2016-02-03, 11:41
  #74317
Medlem
Varför klassas en mängd med endast en vektor som linjärt beroende om vektorn är nollvektorn men linjärt oberoende om vektorn är en annan vektor?
Citera
2016-02-03, 11:54
  #74318
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av kreativtnamn123
Varför klassas en mängd med endast en vektor som linjärt beroende om vektorn är nollvektorn men linjärt oberoende om vektorn är en annan vektor?
En mängd M = {v1,v2,...,vn} vektorer är linjärt oberoende om och endast om den enda lösningen till c1v1+c2v2+...+cnvn = 0 är då c1=c2=...=cn=0. Men ekvationen cv = 0 för v=0 gäller oberoende värde av c. Å andra sidan om v0 har ekvationen cv=0 endast lösningen c=0 och är därmed linjärt oberoende.
Citera
2016-02-03, 12:32
  #74319
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av jojesos
1⊕2=10
2⊕8=32
3⊕9=39
4⊕8=40
7⊕4=40
8⊕3=41

9⊕8= ?

hjälp önskas
Kanske enklast att först döpa om "+" till ⊕ (eftersom "+" till vänster om likhetstecknet inte avser vanlig addition).

Vi har:

1⊕2=(1+2)*3+1 = 10
2⊕8=(2+8)*3+2 = 32
3⊕9=(3+9)*3+3 = 39
.
.
.

klarar du det nu?
__________________
Senast redigerad av trottfisk 2016-02-03 kl. 12:36.
Citera
2016-02-03, 14:20
  #74320
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av arvid.norstrom
En mängd M = {v1,v2,...,vn} vektorer är linjärt oberoende om och endast om den enda lösningen till c1v1+c2v2+...+cnvn = 0 är då c1=c2=...=cn=0. Men ekvationen cv = 0 för v=0 gäller oberoende värde av c. Å andra sidan om v0 har ekvationen cv=0 endast lösningen c=0 och är därmed linjärt oberoende.

Tack så mycket.
Citera
2016-02-03, 14:22
  #74321
Medlem
Hej!

Jag postade en fråga tidigare som är LÖST, jag verkar däremot inte kunna radera mitt inlägg.

Nu behöver jag däremot hjälp med en annan fråga....Återigen är jag så himla nära svaret .
Det handlar om Kontinuerliga simultana stokastiska variabler, men för att spara er huvudvärk undviker jag att skriva hela frågan....Jag har fastnat på absolut sista biten.....Där:

1-[∫1-(0.5/y)dy] = ?
Där integreringen sker mellan (0.5-1) Jag förstår att det ska bli någon form av "ln" lösning men får inte till denna :/
OBS: Facit säger att rätt svar ska vara:0.8466

Tack
Citera
2016-02-03, 17:12
  #74322
Medlem
Håller på med enkla andragrads ekvationer

Lös ektavtionen:

(3x-4)^2=8x(x-3)+5^2



Visst skall jag ta roten ur (3x-4)^2 ?
Hur gör jag på höger sida likhetstecknet?
Citera
2016-02-03, 17:34
  #74323
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Etil
Hej!

Jag postade en fråga tidigare som är LÖST, jag verkar däremot inte kunna radera mitt inlägg.

Nu behöver jag däremot hjälp med en annan fråga....Återigen är jag så himla nära svaret .
Det handlar om Kontinuerliga simultana stokastiska variabler, men för att spara er huvudvärk undviker jag att skriva hela frågan....Jag har fastnat på absolut sista biten.....Där:

1-[∫1-(0.5/y)dy] = ?
Där integreringen sker mellan (0.5-1) Jag förstår att det ska bli någon form av "ln" lösning men får inte till denna :/
OBS: Facit säger att rätt svar ska vara:0.8466

Tack

Du kan beräkna integralen enligt

∫1-(0.5/y)dy = [y - 0.5ln(y)] = {mellan 0.5 och 1} = 1 - 0.5ln(1) - (0.5 - 0.5ln(0.5)) = 0.5 - 0.5[ln(1)-ln(0.5)] = 0.5 - 0.5ln(2) ≈ 0.1534

Alltså blir hela ditt uttryck 1 - 0.1534 = 0.8466
Citera
2016-02-03, 17:36
  #74324
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kullerbytta
Håller på med enkla andragrads ekvationer

Lös ektavtionen:

(3x-4)^2=8x(x-3)+5^2



Visst skall jag ta roten ur (3x-4)^2 ?
Hur gör jag på höger sida likhetstecknet?

Nej, att dra roten ur på båda sidor är inte ett vettigt första steg eftersom du då får ett rotuttryck i högerledet.

Istället bör du utveckla kvadraten i vänsterledet och sedan flytta över alla termer till vänsterledet och lösa den resulterande andragradsekvationen på vanligt sätt via kvadratkomplettering eller pq-formeln.
Citera
2016-02-03, 17:45
  #74325
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av nihilverum
Nej, att dra roten ur på båda sidor är inte ett vettigt första steg eftersom du då får ett rotuttryck i högerledet.

Istället bör du utveckla kvadraten i vänsterledet och sedan flytta över alla termer till vänsterledet och lösa den resulterande andragradsekvationen på vanligt sätt via kvadratkomplettering eller pq-formeln.



okej,

jag har gjort så här:

(3x-4)^2=8x(x-3)+5^2

9x-24x+16=16x-24x+25

9x -24x-16x+24x =25-16

-7= roten ur 9 = 3 eller -3


Svaret skall bli det jag fick det till, men det känns som att jag gör helt fel ändå? pq-formel har jag aldrig hört talas om, och det är nog inget vi lärt oss än så länge. (ma2A)
Citera
2016-02-03, 17:53
  #74326
Medlem
nihilverums avatar
Citat:
Ursprungligen postat av kullerbytta
okej,

jag har gjort så här:

(3x-4)^2=8x(x-3)+5^2

9x-24x+16=16x-24x+25

9x -24x-16x+24x =25-16

-7= roten ur 9 = 3 eller -3


Svaret skall bli det jag fick det till, men det känns som att jag gör helt fel ändå? pq-formel har jag aldrig hört talas om, och det är nog inget vi lärt oss än så länge. (ma2A)

Jag antar att du bara glömde bort att skriva upphöjt till två på de termer där det ska vara så? Dessutom blir 8x*x = 8x², inte 16x². Du får alltså

9x²-24x+16=8x²-24x+25
[-24x tar ut varandra, 9x² - 8x² = x², 25 - 16 = 9]
x² = 9
x = ±3

Eftersom du fick ut samma svar så räknade du förmodligen rätt men skrev bara fel i ditt inlägg.
Citera
2016-02-03, 18:03
  #74327
Medlem
__________________
Senast redigerad av Alg0Rhytm 2016-02-03 kl. 18:06.
Citera
2016-02-03, 18:28
  #74328
Medlem
Hej jag har suttit med den här uppgiften och vet inte riktigt hur jag ska gå vidare.

UPPGIFT:
Vi delar in intervallet [0,1] i k lika stora delintervall, som vi kallar för klasser, och genererar n observationer från en likformig fördelning. Antalet X1 av dessa n observationer som hamnar i första intervallet är en slumpvariabel, liksom antalet X2 som hamnar i andra intervallet osv.

FRÅGA 1:
Vilken fördelning har X1?

UPPGIFT:
Betrakta nu i stället andelen Y1=X1/n av observationerna som hamnar i första intervallet; det är också en slumpvariabel.

FRÅGA 2:
Ange väntevärde, varians och standardavvikelse för denna andel Y1.

Så här långt har jag kommit....
Fråga 1: Eftersom alla delintervall är lika breda vet vi att X1 är likformigt fördelat.

Fråga 2:
väntevärde:
-----------------
E(Y1)=E(X1/n)=E(X1/100) {n=100 observationer} -> E((1-0/2)/100)) då "hela" intervallet är [0,1] delas på 2 och sedan delas det på n som är 100 i uppgiften.

Om min uträkning är rätt vad blir då svaret? Alltså E(1/200)

varians:
----------------
Var(Y1)=Var(X1/N)=(1/n)^2*Var(X1)=(1/100)^2*Var(1/2)

och standardavvikelse har jag ingen koll på.

Hoppas det var tydligt med vad jag frågar efter. Tack på förhand!
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in