2013-05-12, 05:48
  #37537
Medlem
freshrs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av N.I.B.
x^2+x-12=0

????
x = -1/2 +- sqrt(1/4 + 12) = -1/2 +- 3.5, dvs 2 lösningar, x = 3 och x = -4
Citera
2013-05-12, 08:50
  #37538
Medlem
BengtZzs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Halmhatt
Tackar! Vad kallas denna lösningsmetod och gäller den alltid för denna typ av ekvationsystem?
Eftersom båda är lika med y måste de vara lika med varandra.
Citera
2013-05-12, 09:25
  #37539
Medlem
Dammerts avatar
Hur löser man DE (x^2-x)y'=(x-3)(y^2+y)?
Citera
2013-05-12, 09:51
  #37540
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Dammert
Hur löser man DE (x^2-x)y'=(x-3)(y^2+y)?
Den är klart separabel:
y'/(y^2+y) = (x-3)/(x^2-x)

Integrera båda led och lös den ordinarie ekvation du får.
Citera
2013-05-12, 10:34
  #37541
Medlem
Dammerts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Den är klart separabel:
y'/(y^2+y) = (x-3)/(x^2-x)

Integrera båda led och lös den ordinarie ekvation du får.
Mjo kommer till ln|y|-ln|y+1|=3ln|x|-2ln|x-1| men är osäker på hur jag ska gå vidare.
Citera
2013-05-12, 10:43
  #37542
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Dammert
Mjo kommer till ln|y|-ln|y+1|=3ln|x|-2ln|x-1| men är osäker på hur jag ska gå vidare.
Glöm ej konstanten (väljer ln A av symmetriskäl):
ln|y| - ln|y+1| = 3 ln|x| - 2 ln|x-1| + ln A,
där A > 0.

Omskrivning enligt logaritmlagar:
ln (|y|/|y+1|) = ln (A |x|³ / |x-1|²)

Eliminera ln:
|y|/|y+1| = A |x|³/|x-1|²

Bryt ut absolutbelopp:
|y/(y+1)| = A |x³/(x-1)²|

Eliminera absolutbelopp:
y/(y+1) = ±A x³/(x-1)².

Nu kanske du kan lösa detta m.a.p. y?
Citera
2013-05-12, 12:16
  #37543
Medlem
Dammerts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av manne1973
Glöm ej konstanten (väljer ln A av symmetriskäl):
ln|y| - ln|y+1| = 3 ln|x| - 2 ln|x-1| + ln A,
där A > 0.

Omskrivning enligt logaritmlagar:
ln (|y|/|y+1|) = ln (A |x|³ / |x-1|²)

Eliminera ln:
|y|/|y+1| = A |x|³/|x-1|²

Bryt ut absolutbelopp:
|y/(y+1)| = A |x³/(x-1)²|

Eliminera absolutbelopp:
y/(y+1) = ±A x³/(x-1)².

Nu kanske du kan lösa detta m.a.p. y?
Hmm får (±Ax³)/(x²-2x+1±Ax³), i min bok svarar de med Ax³/(x²-2x+1-Ax³) samt y=-1. Hur får man bort ± och hur hittar man lösningen y=-1?
Citera
2013-05-12, 12:58
  #37544
Medlem
Låt S vara sfären med centrum i punkten (3,0,4) och radie 2*sqrt(3). Bestäm ekvationen på
normalform till de plan som tangerar sfären och är vinkelräta mot linjen L : (x, y, z) =
(4,11,7) + t(1, 1,1). (ON-system)

Någon som kan vägleda mig igenom detta träsket?
Citera
2013-05-12, 12:58
  #37545
Medlem
Bestäm funktionernas lokala minimipunkter

a)y=4x^2-2x^3
b)y=x^3-15x+sqrt(5)

Började lite på a) men får inte rätt på det..

y=4x^2-2x^3
y'=8x-6x^2
0=8x-6x^2
0=2x(4-3x)

Säkert inte helt rätt.. men man skall väl derivera, sätta f'(x)=0 för att få reda på extrempunkter, och sedan göra en teckentabell? får dock inte rätt på deriveringen av någon av uppgifter
Citera
2013-05-12, 13:37
  #37546
Medlem
Tjohej. Behöver hjälp med en uppgift.

Figuren visar graferna till andragradsfunktionerna och en av dem är: g( x) = 3x – x 2 – 1

Jag ska bestämma g(0), jag får det till:

x1= 3.3
x2= -0,3

Det känns som det inte är helt rätt när jag kollar på grafen. Har jag räknat rätt?
Citera
2013-05-12, 13:38
  #37547
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Riemannhypotesen
Bestäm funktionernas lokala minimipunkter

a)y=4x^2-2x^3
b)y=x^3-15x+sqrt(5)

Började lite på a) men får inte rätt på det..

y=4x^2-2x^3
y'=8x-6x^2
0=8x-6x^2
0=2x(4-3x)

Säkert inte helt rätt.. men man skall väl derivera, sätta f'(x)=0 för att få reda på extrempunkter, och sedan göra en teckentabell? får dock inte rätt på deriveringen av någon av uppgifter
Du har gjort rätt. När blir detta 0?
0=2x(4-3x)
Parentesen blir noll när x=4/3. Den andra extrempunkten är x=0
Nu kan du göra en teckentabell och komma fram till minimi-punkten.

b) y=x^3-15x+sqrt(5)
derivera detta
y'=3x^2-15
sätt y'(x)=0 och få
x=+-sqrt(5)
där har du dina extrempunkter igen och du kan nu göra en teckentabell
Citera
2013-05-12, 14:34
  #37548
Medlem
Landings avatar
Ange summan av kvadraterna på de lösningar till ekvationen √(1 - cosx) + √(1 + cosx) = √3 som ligger mellan -π och π.

√(1 - cosx) + √(1 + cosx) = √3 <==> 1 - cosx + 2√((1 - cosx)(1 + cosx)) + 1 + cosx = 3 <==>
2 + 2√(1-cos^2x) = 3 <==> 2√(1-cos^2x) = 1 <==> 2√(sin^2x) = 1 <==> 2sin(x) = 1 ==> sin(x) = 1/2

Givet intervallet så är det alltså alla vinklar i den 3:e och 4:e kvadranten som blir 1/2, då (-π,π) = (π,2π).

Genom att rita hjälptrianglar får man en triangel med kateterna 1 och √3 vilket ger sin(x) = 1/2 = 60 grader = π/3. Eftersom vi inte arbetar i denna kvadrant får vi använda oss av 2π/3 samt 4π/3.

(2π/3)^2 + (4π/3)^2 = 4π2/9 + 16π2/9 = 25π2/9 = ??

Fortfarande är jag osäker om förklaringen "mellan -π och π" innebär <= +- n eller < +- n.

Någon som orkar kolla lite närmare på detta?
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in