Citat:
Angående fyndet av Alvars kranium (saxat ur NK 1999):
Ursprungligen postat av Troian
Nej, då skulle jag naturligtvis inte hänvisa enbart till en Wikipediaartikel. Har du?
På eftermiddagen den 5 november 1982 får polisen i Växjö ett samtal av yttersta vikt.
Tre jägare hade rott ut till Harö för att träna sina hundar för rävjakt. Harö är en sju hektar stor ö i den östligaste delen av Åsnen, den som kallas Jätafjorden.
Som vanligt vid denna tid på året var det lågt vattenstånd, 138,03 meter över havet, mot normala 138,6 (enligt kartan). Men det var långt ifrån exceptionellt lågt. Det är inte sällan ännu en halvmeter lägre. Det var emellertid första gången dessa jägare kunnat ta sig torrskodda ut även till den lilla ön Klasö, blott 50 gånger 100 meter.
Tillsammans med Harö bildar Klasö en bukt som avslutas i söder med ett tio-tolv meter brett gatt. I detta fann en av männen ett rundat föremål som låg på den nu torrlagda bottnen. Det låg helt fritt, ovanpå mattan av ditblåsta höstlöv. Upphittaren tyckte att föremålet påminde om ett människokranium.
Det var ett kranium. Männen inte bara insåg detta, utan såg praktiskt taget direkt att tänderna var mycket friska och även att några hade plomber. Det kunde således inte vara ett arkeologiskt fynd. Efter att ha försäkrat sig om att inga djur kunde komma åt kraniet, kontaktade männen polis.
Tre jägare hade rott ut till Harö för att träna sina hundar för rävjakt. Harö är en sju hektar stor ö i den östligaste delen av Åsnen, den som kallas Jätafjorden.
Som vanligt vid denna tid på året var det lågt vattenstånd, 138,03 meter över havet, mot normala 138,6 (enligt kartan). Men det var långt ifrån exceptionellt lågt. Det är inte sällan ännu en halvmeter lägre. Det var emellertid första gången dessa jägare kunnat ta sig torrskodda ut även till den lilla ön Klasö, blott 50 gånger 100 meter.
Tillsammans med Harö bildar Klasö en bukt som avslutas i söder med ett tio-tolv meter brett gatt. I detta fann en av männen ett rundat föremål som låg på den nu torrlagda bottnen. Det låg helt fritt, ovanpå mattan av ditblåsta höstlöv. Upphittaren tyckte att föremålet påminde om ett människokranium.
Det var ett kranium. Männen inte bara insåg detta, utan såg praktiskt taget direkt att tänderna var mycket friska och även att några hade plomber. Det kunde således inte vara ett arkeologiskt fynd. Efter att ha försäkrat sig om att inga djur kunde komma åt kraniet, kontaktade männen polis.
Anledningen till att kraniet låg på land var alltså att det var lågvatten. Visserligen tror jag ändå inte på en drunkningsolycka, men det är rent tekniskt inte omöjligt.
