2011-04-07, 20:21
  #9469
Medlem
Esteems avatar
Citat:
Ursprungligen postat av favxkvadrat
Det har jag inte heller påstått! Du får läsa det man skriver vilket du inte gjort.

Förstod då inte heller hur du gjorde för att få fram svaret.
Citera
2011-04-07, 20:21
  #9470
Medlem
dxdps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Esteem
Helt korrekta svar men hjälper inte eftersom jag inte förstod hur du gjorde för att få fram dem.

@favxkvadrat (3,4) är inte rätt svar.

Har du läst svaret? Säg att f(x) = 8 - 2x^2 som du hade som exempel. Termen 8 är konstant och kan man inte göra något åt. Då återstår termen 2x^2, eftersom termen 2x^2 som minst blir 0 och det är när x = 0 så blir f(x) som störst när 2x^2 = 0 alltså x = 0 och då är det (0,8).

På motsvarande sätt för den andra.
Citera
2011-04-07, 20:24
  #9471
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av favxkvadrat
Måste bara fråga, du gjorde om kolonnvektorerna (heter det så?) till radvektorer - varför? Har aldrig förstått skillnaden på en radvektor/kolonnvektor - är det ngt du kan förklara? Sen angående multiplikationen du har gjort - ska man inte använda vektorprodukt? Alltså |u| |v| sinxb? Eller cyklar jag?
Skillnaden mellan radvektorer och kolonnvektorer är hur deras komponenter förändras när man byter bas. Du vet väl att om u och v är kolonnvektorer så är skalärprodukten mellan u och v (u|v) = u^T*v. Man kan säga att u^T är en funktion (en "one-form") som tar v till ett tal. u^T är ett element i ett vektorrum och kan uttryckas i en bas i det vektorrummet. Vad händer när vi byter bas? Om man byter bas, säg med basbytesmatrisen T, så blir v i den nya basen Tv. Men vad ska man göra med u^T? u är en 1xn-matris, så om vi multiplicerar med en nxn-matris från höger får vi en ny 1xn-matris, alltså ett element i samma vektorrum som u^T. Vi vill alltså att u^T*A*Tv = u^T*v. Men då måste AT = I, så A^-1. Skillnaden mellan rad- och kolonnvektorer är alltså att när man byter bas transformerar man radvektorer genom att multiplicera med den inversa basbytesmatrisen från höger, medan kolonnvektorer multipliceras med basbytesmatrisen från vänster.

Fast ofta i grundkurser gör man ingen skillnad och ser dem bara som notationer. Min grundbok i linjär algebra skriver dock alltid (så vitt jag kommer ihåg) ett ^T efter alla radvektorer, så att de är kolonnvektorer.
Citera
2011-04-07, 20:31
  #9472
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Esteem
Förstod då inte heller hur du gjorde för att få fram svaret.

Vilken del förstod du inte?
Citera
2011-04-07, 20:33
  #9473
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sp3tt
Min grundbok i linjär algebra skriver dock alltid (så vitt jag kommer ihåg) ett ^T efter alla radvektorer, så att de är kolonnvektorer.

Vilken grundbok har du?
Citera
2011-04-07, 20:36
  #9474
Medlem
Esteems avatar
Citat:
Ursprungligen postat av dxdp
Har du läst svaret? Säg att f(x) = 8 - 2x^2 som du hade som exempel. Termen 8 är konstant och kan man inte göra något åt. Då återstår termen 2x^2, eftersom termen 2x^2 som minst blir 0 och det är när x = 0 så blir f(x) som störst när 2x^2 = 0 alltså x = 0 och då är det (0,8).

På motsvarande sätt för den andra.

Nu tror jag att jag förstod.
Eftersom 2x^2 som minst kan bli 0 när x=0, är maximipunkten på (0,y)
Y får jag genom konstanten +8.
Alltså blir svaret (0,8)

På b) blir det samma sak.
x^2 kan som minst vara 0, när x = 0 och konstanten 9 blir y alltså (0,9)

Det var precis det du skrev i första posten men förstod först nu.
Tack så jättemycket för hjälpen!

@favxkvadrat
Hur du gjorde för att få fram x och y.
Missförstod helt vad sista meningen(5) betydde. Tack för försök till hjälp i alla fall!
Citera
2011-04-07, 20:39
  #9475
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Esteem
Nu tror jag att jag förstod.
Eftersom 2x^2 som minst kan bli 0 när x=0, är maximipunkten på (0,y)
Y får jag genom konstanten +8.
Alltså blir svaret (0,8)

På b) blir det samma sak.
x^2 kan som minst vara 0, när x = 0 och konstanten 9 blir y alltså (0,9)

Det var precis det du skrev i första posten men förstod först nu.
Tack så jättemycket för hjälpen!

@favxkvadrat
Hur du gjorde för att få fram x och y.
Missförstod helt vad sista meningen(5) betydde. Tack för försök till hjälp i alla fall!

Okej!
Kan du ta bort din avatarbild? Den är skitirriterande!

Ps. Jag tycker att uppgiften du fått är ganska meningslös. Men tyvärr stöter man på en hel drös "mjuka" uppgifter som egentligen inte ger så mycket förståelse innan man ger sig på "det riktiga".

Men pedagogiken är väl uppbyggd så att man tar en sak i taget. Jag personligen tycker att man borde gå rakt på rödbetan direkt och jobba med derivatan. Allt där emellan skapar ingen "djup" förståelse och är bara förvirrande. Det är min åsikt i alla fall.

Samma sak går att applicera på matten jag läser nu (vektorgeometri)
__________________
Senast redigerad av favxkvadrat 2011-04-07 kl. 20:45.
Citera
2011-04-07, 20:43
  #9476
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av favxkvadrat
Måste bara fråga, du gjorde om kolonnvektorerna (heter det så?) till radvektorer - varför? Har aldrig förstått skillnaden på en radvektor/kolonnvektor - är det ngt du kan förklara? Sen angående multiplikationen du har gjort - ska man inte använda vektorprodukt? Alltså |u| |v| sinxb? Eller cyklar jag?
I detta fallet spelar det ingen roll om man skriver de som rad eller kolonnvektorer. Jag skrev de som kolonnvektorer bara för att det är enklare att illustrera. Men om man tex skall utföra matrismultiplikation emellan vektorer är det jävligt viktigt att hålla reda på kolonn- eller radvektorer.

Jag har för övrigt bara läst 4.5hp linjär algebra.

Helt enkelt, jag valde bara att skriva de som kolonnvektorer för att det är enklare på flashback.

Ja, jag använde vektorprodukt, eller kryssprodukt. Vi behöver inte använda definitionen för vektorprodukt utan bara helt enkelt utföra vektorprodukten så att säga.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vektorprodukt
Den regeln längst till höger, dvs a_y*b_z - a_z*b_y osv osv...
Simpel.
Citera
2011-04-07, 20:50
  #9477
Bannlyst
behöver hjälp med denna:

Ett tryckeri hade köpt in en maskin, maskinens värde minskade med lika många procent varje år. efter två år var maskinen värd 524 000kr, och efter tre år var maskinens värde 419 840kr.

a.) vad kostade maskinen som ny?

b.) hur mycket minskade maskinen i värde varje år?

c.) vad borde den vara värd efter 7 år?

d.) när borde maskinen vara värd 200 000kr?

e.) kan man lösa den med: En ekvation? Vilken? Hur löser man en sådan ekvation?

f.) Ange den funktion(formel) som beskriver hur värdet y kronor beror på tiden x år?

g.) kontrollera din formel med uppgifterna i texten, stämmer de?

uppskattar hjälp
__________________
Senast redigerad av guberti 2011-04-07 kl. 21:12.
Citera
2011-04-07, 20:51
  #9478
Medlem
Esteems avatar
Citat:
Ursprungligen postat av favxkvadrat
Okej!
Kan du ta bort din avatarbild? Den är skitirriterande!

Ps. Jag tycker att uppgiften du fått är ganska meningslös. Men tyvärr stöter man på en hel drös "mjuka" uppgifter som egentligen inte ger så mycket förståelse innan man ger sig på "det riktiga".

Men pedagogiken är väl uppbyggd så att man tar en sak i taget. Jag personligen tycker att man borde gå rakt på rödbetan direkt och jobba med derivatan. Allt där emellan skapar ingen "djup" förståelse och är bara förvirrande. Det är min åsikt i alla fall.

Samma sak går att applicera på matten jag läser nu (vektorgeometri)

Hittills tycker jag att de har byggt upp matematiken ganska bra, men såklart kan inte alla tal vara perfekta. Jag har dessutom inte så stor kompetens att avgöra hur bra de byggt upp den då jag bara är på B än. Det här är bara repetitionsstal inför provet imorgon och jag ville kolla så jag förstod talet innan jag gjorde provet imorgon.
Citera
2011-04-07, 20:52
  #9479
Medlem
sp3tts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av favxkvadrat
Vilken grundbok har du?
Anton och Rorres.
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0471449024
Citera
2011-04-07, 20:54
  #9480
Medlem
crasheds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av guberti
behöver hjälp med denna:

Ett tryckeri hade köpt in en maskin, maskinens värde minskade med lika många procent varje år. efter varje år var maskinen värd 524 000kr, och efter tre år var maskinens värde 419 840kr.

a.) vad kostade maskinen som ny?

b.) hur mycket minskade maskinen i värde varje år?

c.) vad borde den vara värd efter 7 år?

d.) när borde maskinen vara värd 200 000kr?

e.) kan man lösa den med: En ekvation? Vilken? Hur löser man en sådan ekvation?

f.) Ange den funktion(formel) som beskriver hur värdet y kronor beror på tiden x år?

g.) kontrollera din formel med uppgifterna i texten, stämmer de?

uppskattar hjälp
Efter varje år var maskinen värd 524 000 kr och efter tre år var den värd 419 840 kr. Har du skrivit av fel eller tolkar jag galet?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in