2012-02-18, 11:24
  #22501
Medlem
Linjen L går genom punkten (-9,2) och är parallell med linjen 10x + 2y -15 = 0. Beräkna x-koordinaten för den punkt där linjen L skär x-axeln.

Hur räknar jag ut det?
Citera
2012-02-18, 11:40
  #22502
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Beace
Så, påstående 2 och 3 är korrekta.

Stämde, tack!
Citera
2012-02-18, 12:09
  #22503
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av tattooooooo
Linjen L går genom punkten (-9,2) och är parallell med linjen 10x + 2y -15 = 0. Beräkna x-koordinaten för den punkt där linjen L skär x-axeln.

Hur räknar jag ut det?


Om linjen L är parallell med linjen 10x+2y-15=0 måste de ha samma k-värde.

10x+2y-15=0 --> y=-5x+15/2

k=-5

Linjen L är på formen y=kx+m där vi vet k, x och y eftersom den ska gå igenom punkten (-9,2).

2=-5*-9+m --> m=-43

y=-5x-43

När linjen skär x-axeln är y=0 -->

0=-5x-43 --> x=-43/5
Citera
2012-02-18, 14:02
  #22504
Medlem
rwxXstugos avatar
Här är ett par problem jag har svårt att lösa. De är från ett exempelprov. http://oi39.tinypic.com/35in97n.jpg

16. Att illustrera punkerna i komplexa talplanet är inga problem, men hur ska jag angripa ekvationen för att kunna lösa den?

17. Utvecklingen ser ut något i stil med det här http://oi42.tinypic.com/2lnfhfl.jpg vilket lär betyda att svaret som söks är -36/a² = -4 <=> a = +- 3, men det är jävligt tradigt att utveckla. Finns det några genvägar?
Citera
2012-02-18, 14:36
  #22505
Medlem
Apolloss avatar
Jag citerar följande:

Citat:
A space is said to be complete if every cauchy sequence of vectors converges to a limit vector in the space. If a linear space with an innerproduct is complete, it is called a Hilbert space.

Jag har en följdfråga på detta:

Finns det något exempel då en cauchy serie inte konvergerar till en vektor inne i mängden?

Citat:
A Hilbert space i separable if it has an orthonormal basis which consists of a countable (finite or infinite) number of vectors.

Hur kan en mängd med oändligt många element vara uppräknelig?

Har en fråga angående nollvektorn också. Varför definierar man nollvektorn som att den har en godtycklig riktning. Varför inte lika gärna säga att den inte har någon riktning alls. Fast omd en inte har någon riktning så kan det ju heller inte vara en vektor utan blir istället en skalär. Men varför inte istället definiera den som en skalär då?
Citera
2012-02-18, 14:56
  #22506
Medlem
Gimandalfs avatar
Har en fråga angående högskolematematik. Läser just nu analys 2 och frågan lyder:

Lös randvärdesproblemet:
y''+4y=0, följande villkor: y(0)=y(pi/2)=0


har kommit fram till den karaktäristiska ekvationen är,
r^2+4=0
r1=2i
r2=-2i

=> e^0x(Acos2+Bsin2).
men har svårt att fortsätta härifrån med villkoret.

Tacksam för svar.
Citera
2012-02-18, 15:02
  #22507
Medlem
Otroligs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Gimandalf
Har en fråga angående högskolematematik. Läser just nu analys 2 och frågan lyder:

Lös randvärdesproblemet:
y''+4y=0, följande villkor: y(0)=y(pi/2)=0

Tacksam för svar.
Karakteristiskt ekvation: r² + 4 = 0 vilket ger r = ± 2i. Detta ger alltså y(x) = Acos2x + Bsin2x och använd bivillkoren för att bestämma A, B. Vi kan dock inte bestämma B tycker jag det ser ut som.
Citera
2012-02-18, 16:17
  #22508
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Apollos
Jag citerar följande:



Jag har en följdfråga på detta:

Finns det något exempel då en cauchy serie inte konvergerar till en vektor inne i mängden?



Hur kan en mängd med oändligt många element vara uppräknelig?

Har en fråga angående nollvektorn också. Varför definierar man nollvektorn som att den har en godtycklig riktning. Varför inte lika gärna säga att den inte har någon riktning alls. Fast omd en inte har någon riktning så kan det ju heller inte vara en vektor utan blir istället en skalär. Men varför inte istället definiera den som en skalär då?

ja i tex Q (rummet av rationella tal), som inte är komplett, så finns det många cauchy sekvenser som ej konvergerar till ett rationellt tal (men till ett reellt tal). Tex a_n=1/0!+1/1!+1/2!+...+1/n! som konvergerar mot e som inte ligger i Q, trots att alla a_n gör det.

att en mängd A är uppräknelig och oändlig betyder bara att det finns en bijektiv funktion f från mängden naturliga tal till A. med andra ord att varje element i A kan indexeras med ett naturligt tal, så man kan tänka sig att man räknar upp dom, A={a_1, a_2, ...}

en nollvektor är ett element, som ofta betecknas "0", i rummet som uppfyller 0+v=v för alla vektorer v. vektorer är inte nödvändigtvis pilar med riktningar. 0 betecknar också ofta skalären(det reella talet) 0, men det bör inte uppstå nån förvirring, för addition är definierat för objekt av samma typ. dvs "vektor+vektor(=vektor)" ej "reellt tal"+"vektor därför är nollvektorn inte en alltid en skalär.
vanligaste vektorrummet är kanske R^2, dvs talpar (x,y) där x och y är reella tal. Då är nollvektorn (0,0) och ej skalären 0. för (0,0)+(x,y)=(x,y)
Citera
2012-02-18, 17:00
  #22509
Medlem
Wavelets avatar
Har problem att tolka en uppgift, tror jag kan lösa själva uppgiften och eventuellt komma med
ett motexempel, men är osäker på vad de egentligen menar med ett motexempel?

Antag f är Lebesgueintegrerbar på R, (a_n), (b_n) är reella talserier som går mot +oo då
n->+oo, visa att lim n->oo av integralen över [-b_n, a_n] av f är lika med integralen av f
över R.

Kan ett motexempel vara funktionen f(x) = x med talserierna (a_n) = (b_n) = n?
f är ju inte Lebesgueintegrerbar, men integralen över [-n,n] är symmetrisk och noll för alla n.
Citera
2012-02-18, 17:19
  #22510
Medlem
JesperLs avatar
lyckas inte få rätt på denna:

cos(3v + 600) = 0,73

Jag gör såhär och får fel:

3v + 600 = 43.11 + n * 360
=
3v = - 556,9 + n * 360
=
v = - 185,65 + n * 120

och

3v + 600 = - 43,11 + n * 360
=
3v = - 643,11 + n * 360
=
v =214,37 + n * 120

detta blir fel.
Citera
2012-02-18, 17:25
  #22511
Medlem
Hej,

Hur utför man polynomdivision på (x^2) / (x-2)

Har aldrig gjort lärt mig det.
Citera
2012-02-18, 18:20
  #22512
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Wavelet
Har problem att tolka en uppgift, tror jag kan lösa själva uppgiften och eventuellt komma med
ett motexempel, men är osäker på vad de egentligen menar med ett motexempel?

Antag f är Lebesgueintegrerbar på R, (a_n), (b_n) är reella talserier som går mot +oo då
n->+oo, visa att lim n->oo av integralen över [-b_n, a_n] av f är lika med integralen av f
över R.

Kan ett motexempel vara funktionen f(x) = x med talserierna (a_n) = (b_n) = n?
f är ju inte Lebesgueintegrerbar, men integralen över [-n,n] är symmetrisk och noll för alla n.

nej, om f inte är lebesgueintegrerbar så uppfyller inte f premisserna, därför kan den inte motsäga nåt.

studera f_n(x):=f(x)*chi_[-b_n,a_n](x)
där chi_[-b_n,a_n](x)=1 om x ligger i [-b_n,a_n] och =0 annars.

om f(x)>=0 överallt så är |f_n(x)|=<f(x) för alla x och därmed
lim § f_n = § f enligt lebesgue dominated convergence theorem, eftersom lim f_n = f

om f ej är icke-negativ, så vet vi ändå att f kan skrivas som f=(f_+) - (f_-) där f_+ och f_- är positiva och lebesgueintegrerbara, och resonemanget ovan kan återanvändas.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in