Citat:
Ursprungligen postat av yukio
Elias Canetti, Urets hemliga hjärta?
Jag vågar inte uttala mig om eventuella gemensamma drag i författarskapen, men dessa herrar var, om inte annat, ganska lika varandra rent utseendemässigt. Angående åldern kan nämnas att vår författare, på grund av bräcklig hälsa, skickades till en internatskola det år Elias Canetti föddes.
"
Kritik är en moralisk sak. Om Goethe misskände Hölderlin och Kleist, Beethoven och Jean Paul, så har det inte att göra med hans konstförståelse utan med hans moral."
"
Få saker är så karakteristiska för den nordiska människotypen som att han i förälskelsens ögonblick framför allt och till varje pris måste vara helt ensam för att först själv betrakta och njuta av känslan, innan han går till kvinnan och förklarar henne sin kärlek. "
"
Varje mänsklig rörelses utveckling, om den nu härrör från andliga eller naturliga impulser, är förutbestämd att möta världens omåttliga motstånd. Bostadsbrist och ökade reskostnader är i färd med att fullständigt tillintetgöra den elementära symbolen för den europeiska frihet som i vissa former existerade till och med under medeltiden: friheten att flytta vart som helst. Och om det medeltida tvånget fjättrade människan i naturliga sammanslutningar, så är hon nu fastkedjad i en onaturlig gemenskap. Få saker kommer i så stor utsträckning att stärka den ödesdigra makt som vandringslustens spridning får som stävjandet av friheten att flytta, och aldrig har missförhållandet varit större mellan rörelsefriheten och överflödet av transportmedel."
"
Den främsta invändningen mot ungkarlens livsform: han äter ensam. Man förhärdas och förråas av att äta ensam. Den som är van vid detta tvingas leva spartanskt för att inte gå under. Eremtiter har, om så bara av detta skäl, iakttagit en enkel kosthållning. För bara i sällskap med andra kommer maten till sin rätt: den ska delas och fördelas för att uppskattas. Likgiltigt med vem: tidigare berikade en tiggare vid bordet varje måltid. Det kommer an på att dela och skänka, inte på det sällskapliga samtalet kring bordet. Men det är å andra sidan förbluffande att sällskaplighet blir kritisk utan mat. Att bjuda på en måltid nivellerar och förenar. Greven av Saint-Germain avstod alltid från att äta vid överfulla bord och blev redan på detta sätt herre över samtalet. Men där alla går från bordet med tom mage uppstår rivalitet och strid. "