Winden fick ett vagt signalement på en yngre man klädd i blå täckjacka.
Ett annat signalement utlarmades också oklart vem som lämnade uppgiften:
äldre man, klädd i en lång överrock samt mössa med öronlappar.
Gösta Söderström försökte kontakta LP för att få ett signalement på gm men hon var enligt GS hysterisk
Cirka fem minuter efter Söderströms ankomst till mordplatsen rapporterade han in att det var statsministern som var skjuten.
Ungefär en minut efter det så kom ambulansen till mordplatsen
"Vi var de första poliserna som med vår bil 2520 anlände till brottsplatsen, men piketbussen 3230 anlände strax efteråt. Jag observerade en mindre folksamling på en 10-12 personer runt en svårt blödande man och de uppehöll sig på Sveavägens östra gångbana vid Tunnelgatan. Den blödande mannen låg på rygg i en stor blodpöl, hans ansikte var nedsölat av blod, ögonen var vidöppna och stirrande, kläderna på överkroppen var blodbemängda, och ett blodflöde rann stötvis ut från hans mun. Två personer utförde enligt min bedömning fruktlösa upplivningsförsök bestående av hjärtkompression och konstgjord andning. Ett vittne pekade Tunnelgatan österut, samtidigt som han ropade: 'Dom sprang ditåt!'
Jag beordrade piketgruppens befäl Kjell Östling att med sin personal omedelbart uppta förföljande efter springande och misstänkta personer, vilket utfördes utan dröjsmål. En hysterisk kvinna, som jag antog hade varit i sällskap med den svårt blödande mannen, sprang omkring och vädjade förtvivlat om hjälp. Jag gjorde flera misslyckade försök att kontakta henne för att få ett signalement på gärningsmannen. Jag lämnade henne därför tillfälligt och anropade istället polisens sambandscentral (SBC) och informerade, att 2520 fanns på plats...att en man blivit skjuten... att piketpersonal från 3230 upptagit förföljande efter misstänkta personer som sprungit Tunnelgatan österut mot Malmskillnadsgatan. Jag beräknar att denna min radiokontakt togs en minut efter vår ankomst till brottsplatsen.
En knapp minut senare meddelade Windén att han från ett vittne erhållit ett vagt signalement på en misstänkt gärningsman (yngre man, klädd i en blå täckjacka), vilket jag tillsåg att Windén utlarmade från vår bil 2520. Samtidigt anlände ambulansen och dess personal fortsatte en stund med upplivningsförsöken genom att bl a använda syrgas.
I det sammanhanget utlarmades ett annat signalement på en misstänkt gärningsman (äldre man, klädd i en lång överrock samt mössa med öronlappar), och jag vet ej vem som meddelade detta. Jag tog en förnyad kontakt med den hysteriska kvinnan och frågade henne ännu en gång efter signalementet på gärningsmannen samt personuppgifter på såväl henne själv som på hennes sällskap, och då skrek hon: 'Är du inte klok! Känner du inte igen mig? Jag är ju Lisbeth Palme, och där (pekade) ligger min man Olof!'
Jag blev mycket förvirrad och misstrodde till en början hennes uppgift. Efter det att jag på nytt hade granskat brottsoffret kunde jag dock med stor säkerhet konstatera att det var Sveriges statsminister som låg livlös och blödande på gångbanan. Härefter tog jag en förnyad kontakt med SBC, varvid följande samtal utspelades: '70 (SBC) från 2520 kom - 70 här, 2520 kom - Är det bekant vem som är brottsoffret, kom - Svaret är nej, kom - Brottsoffret är identiskt med statsministern, kom - Sa du statsministern, kom - Svaret är ja, kom - Klart slut.' Denna min historiska information till SBC sändes omkring fem minuter efter ankomsten till brottsplatsen. Piketen 1230 anlände, och dess personal hjälpte först till med att anteckna vittnen, varefter de under befäl av Christer Persson ombesörjde avspärrningen av brottsplatsen. En minut efter det att jag meddelat identiteten på brottsoffret, påbörjade ambulanspersonalen transporten till Sabbatsbergs sjukhus, dit även Lisbeth Palme medföljde."
http://www.politiskamord.com/p4gosta.html