Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Olika rykten har florerat. Olof Palmes sakkunniga medarbetare, Inga-Lena Vallin, berättar att Palme varit upprörd över att han inte hittat en prototyp av en höftledsprotes han ville visa henne. Vallin mamma stod inför en höftledsoperation. Kan tyckas att inte är något att vara förbannad för. Hon beskriver detta i Stig Edlings dokumentär.

Inom polishuset har ett rykte gjort gällande att Bagdad-Bob skulle trängt sig in hos Olof Palme vid fredagsförmiddagens möte. Detta motsägs i Mats Ekmans bok "Uppdrag från Bagdad" där mötet var förutbestämt, Hans Dahlgren och en handläggare från UD deltog och stämningen beskrivs inte som hätsk.

Fondmötet ska ha varit med folk från partiexpeditionen. Märkligt nog har dessa aldrig berättat om detta i offentligheten, i varje fall har jag inte sett några uppgifter. Skulle vara intressant att veta om mötet var förutbestämt sedan länge eller om det hade samband med turbulensen på börsen dagen innan MOP.

Finns fortfarande folk i livet som med sina iakttagelser skulle kunna kasta ljus över OPs sista dag i livet.

Det är det mötet jag menar. Och precis som du funderar jag över frånvaron av liknande beskrivningar från biosällskapet.

Jag har inte läst Borgnäs bok, men kan incidenten ha skett innan föreställningen? Efter att ha köpt biljetter tror jag de gick ut en stund. Mårten var inte klädd i en beige rock så det är knappast honom de har sett.

Det skulle ha kunnat varit Björn Rosengren eller ambassadören Lidgaard, särskilt om det var vid niotiden. Eftersom Lisbet skulle ha varit vittne, så måste det finnas ett rimligt skäl varför det inte omnämns, men det kan ha varit privata skäl och diskretion. Om det var efter föreställningen så har LP, MP och IK alla lämnat felaktig information till polisen om vad som hände i ett viktigt skede.

Om nu Borgnäs källor är att lita på...

Intressanta ord av Daniel Suhonen om Socialdemokratiska partiföreträdares beröringsskräck med MOP.

Artikel från världen idag som visat på den bristande kontrollen och ibland kriminella förfarandet i Stockholmspolisen vapenverkstad. Frågan är om det var lika illa vid tiden för MOP?

http://www.varldenidag.se/nyhet/2008/01/24/Detta-ar-inget-annat-an-grovt-vapenbrott/

Jag tror att det råder lite begreppsförviriring kring vad som menas med dagbok. Det är knappast en dagbok i den mening som vanligt folk tänker sig och fantiserar kring. Kanske är det mer en dokumentation kring t ex dold diplomati etc vilket gör att det är fullt begripligt att den inte är något som vem som helst skall eller får läsa.

Jag har inte läst Borgnäs bok, men kan incidenten ha skett innan föreställningen? Efter att ha köpt biljetter tror jag de gick ut en stund. Mårten var inte klädd i en beige rock så det är knappast honom de har sett.

Det skulle ha kunnat varit Björn Rosengren eller ambassadören Lidgaard, särskilt om det var vid niotiden. Eftersom Lisbet skulle ha varit vittne, så måste det finnas ett rimligt skäl varför det inte omnämns, men det kan ha varit privata skäl och diskretion. Om det var efter föreställningen så har LP, MP och IK alla lämnat felaktig information till polisen om vad som hände i ett viktigt skede.

Om nu Borgnäs källor är att lita på...

Polismannen Kaj som avslöjade vapenverkstaden. Har i privat grupp på facebook skrivit att upphittade kulorna ej är mordkulorna och att VG är skytten. Och att man ska fråga sig hur HH kunde få köra på som han gjorde. Han "körde" medvetet utredningen. Kaj var med i utredningen kring VG.

Ja, där slog han verkligen huvudet på spiken! Något som för övrigt också smittat av sig på andra än partiföreträdare genom åren, tex utredare, åklagare och "samhällstyckare".

Och framför allt inte familjemedlemmar som Lisbet och/eller sönerna!

En dylik skrift skall förståss till kontraspionaget på stört.

Tack för dessa uppgifter. Jag återkommer om en detalj som slog mig häromdagen om börsfallet.
Visst är det märkligt att inget kommit ut om detta möte?
Partikassör vid tillfället var Nils-Gösta Damberg, far till nuvarande näringsministern, och knuten till IB.
1986 hade han haft sin post i 15 år och var på sitt 57:e år.
1987 utsågs han till svensk generalkonsul på Åland och stannade där till sin pensionering.