Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Dina episka självmål är för härliga.

Tidigare argumenterade du för att eftersom Sverige är bäst i världen när det gäller mänskliga rättigheter så måste FN ha fel.
Nu påstår du att Sverige, i princip dagligen, bryter mot brottsoffers mänskliga rättigheter när utredningar med hyfsat bevisläge läggs ner i förtid pga bristande resurser.

Underhållande men tragiskt.

Videolink går bra. Ibland. En notis från 2009 som har gått runt på Facebook nu.

Charlotte Lindström satt i fängelse i Australien, dömd för att ha deltagit i planering av mord på flera personer. Hon var sjuk och Sverige krävde att hon skulle få resa tillbaka hit. Saken komplicerades av att hon var vittne i en kommande rättegång. Australien/New South Wales ville inte släppa henne. Sverige erbjöd sig då att sätta upp en videolänk, från Sverige till Australien, för att hon skulle kunna vittna . Man anklagade Australien för att negligera Charlottes liv och hälsa.

http://www.theage.com.au/national/nsw-silent-on-lindstrom-transfer-20090531-bry3.html

Den svenske ambassadören Sven-Olof Petersson var upprörd och ställde krav på Australien. När det gällde Assange, ett par år senare, var det annat ljud i skällan. Ni minns kanske hans försök att prata bort Assanges rättigheter och hur han blev uppläxad av en australisk journalist.

http://www.smh.com.au/federal-politics/ambassadors-rage-doesnt-dispel-facts-20121128-2ae99.html#ixzz2DWh6Hw1n

Du undvek smidigt att svara på frågan om kvinnornas mänskliga rättigheter verkligen kränks om åklagaren lägger ner idag. Vi vet att Irmeli ropade skandal med stora bokstäver, multipla vokaler och många utropstecken minuterna efter det att Finnés beslut att lägga ner Sofias fall blev känt. Sen fyllde hon vältaligt på med "Jamen Herregud!!! Skandalen i varenda tidning o nyhetssändning. Men vår käre eminente o särdeles kompetente Claes Borgström bringar förhoppningsvis lite ordning! "Men inte ens hon, poliskvinna som hon är, började yra om att kvinnornas mänskliga rättigheter kränktes av Finnés insiktsfulla beslut.

Enligt Finné fanns inga skäl kvar att misstänka honom. Marianne anser att det finns sannolika skäl. HäPM anger bara skäliga misstankar.

De påstått sannolika skälen borde ha varit en anledning att försöka åtala, vilket aldrig gjordes i Anna-fallen. Åklagaren slapp smidigt åklaga genom att vägra ta emot en skriftlig redogörelse från Assange. En sådan hade nämligen kunnat ersätta förhör för att ge henne tillåtelse att åtala.

Mariannes prioriteringar var underliga: Hellre inget åtal alls än ett som grundar sig på annat än förhör på svensk mark. Håller du inte med om att detta väcker skäliga misstankar om att de sannolika skälen bara är en myt som Marianne försökt tuta i den ena domstolen efter den andra?

Så länge Marianne påstår att det finns sannolika skäl kan hon inte lägga ner. Inte så länge Assange ställer upp på förhör i London och dessutom erbjuder sig att lämna en skriftlig redogörelse, och Ecuador erbjuder sig att hålla eventuell rättegång på ambassaden.

För att lägga ner måste Marianne ta tillbaka påståendet om de sannolika skälen, och därmed erkänna att hon hållit honom olagligt häktad och ljugit för en rad domstolar som alla dömt till hennes fördel.

De sannolika skälen finns inte, men det kan Marianne inte erkänna utan en oerhörd kostnad för henne själv. Däremot inte för målsägarna, vars mänskliga rättigheter inte kränks av att Assange behandlas rättvist.

Ditt ljugande har vi sett förr. Helt korrekt. Samma påståenden kommer du med hela tiden. Inte ett tillstymmelse till bevis. Så länge NY inte inkommit med en adekvat ansökan om förhör så spelar det dessutom ingen roll vad Ecuador eller Assange gör för innan dess så kan inte ett förhör ske. Helt otroligt att du efter alla dessa år skyller MN's senfärdighet på parter som inte på något sett försenat MN's ansökan. Att den fortfarande inte är inskickad kan bara hon stå till svars för. Underförstått är att varken JA eller Ecuador går med på t.ex waterboarding, eller att de slår sönder knogarna med en hammare etc utan att förhöret sköts efter gällande praxis.

Pål Wranges blog börjar och slutar med jämförelse med värre problem:
Så vad ska man säga, är Sofias problem ett av de verkligt allvarliga problemen? Ett samtyckt morgonsex en tisdagsmorgon i Enköping för fem och ett halvt år sedan? Men nej, inte jämförs det med de 16 000 barnen under fem år som dör varje dag medan miliardärerna kallt tittar på. Mäktiga miljardärer vars maktmissbruk en organisation som Wikileaks kanske kan hjälpa till att avslöja.

Tänk om Pål Wrange kunnat läsa in sig på fallet istället. 6 av de 156 svenska miljardärerna 2015 heter för övrigt Bonnier, vilket blir något att tänka på för Wrange när han faller in i DNs miljardär-stinna Bonnier-ägda hån-kör.

Att Sverige kritiseras av FN för olovliga frihetsberövanden och sen förlöjligar FNs beslut, det är ingen stor sak för en "folkrättsexpert" som Vrånge Wrange. Nä, det är en bagatell, inget att uppehålla sig vid. Vad sjutton har man folkrättsexperter till?

Man ska inte lägga ner på fel kriterier, det säger sig självt, men när han nu hållits frihetsberövad längre än vad han maximalt skulle frihetsberövas om han blev dömd, är det då försvarbart att inte lägga ner?

Problemet är att det råder delade meningar angående om han anses vara frihetsberövad eller inte. Enligt svenska regeringen/UD och ÅM/HD är han i alla fall inte frihetsberövad pga något som Sverige har ansvar för. Att han kommer att gripas och häktas då han lämnar sin håla på ambassaden har inget med frihetsberövande att göra utan är en helt naturlig följd av att han flydde borgen och är internationellt efterlyst pga detta. Att bli gripen och häktad då man är efterlyst för grovt brott (max 4 års fängelse enligt sannolika skäl misstänkt för våldtäkt i hans fall) är helt enligt internationell praxis och utgör givetvis inget frihetsberövande innan häktningen är verkställd. Enligt HD:s dom så är han inte frihetsberövad utan han befinner sig på ambassaden, av egen fri vilja, och kan lämna den närhelst han vill.

Enligt dig så är han alltså misstänkt för "grov våldtäkt, mindre grov"?

Din hjärna är större liten..

Nej, ingen har efterlyst honom internationellt för att ha flytt borgen, för vilket han dessutom har godtagbara skäl. Det anmärkningsvärda är snarare att Marianne inte dragit tillbaka den internationella efterlysningen trots hans advokaters utmärkta argument.

Däremot är det inte enligt internationell praxis att efterlysa någon för förhör då en misstänkt självmant ställer upp på detta. Bara två arbetsdagar innan Marianne den 12 oktober 2010 i SMS till Hurtig hotade med efterlysning så hade Assange via Hurtig erbjudit sig att ställa upp på telefonförhör. Enligt Marianne var telefonförhör ingen väg framåt, men där kan man väl tycka att hon hade fel och att hon i det läget inte borde ha hotat med vare sig efterlysning eller häktningsframställan utan hellre gått med på ett telefonförhör.

Redan då hotade hon alltså med efterlysning om han inte infann sig i Sverige. Men, i det läget hade hon inte häktat honom. Hur går det ihop? Hade hon skäl att häkta honom borde hon väl ha gjort det? Tydligen hade hon inga skäl. Definitivt inga sannolika sådana.

Det är uppenbart att häktningen och efterlysningen togs till för att han inte böjde sig för hennes speciella krav på var och hur förhöret skulle hållas. Trots att det hade gått att komma fram en annan väg. Det har diskuterats rätt mycket på sistone i den här tråden att det hela tiden funnits alternativ som Marianne borde ha valt. Sen tog det likafullt över fem veckor innan hon lämnade in sin häktningsframställan den 18 november och skickade ut en internationell efterlysning.

Om en åklagare verkligen har skäl att häkta, är det då normalt att vänta så länge? Är en person anhållen måste väl häktningsframställan göras inom tre dagar. Marianne hade gott om tid eftersom hennes anhållan aldrig verkställts. Hon väntade drygt sju veckor efter att ha anhållit honom i sin frånvaro innan hon häktade honom.

Marianne verkar verkligen velig. Hon anhåller 27/9 2010 men hemlighåller detta, hon säger sig ha sannolika skäl att häkta, men låter det gå nästan ett par månader efter den hemliga anhållan innan hon häktar med motiveringen att han inte kunnat höras, vilket är en ren lögn. Och efter fem och ett halvt år vägrar hon lyda FN genom att dra tillbaka tvångsmedlen som inte fyllt någon funktion.

UNWGADs beslut borde inte ha kommit som en överraskning för någon. Marianne går bärsärkargång genom det svenska rättssystemet.

Kommer någon domare att våga döma till Assanges fördel om Tingsrätten tar upp häktningen igen?

Värt att notera är även att om hon efter telefonförhör hade tyckt att förhöret höll för "dålig kvalité" så hade hon kunnat kräva att förhöra honom igen under andra förutsättningar.

På så vis hade hon, vid behov, kunnat fatta beslut om åtal innan majoriteten av misstankarna blev preskriberade.

Skall man lita på trollet och Fritzels defintion av mänskliga rättigheter så borde Ny åtalas för att ha kränkt båda målsägarnas mänskliga rättigheter i åratal.

Sen var han som bekant redan förhörd om samtliga händelser som låg till grund för misstankarna om brott mot Ardin och ändå blev det inget åtal. Det berodde nog istället på att Ny inte visste var han höll hus och därför inte kunde delge honom misstanke...

Marianne är nog mest rädd för att måsta lämna ut information. Pratet om förhörskvalitet är ett skenargument. Frågan är om det är acceptabelt att en åklagare skjuter på förhör av den anledningen.

Marianne säger att hon kommer att formellt delge honom misstanke i samband med förhöret. Detta vill hon helst inte göra förrän hon kan verkställa häktningen och hålla honom i förvar och isolerad från omvärlden eftersom hon kommer att måsta informera honom om misstankarna och låta honom se materialet hon har. Hon säger dock inte rätt ut att detta är en anledning till att hon vägrat förhöra utomlands, så det är troligtvis inte ett giltigt skäl för att förhala på det sätt som hon gjort.

Hon vill inte lägga korten på bordet innan hon har honom inlåst och avskärmad från omvärlden. Så hon fortsätter att dra ut på tiden.

Varken i efterhand eller i det fördolda. Vill man vara korrekt så finns det naturligtvis inget som heter villkorslöst i bemötandet av misstänkta. Tvärtom finns ett gediget regelverk som åklagaren är skyldig att följa. Dessa regler är varken fördolda eller tillkomna i efterhand. De fanns där långt innan 1 september 2010 och är inte hemliga. "Villkorslöst" kan naturligtvis inte handla om att åklagaren tillåts kränka dessa givna regler.

Man behöver inte ta så hårt på de olika buden, dvs Garzóns uttalande om inget förhör så länge det olovliga frihetsberövandet kvarstår samt de svenska advokaternas besked att Assange ändå ställer upp på förhör. Båda strategierna är nämligen acceptabla. Han har naturligtvis all rätt att vägra förhör när förundersökningsledare diskvalificerat sig själv genom brott mot de mänskliga rättigheterna, men samtidigt kan det vara effektivare att gå med på förhör för att röka ut Marianne ur hennes gömställe.