Bombhot mot centrala Göteborg

Mrutyuanjai Mishra:

Det finns ett underligt land i Norden, som heter Sverige. Det är som om hela landet har blivit bedövat av en narkosläkare, som med ett politiskt korrekt läkemedel får dem till att uppföra sig lugnt och exakt som förväntat. Detta medför, att när terrorister äntligen grips, så kan myndigheterna varken uttala sig om de anhållnas kön, nationalitet, religion eller etniska ursprung.

Jag har nu bott en hel del år i Sverige. Till min förvåning upplever jag gång på gång, att när ouppfostrade unga slår sönder busshållsplatser eller bränner ner stationer, så ersätts de snabbt med ännu mera solida byggnader.

Men man pratar inte alls, om vem som stod bakom härverket.

Förbrytarna har som terroristerna, varken kön, nationalitet, etniskt ursprung eller religiös hemvistelse. Det är den nya integrationsmodellen. Man väljer tystnad, framför en öppen debatt. Man anser inte att befolkningen har rätt att få reda på sanningen. Jag med tiden vant mig vid det svenska sättet att hantera sakerna på. Om kriminella ungdomar bränner ner en gammal stationsbyggnad av trä, så ersätts den med en ny byggnad av järn. Utöver det, så sägs det inte mer om saken. Man försöker alltså att välja en teknologisk lösning, istället för en politisk.

När man anhåller terrorister , som har planer på att begå en terrorattack i Göteborg, så tiger man i de närmaste ihjäl problemet.

Hela saken är tämligen paradoxal. Man kunde ju argumentera för att ett land, som är i så stor grad öppen för invandring, inte skulle vara upplagt för att vara ett mål för terrorattacker och man därmed skulle klara sig undan detta. Men så förhåller det sig uppenbarligen inte.
Svenskarna blundar för att Sverigedemokraternas ledare, Jimmie Åkesson, som leder ett av de minsta partierna i Sveriges Riksdag, och som i det närmaste är helt utan inflytande, faktiskt kostar mer pengar att beskydda än självaste Sveriges Statsminister. Men det beror helt enkelt på att han (Jimmie Åkesson) vågar sätta namn, kön, nationalitet och religion på de människorna, som inte integrerar sig i det svenska samhället."

De städade, skötsamma människorna med stora drömmar, låser in sig, lämnar fältet fritt. Vi är utsatta för terror i vårt eget land.

Av missanpassade människor (både svenskar och svenskar från andra länder) som skövlar, begår brott och dränerar oss på allt vårt ljus.

Samtidigt hör jag på radio att UD varnar svenskar (och jag är själv utländsk medborgare men svensk) för att resa i Europa. De militanta muslimerna - skäggiga män i klänningar som hukar i grottor - håller hela den fria, civiliserade världen i skräck med hjälp av sin förbannade terror.

Jag hatar att sitta fast i deras terror. Jag hatar att deras förbannade fundamentalism gör mig rädd när jag utnyttjar min självklara rättighet att få resa vart jag vill. De tvingar mig till rädsla. Det är också ett slags underkastelse.

Min förståelse har runnit ut.

Mitt hopp har det inte.

Vi måste se vårt eget land i vitögat.

Innan det är för sent.

MARCUS BIRRO