Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Att Bergwall hade samtal med Ståhle efter detta tillfälle, trots att de inte bokade någon ny tid. Det är väl nån sorts dramatisering Josefsson vill skapa, eller?


RMV's utlåtande:

"I april 2004 beskrev Bergwall för sin terapeut att han i positiv bemärkelse haft tillgång till sitt psykiska inre, och att de destruktiva fantasierna och erfarenheterna var borta. Han föreslog en paus i terapisamtalen då han behövde vila. Bergwall hade sedan fram till avslutningen 2008 glesa kontakter med sin terapeut, där innehållet av samtalen var av stödjande karaktär."

Överåklagare Björn Ericsson:

"Sture Bergwall tog själv initiativ till att erkänna det aktuella mordet och han vidhöll sitt erkännande under utredningen, som pågick drygt ett år och vid tingsrätten. Sture Bergwall har träffat chefspsykologen Birgitta Ståhle en gång per månad fram till september 2008, dvs. i drygt elva år, och under denna tid aldrig antytt att han har för avsikt att återta sitt erkännande.”

Eller också beskriver Josefsson ( ditt speciella hatobjekt) vad som hände och det som står i de andra inlagorna är friseringar för att rädda vad som räddas kan, framtiden får utvisa vad som är rätt.

Tack för kompletteringarna och upplysningarna! Denna uppgift om kopia till Karlsson då, var finns den?

Du tror helt enkelt att Ståhle och Bergwall hade det avslutande samtalet med varandra i augusti+ 1 vecka 2002, inte träffades mer och varje påstående om senare samtal dem emellan är friseringar.

Det är egentligen en pseudodiskussion eftersom det inte råder några oklarheter vid vilken tidpunkt SB avslutade sina regelrätta terapisessioner; det beslutade han att göra efter avgiftningen och meddelade BS i april 2002. Sedan följde ett uppehåll fram till aug 2002 då SB gav BS beskedet att han önskade förlänga uppehållet varpå ett avslutande terapisamtal ägde rum en vecka senare. Ingen ny tid bokades. Härefter kom BS och hälsade på någon gång i månaden - vilket kallats för "stödsamtal", eller "stödjande psykologsamtal". - Ellington, Cliff och Nana dök aldrig upp igen.

Den finns i epub-versionen bland referenserna i slutet av boken (under S, dvs brevskrivarens efternamn).

Eller uppsnyggningar för att som jag skrev rädda ansiktet på det skamfilade rättsväsendet som började upphäva morddomar i parti och minut, du tycker inte det är märkligt att inte en åklagare har ansett det vara mödan värt att försöka pröva fallen i en ny rättegång?

Vad har du att säga om den omständigheten?

Om Ståhle (Norell,s lärjunge) och SB träffades är rätt ointressant eftersom den terapi som ledde till de makalösa erkännandena inte längre kunde bedrivas.

Som sagt, jag har inte boken framför mig just nu, måste låna om den - men du menar alltså att det gick en direkt linje från terapin till polisutredningen? (trots att Ståhle svurit på att det inte gjorde det, i rätten). Om brevet visar det, borde det inte citeras i sin helhet och inte i en fotnot?
Det är därför man skulle vilja se mer exakt hur det var formulerat. Men han skriver bara att han hittat det brevet, inte var och hur? Jag menar alltså inte att det skulle vara förfalskat, men är alltid lite skeptisk till sammanfattningar, när dem ska bevisa ditt eller datt: det går ju att klippa och klistra så att man får fram det man vill.

Det handlar om att granska historieskrivningarna. Det är särskilt intressant när det finns flera och de inte stämmer överens med varandra. Josefsson s. 507 stämmer inte ens med Josefsson s. 508. Och dessa dramatiseringar (eller lögner) säger nånting om Josefssons framställning som helhet. Och ifall Säter manipulerat journalen för RMV och åklagare Ericsson är det extremt intressant.

Ingen, varken Josefsson eller någon annan, verkar tro att Bergwall och Ståhle hade sitt sista samtal i aug. 2002, förutom du, Reimer.

Det stämmer med 2013 års pappersversion också! Min ouppmärksamhet bara.

Vet inte vad brevet visar utöver det refererade, men att det gick en snabb och direkt linje från terapin till polisutredningen råder ingen tvekan om:
http://www.youtube.com/watch?v=V4gFjYTYzys (20.40)
Här ringer ju BS direkt dagen efter en terapisession till fhl SP och berättar vad den drogade SB legat och fantiserat om.

Tror du förväxlar "samtal" med terapisession. Det är klart att SB samtalade med BS när hon gjorde sig besväret att hälsa på sin f.d. neddrogade; numera mot hennes vilja avgiftade, klient/patient/seriemördare/kannibal.