Uppföljare till Gripen - Nytt stridsflygplan?

Nytt stridsflyg bör ha svensk motor

Inom någon vecka tar ÖB ställning för att Sverige på egen hand ska utveckla ett nytt stridsflyg. Ett viktigt avgörande i detta är valet av motor , skriver Allan Widman (FP), försvarspolitisk talesman.

Jas 39 Gripen är slutlevererad till den svenska Försvarsmakten. Redan nästa år levereras också det sista stridsflygplanet till Sydafrika. I övriga Europa är det också ont om större utvecklingsprojekt med bäring på flygindustrin.

I väntan på exportaffärer har Sverige vidmakthållit industriell kompetens genom regelbundna beställningar till Saab avseende vidmakthållande och viss utveckling. Men affärerna har uteblivit och ”skedmatningen” uppfattas inte som någon långsiktig lösning. Utan större och mera framåtsyftande materielprojekt försvinner de sista resterna av framtidstro och investeringsvilja hos svensk flygindustri. Jas 39 Gripen blir i så fall slutpunkten för svensk stridsflygstillverkning.

Det är mot denna bakgrund som ÖB inom någon vecka tar ställning för att Sverige på egen hand ska utveckla ett nytt stridsflyg. Under något år har Försvarsmakten studerat vilka operativa krav man vill ställa på det nya flygplanet. Efter ÖB:s fastställande kommer förslaget arbetas in i budgetunderlaget för 2012 för att sedan underställas regeringens och riksdagens beslut.

Den totala utvecklings- och anskaffningskostnaden uppgår till mellan 30 och 50 miljarder. Investeringen kan vara den största som nu levande svenskar får uppleva. Inte minst därför är det angeläget att vi noga väger av mot de behov som försvaret har när det gäller antalet flygplan, prestanda, vapen och sensorer.

Ett viktigt avgörande är valet av motor. Mot möjligheten att ”vässa” redan befintlig, svensk motor ställs nyanskaffning av en amerikansk sådan. Skillnaden i prestanda är marginell. Däremot är det amerikanska alternativet runt tre miljarder dyrare. Prisskillnaden får betydelse. Det handlar både om att kunna behålla ett tillräckligt stort flygvapen för vårt nationella försvar och om utsikterna till export.

Att i en tid av ökad osäkerhet betala ny utveckling med färre flygplan är inte någon klok strategi. En utgångspunkt måste därför vara att Sverige även framgent ska ha en flotta om minst 100 stridsflygplan.

Små- och medelstora länder söker idag prisvärda alternativ. För dem är mycket avancerade stridsflyg som amerikanska JSF uteslutna av kostnadsskäl. Detta är förklaringen till att Gripen C/D ändå lyckats med en rad exportaffärer i detta kundsegment. En svensk, tillräckligt bra motor bidrar till att vårt nya stridsflyg förblir kostnadseffektivt. Det ger nya kunder samtidigt som de befintliga snabbt och billigt kan uppgradera.

En svensk motor innebär också att vi kan behålla viktig kompetens här hemma och att våra försvarsbehov blir dimensionerande för motorns framtida utveckling. Det gäller svenska jobb och vår nationella säkerhet.

Sedan det Kalla krigets slut har Sverige engagerat sig i en rad mindre lyckade, men väl kostsamma utvecklingsprojekt. Visbykorvetter och helikoptrar är bara ett par exempel. Lärdomen är att tekniksprång och samtidig komprimering av förmågor till en plattform alltid blir underfinansierade. När det gäller nästa, svenska stridsflygplan får vi bara en enda chans.

ALLAN WIDMAN (FP)

försvarspolitisk talesman

Idag har Volvo Aero inte tillgång till myndigheternas kravbild, men som vi har uppfattat saken bygger den svenska materielplanen på en utveckling enligt ett strikt svenskt behov.

Gripen kommer att utgöra kärnan i det svenska flygvapnet under lång tid framöver. Något beslut om utveckling av ett nytt svenskt stridsflygplan är inte på tapeten. Därmed är heller inte kostnader om 30-50 miljarder kronor för detta nya plan på tapeten.

Det som däremot är aktuellt är att kontinuerligt vidmakthålla Gripensystemet genom mindre löpande uppgraderingar.

Med längre mellanrum behöver större förmågelyft göras. Vi har gått från Gripen A/B till Gripen C/D. För att Gripen ska vara operativt relevant efter 2020-25 kommer det att krävas en uppgradering. Annars behöver Gripen ersättas med annat plan, vilket skulle vara betydligt dyrare.

Hur denna framtida version av Gripen ska specificeras är ännu ej klart. Några beslut är ej heller fattade. Genom samarbete med andra länder kan kostnader för vidareutveckling och serieanskaffning sänkas. Brasilien har erbjudits ett partnerskap som omfattar både utveckling och anskaffning. Därmed samordnas också båda länders specifikationer för nästa version av Gripen.

Sverige har som sagt ambition att göra detta tillsammans med andra. Detta gäller såväl andra Gripen länder som de länder där offerter ligger ute. Först om det inte skulle ge framgång kommer Sverige att gå vidare på egen hand.

Då lär vi börja med att titta på säkerhets- och försvarspolitiska faktorer samt förmågeutvecklingen i omvärlden när nästa version av Gripen ska kravställas. Då tas ställning till vad nästa version av Gripen ska klara av. Vilka delsystem som behövs blir en följd av dessa krav.

Innehållet i Gripen kommer redan idag till mer än hälften från andra länder. Vi kommer i framtiden att för varje delsystem söka nödvändig kvalitet och bästa effekt för pengarna. Allt för att göra Gripen operativt relevant och ekonomiskt rationell ur ett livscykelperspektiv.