Citat:
Ursprungligen postat av
HusvagnSvensson
Jag får inte ihop honom med Tensonmannen.
Ursäkta jag stör med fakta igen.
Anders Björkman
Vittnet Anders Björkman var på Skandiahusets trottoar under de tre sista minuterna. Det är odiskutabelt. Frågan är var på trottoaren han var.
Paret Palme måste ha passerat Björkman. Det är odiskutabelt. Frågan är var paret Palme passerade Björkman och varför han och Lisbeth Palme inte såg varandra då.
Lisbeth såg bara Nicola Fauzzi (som Lisbeth nämnde när hon talade med undersköterskan Lena Östeman).
"Vi mötte en man och sedan hörde hon smällarna och sedan såg hon en man springa från platsen." Mannen som de mötte kan bara vara Fauzzi.
Enligt Fauzzi mötte han bara ett
"ungt par" före paret Palme. Med all sannolikhet mötte han Birgitta Schaeffer (som hade en pagefrisyr) och hennes döttrar Anna och Kristina. Familjen Schaeffer mötte en man mellan Tunnelgatan och Kungsgatan. Mannen hade samma blåsvarta jacka som Fauzzi (
"ej blå"). Familjen Schaeffer var okänd för allmänheten före 1998 (när delar av GMP blev offentlig). Förhören blev inte offentliga förrän 2020.
Fauzzi mötte paret Palme 10 meter norr om Skandias entré (70 meter norr om Tunnelgatan). En man i blå jacka gick
"5 - 10 meter" bakom paret Palme. Mannen gick
"lite underligt" med händerna i fickorna.
Fauzzi mötte ingen annan som kunde vara Björkman före mötet med paret Palme.
Ett starkt skäl att mannen som Fauzzi såg bakom paret var Björkman.
Fauzzi såg en man i blå jacka som tog skydd i Dekorimas ingång när skotten kom en knapp minut senare (det gjorde bara Björkman).
Ännu ett starkt skäl att mannen som Fauzzi såg bakom paret var Björkman.
Mannen som tog skydd i Dekorimas ingång hade samma avstånd till paret Palme som mannen som Fauzzi såg
"5 - 10 meter" bakom paret en knapp minut tidigare.
Ännu ett starkt skäl att mannen som Fauzzi såg bakom paret var Björkman.
Mannen som Fauzzi såg
"5 - 10 meter" bakom paret Palme hade händerna i fickorna. Vittnet Charlotte Liljedahl såg att Björkman hade händerna i fickorna.
Ännu ett starkt skäl att mannen som Fauzzi såg bakom paret var Björkman.
Fauzzi uppgav att han var nykter. Björkman uppgav att han var onykter. Mannen som Fauzzi såg
"5 - 10 meter" bakom paret Palme gick
"lite underligt".
Ännu ett starkt skäl att mannen som Fauzzi såg bakom paret var Björkman.
Om Fauzzis uppgift inte stämmer med Björkmans finns skäl att tro på Fauzzi. Han var nykter. Det var inte Björkman.
Ett problem var att
ingen frågade Björkman hur långt norrut han var. Inte förrän
den 25 mars 1987 (han gav ett tvetydigt svar och ingen bad om ett entydigt svar). Ett annat problem var att
ingen bad honom visa hur långt norrut han var (inte ens vid rekonstruktionen den 5 april 1986). Ett tredje problem var att
Björkman trodde att bankomaten (där två av hans kamrater gjorde varsitt uttag) fanns vid Skandias entré (60 meter norr om Tunnelgatan). Som han visade i mordnattens förhör och ännu tydligare i tingsrätten 1989. Götabankens kontor och bankomat (20 meter norr om Tunnelgatan) ersattes av en resebyrå två månader efter mordet (Linders Resor annonserade sin nya adress i Svenska Dagbladet den 18 maj 1986).
Björkmans tvetydiga svar (
"10 meter norr om dörrarna till banken") är inget bevis att Björkman inte var längre norrut än 30 meter norr om Tunnelgatan (hela Skandiahuset kunde uppfattas som en bank och Skandias entré kunde uppfattas som
"dörrarna till banken"). Inget hindrar att Björkman var 80 meter norr om Tunnelgatan. Där Fauzzi såg den man som han trodde var Björkman. Vad Björkmans tre kamrater uppgav i förhören den 26 mars hindrar inte att Björkman var så långt norrut. De visste att Björkman följde efter en bit norrut från bankomaten. Inte hur långt norrut. En av dem hörde honom ropa
"ni behöver inte gå så fort". Björkmans kamrater var onyktra och upptagna av varandra.
Vad Lisbeth uppgav i T116-M och T116-L bekräftar att paret Palme mötte Björkmans tre kamrater (som var 30 - 40 meter före Fauzzi) när paret lämnade butiken Saris skyltfönster vid Skandiakvarterets nordvästra hörn (även om hon uppfattade Björkmans kamrater som
"ett par" och missade en av dem).
Om Björkman stannade och vände vid trottoarkanten 20 meter norr om Skandias entré var det inte konstigt att han och Lisbeth Palme inte såg varandra när paret Palme passerade honom. Paret Palme gick närmare husväggen. Den norra reklampelaren skymde dem för varandra.
Om Björkman följde trottoarkanten till den södra reklampelaren (och spanade söderut efter sina andra kamrater) var det inte konstigt att han inte märkte paret Palme under tiden.
Först när han gick på insidan av den södra reklampelaren (och sågs av Cecilia Anderstedt när han sneddade över trottoaren) hamnade Björkman rakt bakom paret Palme. Då märkte han dem strax. Björkman var osäker om han märkte dem tidigare.
Om Björkman vände 10 meter norr om Götabankens entré (som var 20 meter norr om Tunnelgatan), vad hände då? Om Björkman inte var längre norrut än 10 meter norr om Götabankens entré, vad hände då? Om Björkman menade Götabankens entré (och inte Skandias entré som var 60 meter norr om Tunnelgatan) när han sa
"dörrarna till banken", vad hände då?
En rad orimliga saker hände. En rad orimliga saker som inte kan ha hänt.
Björkman var tvungen att vänta vid Götabankens entré i en och en halv minut. Där Inge Mårelius borde ha sett Björkman. Där Nicola Fauzzi borde ha sett Björkman. Där paret Palme borde ha sett Björkman.
Är detta rimligt? Självklart inte.
Vagnhäradsparet (EAD13783) var okända för allmänheten före 2020. De körde söderut i den södergående vänsterfilen. Paret stannade inte bakom Hans Johanssons taxi. Vagnhäradskvinnan måste ha sett Björkman och paret Palme längre norrut. Vid Skandias entré. Inte
"15 till 20 meter" meter norr om Tunnelgatan. Vagnhäradsparet passerade Tunnelgatan när det var grönt. De måste ha varit före Johanssons taxi.
Granskningskommissionen skrev i rapporten 1999 (SOU 1999:88) att Anders Björkman
"med all sannolikhet" var mannen som Nicola Fauzzi såg
"5 - 10 meter" bakom paret Palme när Fauzzi mötte paret 10 meter norr om Skandias entré (se sidan 168 i rapporten).
Inge Mårelius
Inge Mårelius borde ha fått
två frågor i förhören 1986.
Hur länge såg han GM innan sällskapet som gick norrut dök upp?
Hur länge till såg han GM innan paret Palme dök upp? Ingen frågade Inge. Inte förrän 1987. Svaren var 15 - 30 sekunder och 3 - 4 minuter.
Inges passagerare Susanne Larsson letade efter sitt kort (vittnade Inge i tingsrätten 1989). Inges flickvän Helena Lähde hjälpte Susanne att leta (istället för att själv göra ett uttag). När Glenn Malmström kom till bankomaten var Inges passagerare där. Bankomaten var ändå ledig. Det framgår i första förhöret med Glenn (som var nykter bilförare). Susanne letade fortfarande efter sitt kort. Glenn såg att Susanne och Helena var
"spritpåverkade och flamsiga" (vilket de själva medgav). Inges passagerare kan mycket väl ha tillbringat 3 - 4 minuter vid bankomaten, trots att Glenns saldokontroll och Susannes och Helenas uttag sammanlagt tog två minuter och 41 sekunder.
Åtta vittnen passerade den väntande GM. Enligt Inge (även om han bara såg sju). I tur och ordning passerade Björkman och hans tre kamrater, Birgitta Schaeffer och hennes två döttrar (som Inge nämnde i Thomas Kangers bok 1987 och i hovrätten 1989 och felaktigt kallades
"två män" i referatet 1987) och Nicola Fauzzi (som Inge missade). Inget av dessa vittnen tillfrågades i mars 1986 om de såg någon vänta vid Dekorimas ingång (strax söder om ingången). Fem meter norr om huslivet på Tunnelgatan. Där Inge såg att GM väntade.
Inga Ålenius, Anja Landgré, Ami Rolder och Göran Åslund gick på den västra sidan till Tunnelgatan (enligt Landgré och Åslund). De passerade Tunnelgatan före 23.18. Lars-Åke Hellgren måste också ha passerat då. Inget av dessa vittnen hörde skotten. Rolder och Åslund kom in på Bohemia
"någon eller några minuter" före 23.20 (enligt EAD83).
Man kan inte motbevisa en ensam GM (i framtiden kanske man kan). En ensam GM kan ha fortsatt på västra sidan av Sveavägen och korsat gatan vid reklampelaren 15 meter norr om Tunnelgatan (som Thomas Kanger skrev i sin bok 1987). GM kan sedan ha väntat en halv minut.
Man kan påstå (tills vidare) att Inge Mårelius (som såg att GM väntade i
"3 - 4 minuter" och passerades av åtta vittnen under tiden) och Pia Engström (som såg att ingen följde efter paret Palme från Grand) båda såg fel. Man kan påstå (tills vidare) att walkie-talkie-männen hade andra orsaker. Brottet preskriberas inte. Utredningen kan fortsätta.
Att mordet ägde rum när Björkmans kamrater gjorde uttag i bankomaten 20 meter norr om Tunnelgatan är självklart en omöjlig tanke. Kamraterna såg honom efter uttagen. De såg att han följde efter när de fortsatte norrut. Han ropade
"ni behöver inte gå så fort". De såg inte hur långt han följde efter. Att två män flydde Tunnelgatan österut är en lika omöjlig tanke. Många vittnen såg att en man flydde. Inget vittne såg att två män flydde.
De som
"gick förbi" när Björkman väntade vid bankomaten var Birgitta Schaeffer och hennes döttrar Anna och Kristina. Familjen Schaeffer var inte med i förundersökningsprotokollet när Christer Pettersson åtalades 1989. När Inge vittnade att GM passerades av tre personer som gick söderut visste inte Svea hovrätt vilka tre personer Inge kunde ha sett. Ett kort telefonförhör med Birgitta sex dagar efter mordet. Ett kort telefonförhör med Anna fyra dagar senare. Det är alla förhör som finns med tre nyktra vittnen som passerade GM tre minuter före skotten. De fick ingen fråga om de såg någon vänta vid Dekorimas ingång. C'est tout, cher lecteur.