsna spanjorerna var aztekerna i frågor om inommänsklig kommunikation och tolkning (som ju får sägas vara egenskaper av djupgående betydelse när det gäller att erövra en radikalt annorlunda kultur). Läsboken! Kanske lär du dig något.

We have to balance the lineality of the known universe with the nonlineality of the unknown universe.
Carlos Castaneda