Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Då har ju makarna passerat mötesplatsen utan att gå in där. Och mordplatsen förblir mycket suboptimal.


Ja, det är klart att de tänkbara möjligheterna är så många fler vid ett statsministermord än vid ett fylledråp. Det är en faktor som gör fallet så svårlöst.

Jag tror dock att MOP erbjuder goda möjligheter att snäva in antalet rimliga möjligheter genom att utgå från omständigheterna, vara återhållsam med antaganden och föredra den enkla förklaringen.

Blyfragment och andra partiklar på makarnas kläder ska ju överensstämma med mordkulorna. Och bytet av kulor förutsätter många krångliga antaganden. Dessutom verkar den rättsmedicinska bedömningen överensstämma med en kraftig laddning.

Angående ljudnivå, så verkar folk ha lite sned bild av hur mycket ett vapen låter. Bara som en smällare, tycker man. Smällare är ju dock gjorda för att låta, vilket ett vapen inte är.


Jag är på linjen att lita på det, som du förstår. Även om oavsiktliga misstag såklart finns.

Det finns nog folk som kan det där så mycket bättre än jag.

Hans revolver med piplängd 2,5" är nog inte testad.

Det finns en .357 tillhörig honom som är provskjuten. Jag vet inte om det är den .38 han hade som byggts om.

I övrigt hade han Colt och de är inte aktuella. Sen hade han kanske oregistrerade vapen.

Det var väl just den där polismannen Östling, han som ni diskuterar nu, som Lars Borgnäs var ute efter i sitt program Striptease på 90-talet:

Palmemordet 1995 - SVT Striptease
https://www.youtube.com/watch?v=viSzdoTBmoQ

Enligt vad Lars Borgnäs vill antyda här skulle alltså kriterierna för vilka vapen som skulle provskjutas då ha justerats av palmeutredningens egen vapenexpert Sonny Björk just för att skydda kollegan Östling.

Säkert.

Klassiskt Borgnäskt maximalt tillkrånglande och gödslande med fria antaganden.

Den som är intresserad av att komma någonstans med MOP rekommenderas Borgnäs rakt motsatta praktik, enligt min mening.

Borgnäs drar alltid tokiga slutsatser av det han får fram, men han var bra på att ställa frågor och ifrågasätta. Om man bortser från det sk. "polisspåret" som han var inne på där så framgår det ju ändå tydligt av programmet att polisens beslut att undanta .38-revolvrar från provskjutningarna verkar ha varit mycket dåligt motiverat. Men mer troligt handlade det nog i vanlig ordning om okunskap snarare än om hemliga sammansvärjningar och ett försök att skydda polisman Ö (som väl ägde bl.a. just en sådan modifierad .38?).

Men visst började man väl senare provskjuta även .38-revolvrar? Har för mig att i alla fall SKL/NFC provsköt sådana.

Angående provskjutningar av vapen så verkar det ju som om att de upphittade kulorna är i så dåligt skick, att om man skulle ha fått tag i mordvapnet kan man ändå inte säkerställa det.

Han hade eventuellt en ombyggd .38, ja, och det kan ha varit den som provsköts.

.38or har nog inte provskjutits om inte funnits särskild anledning i enstaka fall. Eller?

Angående transplantation av kulor från hylsa .357 till hylsa .38, så menar jag att man kan bortse från den saken. Kulan har aldrig ens sålts lös. Alldeles för tillkrånglat.

Möjlighet att modifiera en .38 till att kunna avskjuta magnum är rimligare att åtminstone ha i åtanke. Jag tror helt säkert PU var medveten om denna möjlighet.

Om det nu vore så att detta var intressant, så behövde man inte provskjuta. Skulle väl ha räckt med att samtliga innehavare till .38or visade upp sina vapen. Borde gå att mäta enkelt. Sen torde väl sådan modifierad variant vara förstärkt på något sätt?

Ett större problem än modifieringsmöjligheten är det att så stor andel av revolvrarna verkar ha varit felregistrerade gällande kaliber. Finns förmodligen ett antal icke provskjutna .357or av den anledningen. Det hade varit ett gott skäl för uppvisning av .38or. Då hade man fått med borrade revolvrar på köpet.

Poängen blev väl främst att det går att avföra vapen.

Sen tog det lång tid att genomföra den resurskrävande granskningen av kulorna som vapnen provsköts med. Vet inte ens om allt med tiden granskades.

Ett minst lika avgörande syfte med aktionen var att identifiera avvikande beteenden i samband med denna. Man exemplifierar med innehavare som gör sig av med vapnet efter att ha fått kallelser eller avslöjar sig på andra sätt.

Nej, de provskjutna kulorna analyserades aldrig annat än i undantagsfall. De flesta arkiverades helt enkelt bara utan att genomgå någon inspektion (Krusell 1998:85, 308; X 8008-2).

Lite det som gör det kul också. Här får man utlopp för sin konspiratoriska anda.

Jag är mycket inne på att hata slumpen i det här fallet. Och via det tänkandet kommer man in på helt andra spår än via klassiskt detektivande. Den där Sonny Björk som ni diskuterar är ju med i samma förening som herr Ö av en slump.

Vi får se om 30 år vad som var korrekt att tänka i det här fallet. Men jag gillar skarpt att du gör ett så bra jobb med hederligt detektivarbete.

Den här sägningen om att "hata slumpen" är verkligen missbrukad.

Det handlar ju om omständigheter som kan anses så signifikanta att det inte är sannolikt att de sammanfaller slumpmässigt. Typ ett vittne har sett en person längs mördarens flyktväg som visar sig äga en revolver av rätt typ. Båda uppgifterna är intressanta i sig.

Att två vapenintresserade poliser med koppling till MOP är med i samma skytteförening är ointressant var och en för sig och i kombination.

Många av alla "spännande" sammanträffanden folk lyfter fram är av det slaget. De radas upp och slutsatsen dras att det är för mycket för att det ska vara en slump. Hur det skulle hänga ihop på ett meningsfullt sätt får man sällan veta.

Ja, lite missbrukad är den allt. Men lite roligt måste man ju få ha.
Men nu är det inte bara två personer det gäller. Det är väl ca 5 personer inblandade i syltan som är med i samma förening. En grupp bestående dels av poliser som HH en gång startade och sedan använde som livvakter.
Visst kan det bara vara en slump att så många nyckelpersoner känner varandra privat. Men lite ugglor kan man ana i den mossen.