Tvåårig pojke i Mjölby mördad av 24-åring (2010)

Usch det låter läskigt. Varför tar hon på sig det han har gjort? Hur funkar det? Vad för saker spelas upp i hennes huvud när hon gör det?

Och det att ens son på två år har svullen arm och man tycker att han ska till vårdcentralen är ju helt sanslöst. Akutbesök låter bättre, om det är så pass allvarligt att man måste söka vård alls då alltså. Och att man inte gör det själv? Varför åkte hon inte in själv med sin son?

Mer teorier och nu spekulationer de luxe: kan han ha skärmat son och mor från varandra. Straffat denna varelse om hon visade sin son närhet? Om han är psykopat kan det ha försegått ett psykologiskt spel där PS delade ut rollerna.

Ofta visar ju inte, jag kallar det psykopater ändå, samma sida utåt som de gör med de som de drabbar. Och med det menar jag inte fråntar henne ansvar, men om det var så och han märkte att hon var mottaglig så körde han på tills katastrofen var ett faktum. Nåja, bara en lös teori.

jag tror faktiskt att mamman helt enkelt var dum.

"Kvällen innan var hon så trött och tittade inte till sonen utan la sig och sov direkt."

Här kommer mamman hem från jobbet, sonen ligger och sover (tidigare på dagen har hans styvpappa brutit av hans arm, en arm som när mamman kommer hem fortfarande är bruten och ingen har tagit pojken till en läkare), och väljer att gå och lägga sig direkt, hon går inte ens in till pojken för att titta på honom när han ligger och sover, klappa honom på kinden, stoppa om honom täcket... osv...

Vad är det för förälder som gör så?

Mycket svårt att föreställa sig. Om man inte sovit på ett par dygn så är ju tröttheten överväldigande men har man bara sömnbrist så nog orkar man se till sina barn. Annat finns ju inte på kartan.

Men var PS vaken då? Försäkrade han henne att hon inte behövde gå in till honom eller nåt?

Vad är det egentligen för fel i huvudet på karln?

Det är svårt att föreställa sig, eftersom man inte gör så själv, och inte trodde att någon annan förälder kunde göra så... Klart man är trött om man inte sovit på flera dygn, men inte för trött för att se till sitt barn innan man gick och lade sig. Var det så i detta fall?

Här ska vi komma ihåg att PS är styvfar, hur mycket vi än vill det, så älskar inte en styvförälder partnerns barn på samma sätt som denne gör med sina ev. egna barn. I detta fall hade PS inga egna barn med sig in i förhållandet. Z är biologisk förälder, och skall älska sitt barn oändligt och förutsättningslöst. Vi måste våga prata om skillnaden också!

Vad spelar det för roll om PS var vaken? På vilket sätt skulle en sambo/styvförälder kunna övertyga föräldern att denne inte ska gå in och titta till sitt barn? Jag har verkligen försökt att få ihop ett scenario, men lyckas inte...

Det är jäkligt svårt att veta vad det är för fel. Vi kan väl iaf enas om att det är något fel i huvudet på karln!

Du behöver inte släcka ljuset för andra för att ditt eget ska lysa klarare.

Utan synd kaste första stenen.

Två bra uttryck.

Du får mig att vilja införa syreransonering baserat på IQ/EQ.

Det var säkerligen någon med ditt "tänk" och din "empati" som satt och mjäkade på familjeenheten i Mjölby.

Varför har du så svårt att hålla en hövlig ton?
Om mig vet du ingenting, men ja jag är empatisk och det skäms jag inte för. Och jag kan lova dig att jag genom mitt arbete alltid sätter barnets väl och ve i första rummet.
Och nu ska jag bege mig till jobbet och vara empatisk och tänkande.

Ha en bra dag.

Ett antal personer i denna tråd frågar sig precis samma sak om dig. Du ska kanske ta och läsa tillbaka på vad du har skrivit till mig och till andra?
Särskilt belysande är ju dina påhopp på en kvinna som hamnade i trassel med en man, men som räddade sig själv och sina barn därifrån.
All heder åt henne, som dessutom vågar tala öppet om det.
Trots att sådana som du hugger som barracudor.

Ett tag var trådens största fråga varför mamman inte medåtalades (misshandel/skyddande av brottsling). Svaret är att trots omfattande utredning har polis/åklagare inte hittat något som tyder på uppsåt hos mamman att dölja saker. Det finns ingen anledning att klandra polis för bristande utredning här - tvärtom. De har på intet vis givit frisedel till mamman, för att hon är just mamma. För att väcka åtal mot henne krävs att åklagaren kan påvisa uppsåt. Den här kvinnan förstod inte ens att det var fel att ljuga för soc efter armbrottet. Hon saknade uppsåt. Det hela är oerhört tragiskt.

Mamman är ordinerad Ritalin. Hon var efter dödsfallet orolig att sonen hade kommit åt hennes medicin.

PS beskrivs av vänner som godhjärtad och stresstålig. Allt låter fantastiskt. PS hade ett 9-10 år långt förhållande innan han träffade Ts mamma. Hans vänner var barnvakt åt T, och PS passade ibland vännernas barn. De köpte parets dagishistorier och tyckte att personalen var dålig som inte hade bättre koll på barnen. Dagispersonal beskriver PS som trevlig, öppen och pratsam - han inger förtroende. Mamman utbildar sig till undersköterska.

Ts dagis fotograferade hans skador 'ifall man skulle anmäla senare' (!!)
Nu kom dokumentationen till användning - i en mordutredning!

T föddes sex veckor för tidigt och fick därav nedsatt hörsel. I övrigt verkar han ha varit en vanlig liten kille, dock sen i utvecklingen. En rad med utredningar har gjorts, bl a epilepsi - utan att visa något.

Soc har funnits med i princip hela pojkens liv. Det tycker jag är mest skrämmande. Att det trots alla anmälningar kunde gå så här illa.

Allt enligt förundersökningen, som finns hos tingsrätten.

De flesta föräldrar skulle, när de kommit hem från jobbet,gå in till sitt älskade barn som de inte träffat på flera timmar... Stoppa om, pussa i pannan osv, innan de ens haft en tanke på att de är trött. Men som jag tidigare skrivit här i tråden, så tror jag att hennes omognad visade sig på många plan. Ju mer man läser om vad hon sagt i förhör och vad hon skrivit i sina bloggar osv, desto omognare verkar hon vara. De flesta "växer in" i rollen som mamma när de väntar barn, andra växer in i den när de håller i det lilla knytet i famnen, för första gången. Så finns det en liten klick som mekaniskt sköter om sitt barn, som om det vore någon annans. De fungerar mer som en barnvakt än som förälder. När barnet inte är i deras omsorg är barnet inte deras bekymmer.

Finns många fler "kategorier" förälder. Är t.ex. vanligt att omogna tjejer/kvinnor skaffar barn för att de vill bli älskade och få bekräftelse, både av barnet och av omgivningen.

Jag tror att de flesta av oss föräldrar tänker på våra barn när vi inte har dem hos oss. Vi är kanske oroliga att de är utsatt för fara, ramlar, blir illa behandlad osv. En oro som aldrig försvinner, även om vi VET att barnet har det bra. Har barnet ramlat och slagit sig på dagis, ringer genast varningsklockorna och man vill veta exakt vad som hänt. Man kanske frågar flera av personalen, för att få bekräftat att det man fått berättat första gången stämmer med de andras berättelse. Detta är ju speciellt viktigt när barnen är små och inte kan berätta själv vad som har hänt.

Det som har hänt T känns så fruktansvärt onödigt. Varför reagerade ingen i tid? Tecknen fanns ju där. Så sorgligt!

Ja, det är skrämmande! Men mamman har ju inte förstått att det är fel att ljuga för soc. (Se det fetade i ditt inlägg)
De är inte dom första som kommer undan genom att prata ihop sej. Och ljuga.
Ofta beroende på att den ena är verbal och förtroendeingivande och den andra är stockdum och inte förstår att det är fel att ljuga. Men förstår att ljuga.
Huvudsaken är ju att mannen blir skyddad. Inte barnet.
Man önskar att myndigheter hade mer kunskap om dessa mammor som ljuger sej blå för att skydda en man och fäster större avsikt vid faktiska bevis än vad dessa mammor säjer.
Det finns inte så få av dessa fall i de nya multistyvfädernas tidevarv även om de inte slutar med dödsfall.
Den här mamman är bara i början av sin karriär som barnaföderska och samlande på styvfäder och nya barn.
Det är väl knappast troligt att det räcker med insyn från soc för att förhindra fler katastrofer?
Utbildningen till undersköterska känns inte direkt som ett skräddarsytt val för henne.
Tack än en gång Tuesday för att du tar dej tid och förser oss med fakta.