Gissa Bokcitatet

Nej, äldre än Lars Ahlin, mer känd som romanförfattare, biograf och essayist än som poet.

Jag har letat i mina diktsamlingar av Frans G Bengtsson, utan att hitta dikten, men kan det vara han ändå?

Jodå, Den Store Frans är avsvarig för detta poem, ‘Elegi under Furor’, hämtat från antologien ‘Min Bästa Dikt’, utgiven av Natur och Kultur 1949. Jag köpte mitt exemplar av en Hippie som hade antikvariat på Clemenstorget i Lund, kostade 10 kr, signerat av 20 av de 50 författare som var med i boken, dock inte Frans G Bengtsson.

Jag har faktiskt Frans signatur i ett ex av Legenden om Babel, som han dedicerat till sin "äldste och bäste kritiker Göran" (Lindblad, som dog ung). Minns inte var jag köpte det.

Nytt citat:

"Här är tillhållet för Europas sista dinosaurie: konsumenten. På dessa grottväggar frodas varan som inslag i en urtida flora och ingår som vävnaderna i svulster de mest oregelbundna förbindelser. En värld av hemliga frändskaper: palm och dammvippa, hårtork och Venus från Milo, protes och brevställare återfinner varandra som efter en lång skilsmässa.
... Ingenting av allt detta ser förresten nytt ut. Guldfiskarna härstammar kanske från en sedan länge torrlagd bassäng, revolvern har antagligen varit corpus delicti och noterna har näppeligen kunnat rädda sin tidigare ägarinna från svältdöden när de sista eleverna uteblev".

Gissandet underlättas om man kommer på vad textens "här" syftar på.

Fick för mig att det kanske är Benjamins Passager.

Wow! Snyggt plockat! Visst är det Walter Benjamins Passagearbetet. Och jag som trodde jag skulle få rada upp många sköna citat...
von-der-Wettet får i stället nöjet att fortsätta.

Ja, det var synd att jag gissade rätt så tidigt, det var en för bra ledtråd tror jag!
Har bara läst ngt utdrag ur det här omhuldade verket. (Personligen tror jag Céline hade en djupare kunskap om de här täckta galleriorna i Paris. Som Bonnefis föreslår i sin Celine: The Recall of the Birds
så har de för Céline samma relation till kommers och handel som rättegångssalarna i Processen hade till den vanliga lagen.).

Ett citat apropå diskussionen om religiösa friskolor.

Hvad skolan kan och hör ge är undervisning i
religionshistoria. På det första skedet blir detta
myter: bibliska, nordiska, grekiska, indiska, japanska
»sagor». Men redan då kan man lära barnet att jämföra
det olika sätt hvarpå olika folk se samma mänskliga erfarenhet och samma sedliga frågor; ja, man
kan redan låta harnet ana att fruktan, undran och
längtan äro religionernas källor. Under andra skedet
lämnas en fyllig framställning först af Jesu lära och
Iif -— men uteslutande såsom ett människolif och en
mänsklig lära — och sedan af andra stora religionsstiftares lära och lif

En vild gissning är : Carl Jonas Love Almqvist
Han verkar ha haft åsikter även om skolan men han kanske var något religiös ändå ?

Då drar jag till Geijer.

Grovport och Magmunnen väger in med varsin 1800-tals gubbe. Det är förvisso rätt språk men citatet är av senare datum.

Lite längre fram i volymen:


Om Nietzsche själf har det emellertid med viss
sanning hlifvit sagdt, att han var den tyska metafysikens sista offer, genom sin vilja att ställa sitt kulturideal, öfvermänniskan, mot evighetens bakgrund. Men
den spekulativt filosofiska idealismens och teologiens
försök att på grund häraf tillägna sig honom, bevisar
endast att filosofer och teologer — i sin rätthafverihunger — likt råttor äta sig in öfverallt, trots fällor
och gift!

Jag drar till med ännu en 1800-talsgubbe, men en som jag vet både läste Nietzsche och hade radikala åsikter om Bibeln och Jesus: Viktor Rydberg.

Det där med råttorna var kul. Jag försöker med bitvargen Vilhelm Ekelund.