2016-02-24, 18:33
  #74977
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Eldibalo
Okej skulle du kunna visa det algebraiskt?
Såhär?
C*(1,1,1,......,1) = (t,t,t,......,t)
t*(1,1,1,........,1)=(t,t,t,.......,t)
Måste inte vektorn med alla ettor, vara en vektor med n element?

Men finns det flera metoder att lösa uppgiften på , än det här tricket?
Tror inte jag hade lyckats komma på det här tricket...

Du har koll på hur matrismultiplikation fungerar, eller hur? Multiplicerar du en matris med en kolumnvektor så blir resultatet skalärprodukten av respektive rad i matrisen med kolumnvektorn.

Här har du alltså C =

c₁₁ c₁₂ c₁₃ ...
...


När du multiplicerar detta med vektorn (x₁ x₂ x₃ ...) så blir resultatet c₁₁x₁ + c₁₂x₂ + c₁₃x₃ + ... och eftersom alla element i x är 1 så blir detta helt enkelt summan av rad 1 i C, och summan av alla element på varje rad blir ju t. Därför blir C*x vektorn (t, t, t, ...) som är n element lång. Trivialt får du även (t, t, t, ...) om du multiplicerar t med (1, 1, 1, ...).

Det som ger ledtråden att man ska använda vektorn (1, 1, 1, ...) är just att det enda vi vet om matrisen C är att summan av respektive rad blir ett och samma värde. Eftersom man åstadkommer just summan av respektive rad med vektorn (1, 1, 1, ...) så använder man den och då ser man att den är en egenvektor motsvarande egenvärdet t.

Jag kan inte se något annat sätt att lösa den här uppgiften på.
Citera
2016-02-24, 18:42
  #74978
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Skriv om ekvationerna så här:

3x - y = 2
3x - y = 7

y - x/2 = 3
y - x/2 = 1/2

Således använder du variabelbytet

u = 3x - y
v = y - x/2

Då blir gränserna

2 ≤ u ≤ 7
1/2 ≤ v ≤ 3

dvs ett rektangulärt område.

Smidigt, då har jag gränserna och det! Då löser jag jag bara ut x ur u och v, sedan beräknar jag funktionaldeterminanten och byter till dudv och integrerar?
Citera
2016-02-24, 18:44
  #74979
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Yukno
Smidigt, då har jag gränserna och det! Då löser jag jag bara ut x ur u och v, sedan beräknar jag funktionaldeterminanten och byter till dudv och integrerar?

Ja, exakt. Det bör bli en hyfsat enkel integrand även efter variabelbytet.
Citera
2016-02-24, 18:59
  #74980
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Du har koll på hur matrismultiplikation fungerar, eller hur? Multiplicerar du en matris med en kolumnvektor så blir resultatet skalärprodukten av respektive rad i matrisen med kolumnvektorn.

Här har du alltså C =

c₁₁ c₁₂ c₁₃ ...
...


När du multiplicerar detta med vektorn (x₁ x₂ x₃ ...) så blir resultatet c₁₁x₁ + c₁₂x₂ + c₁₃x₃ + ... och eftersom alla element i x är 1 så blir detta helt enkelt summan av rad 1 i C, och summan av alla element på varje rad blir ju t. Därför blir C*x vektorn (t, t, t, ...) som är n element lång. Trivialt får du även (t, t, t, ...) om du multiplicerar t med (1, 1, 1, ...).

Det som ger ledtråden att man ska använda vektorn (1, 1, 1, ...) är just att det enda vi vet om matrisen C är att summan av respektive rad blir ett och samma värde. Eftersom man åstadkommer just summan av respektive rad med vektorn (1, 1, 1, ...) så använder man den och då ser man att den är en egenvektor motsvarande egenvärdet t.

Jag kan inte se något annat sätt att lösa den här uppgiften på.

Okej tack. Tänkte bara på en sista sak.. Nu har vi ju bevisat att t är ett egenvärde för A för egenvektorn x=(1,1,1.....,1). Men har vi visat detta rent generellt för alla egenvektorer x? Eller är det tillräckligt att visa det för 1-vektorn och sedan dra slutsatsen att det kommer att gälla för alla vektorer x? Tänkte t.ex om x=(x1,x2,x3,......,xn) , gäller det för denna vektorn också?
Citera
2016-02-24, 19:00
  #74981
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
Temperaturen hos en stor tunn metallplatta med isolerade ytor ges av formeln

T(x, y) = 20/π · arctan(2cos(x)/(e^y - e^(-y))) för - π/2 ≤ x ≤ π/2, y > 0.

I vilken riktning ska en frusen myra, som befinner sig i punkten (π/3, ln(2)) börja krypa för att bli varm så fort som möjligt?

Jag antar att det korrekta svaret är gradf(π/3, ln(2)). Jag får inte samma partiella derivator som facit. Kanske slarvar jag med deriveringen... Har jag rätt i att det är gradf(π/3, ln(2)) som eftersöks i alla fall?

Någon som kan bekräfta detta?
Citera
2016-02-24, 19:05
  #74982
Medlem
Myskosnubbens avatar
Jag behöver hjälp med att beräkna summan av den alternerande harmoniska serien med hjälp av MacLaurinserien av f(x)=ln(x+1).

harmoniska serien:

[; 1-\frac{1}{2}+\frac{1}{3}-\frac{1}{4}+... ;]

Du måste ha latex för att se formlerna.

tack.
Citera
2016-02-24, 19:06
  #74983
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Ja, exakt. Det bör bli en hyfsat enkel integrand även efter variabelbytet.

Grymt! Men då får jag integralen ((2u+2v)/5)^2 * (2/5)*dudv, är det rätt? 2/5 är funktionaldeterminanten. För får lite bökiga bråk sen när jag integrerat och ska stoppa in gränserna.
Citera
2016-02-24, 19:26
  #74984
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Eldibalo
Okej tack. Tänkte bara på en sista sak.. Nu har vi ju bevisat att t är ett egenvärde för A för egenvektorn x=(1,1,1.....,1). Men har vi visat detta rent generellt för alla egenvektorer x? Eller är det tillräckligt att visa det för 1-vektorn och sedan dra slutsatsen att det kommer att gälla för alla vektorer x? Tänkte t.ex om x=(x1,x2,x3,......,xn) , gäller det för denna vektorn också?

Man behöver inte visa något generellt. Uppgiften gick ju bara ut på att visa att t är ett egenvärde och då räcker det att hitta en egenvektor som motsvarar egenvärdet t. Vektorn (1, 1, 1, ...) är en egenvektor som motsvarar egenvärdet t och därmed är uppgiften löst.
Citera
2016-02-24, 19:27
  #74985
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
Någon som kan bekräfta detta?

Ja, det är den gradienten du behöver beräkna.
Citera
2016-02-24, 19:31
  #74986
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Yukno
Grymt! Men då får jag integralen ((2u+2v)/5)^2 * (2/5)*dudv, är det rätt? 2/5 är funktionaldeterminanten. För får lite bökiga bråk sen när jag integrerat och ska stoppa in gränserna.

Det ser ut som att du har räknat rätt så långt. Det bästa bör vara att expandera kvadraten så att du får tre polynomtermer. Det kan säkert bli lite småbesvärliga bråk, men du bör kunna komma fram till rätt svar.
Citera
2016-02-24, 19:32
  #74987
Medlem
Myskosnubbens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Myskosnubben
Jag behöver hjälp med att beräkna summan av den alternerande harmoniska serien med hjälp av MacLaurinserien av f(x)=ln(x+1).

harmoniska serien:

[; 1-\frac{1}{2}+\frac{1}{3}-\frac{1}{4}+... ;]

Du måste ha latex för att se formlerna.

tack.

Jag vet att detta gäller för taylorserien vid x=0:

[;ln(x+1)= \sum_{k=0}^{\infty}\frac{(-1)^kx^k}{(k+1)} ;]

och om man sätter x=1 får man ju den harmoniska serien:

[; \sum_{k=0}^{\infty}\frac{(-1)^k}{(k+1)}=ln(2) ;]

men jag vet inte om Maclaurinserien gäller vid x=1. så detta kan ju vara helt fel.
Citera
2016-02-24, 19:43
  #74988
Medlem
SalmonOfKills avatar
Jag sitter och försöker påbättra min högstadiematte inför högskoleprovet. Nu sitter jag fast på fråga åtta på XYZ-delen av höstens högskoleprov. Jag bifogar en länk då det är en geometrisk figur.

http://studera.nu/hogskoleprov/provf...yz-2015-10-24/

Jag har även lite strul med fråga elvaoch tolv.

Om någon kan visa hur den eller de ska lösas vore det fantastiskt!
__________________
Senast redigerad av SalmonOfKill 2016-02-24 kl. 19:46.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in