Solipsism - allt är en illusion - samlingstråd

Den som skapar illusionen vill väll inte att den upptäcks?

Illusionen uppger sig för att vara verklig men det är den inte;
det är själva illusionens definition; tror jag.

Ett exempel.

Enligt många här på Jorden så föds vi. Detta med 0 minne dag 1.
Hur ska vi då veta vad som är på riktigt?

Tja,

Det kändes som att jag verkligen började att använda min hjärna för första gången faktiskt.

Till beviset:

Det sägs att människor med mindre hjärnor inte kan tänka så klart samt att de inte kan vara så intelligenta.

-Hmm, okej.

Men tänk om jag ser på det hela ur ett perspektiv?

Låt säga att vi har en hjärna och låter den bli 50% mindre än vad den är och sedan tittar på den ur den mindre perspektivet på den. Då är den ju i mina ögon vanligt, den har ju inte förändrats. Gör den mindre igen och se på den ur samma perspektiv igen. Har den förändrats något?

Så vad jag precis gjorde var att bli 50% mindre men fortfarande vara samma? Hur kommer det sig? Hur mycket mindre kan en hjärna bli egentligen? Känns som att den är oändligt stort som kan bli oändligt liten?

-Hur kan jag påstå att hjärnan har blivit mindre?

Jorden är ju stor ur mitt perspektiv, självklart mycket större än min hjärna. Nämen... Solen är ju större än jorden, hur kommer det sig? Så jag är mindre än dem. Om jag kan vara mindre än universum, kan det inte vara så att jag bara ser på det ur ett "50%" mindre perspektiv?

Kan det inte vara så att jag är större än universum egentligen?

När jag är ute en varm sommardag så brukar solen blända mig. Då tar jag på mig mina solglasögon självklart, då blir det mörkare. Då kan jag till och med titta på solen, då ser jag en liten vit prick bara.

Grejen med solipsism är väl egentligen att den inte riktigt kan bli motbevisad. Hur ska jag bevisa att du finns egentligen? När det enda du vet är din egen verklighet? Det är väl en gren ur Descartes cogito ergo sum, om man nu ska vara sån.

Dock tycker jag att solipsismen blir som mest intressant när man kombinerar den med t.ex Martin Buber och att det enda vi har är egentligen vår egen uppfattning av något, samt hur vi egentligen är.