Citat:
Ursprungligen postat av Jättemånga
Olika psykiatrigissningar.
Det har varit väldigt många gissningar på olika diagnoser, och det verkar som att de flesta inte undersöka sina påstående via google.
Nu kör vi snabb repetition av psykiatribegreppen så får vi kanske lite mer ordning i tråden. Det blir lite generaliseringar från min sida också, men förhoppningsvis blir det tydligare i alla fall.
Schizofreni/psykoser: Beteendet som är uppvisat av GM är inte oförenligt med schizofreni eller annan psykossjukdom, men kanske lite ovanligt om det skulle vara fallet. Vid paranoid schizofreni (som inte behöver ha någonting att göra med att egentlig paranoia, utan handlar om rösthallucinationer och/eller vanföreställningar) så behöver man absolut inte vara utåtagerande eller bara springa runt helt planlöst. För diagnosen Paranoid Schizofreni så är ett av diagnoskriterierna att personen ska sakna vad som kallas för
negativa symtom. Negativa symtom är bland annat disorganiserat beteende, platt affekt och katatona symtom. Med andra ord så behöver störningen inte synas. Diagnosen är ganska vanlig inom slutenvård, och drabbade är i vanlig ordning mer farliga för sig själva än för andra.
Om GM i det här fallet lider av schizofreni gissar jag att han kommer att diagnostiseras med den paranoida subtypen. Sen, som någon nämnde, så kan det ju vara en akut psykos också. Man är förmögen att köra bil och planera trots aktiva vanföreställningar/hallucinationer, så det kan inte exkluderas bara för att han i någon utsträckning tycks ha agerat rationellt efter brottet.
I det här läget har jag inte läst så mycket som tyder på att det ska ha funnits tecken på någon psykossjukdom, så jag väljer att inte gissa ifall han har det.
En person som befinner sig i ett akut skede av en psykos kan bete sig väldigt konstigt,
men det är inte alla som reagerar på ett synligt sätt mot sina vanföreställningar, inte ens mot sina eventuella synhallucinationer.
Så nej, en schizofren person behöver inte vara "helt borta" eller livsfarlig - det finns naturligtvis personer som är det, men långt ifrån alla. Vad gäller frågan om motiv och schizofreni så har ju det behandlats redan, och det stämmer som det är sagt, att ni behöver inte med nödvändighet hitta något logiskt resonemang som går att följa hos en schizofren gärningsman, även om den schizofrene kan tycka att det är en fullgod förklaring till beteendet.
Det kan också finnas psykoskomponenter i ganska banala tillstånd, som vid stressreaktioner, depressioner, mani, osv.
Aspergers & autismspektrumstörningar: Nej, dom är inte per nödvändighet farliga heller. Men det är helt rätt noterat att det brukar vara trubbel i mellanmänskliga relationer. Detta behöver inte per nödvändighet leda till våldsamheter heller, och att det uppstår verbala bråk är inte så märkligt om man tänker på sig själv: om personer som du pratar med reagerar på ett för dig helt obegripligt sätt så är det ganska lätt att det eskalerar, inte till våldsamheter, men väl till att man höjer rösten och likande. Personer med aspergers syndrom befinner ju sig ibland i en pressad situationen, där de dessutom inte fattar sociala koder, vilket kan göra att personen "blir vansinnig för ingenting."
I någon post för länge sedan skrev någon att GM kunde bli väldigt arg i t ex skolan, utan att någon förstod varför, det låter lite som ett Aspergersbeteende. Den där oförståelsen blir ju liksom ömesidig i ett sådant fall. Omgivningen förstår inte varför han blev arg, och personen med asperger förstår inte varför han ska behöva bli arg.
Skulle jag satsa pengar på en diagnos skulle jag nog lägga dom på Asperger, inte för att dom är farliga och det är en särskild bra förklaring för morden, men det verkar passa in på den lilla informationen som finns om honom, och det är kanske inte
helt uteslutet att en eventuell autismspektrumstörning kan ha påverkat hur brottet "utvecklades", när våldet väl hade påbörjats.
Psykopati: Känns ganska osannolikt i det här fallet, men det kan ju finnas någon typ av empatistörning, utan att personen kommer upp i en antisocial personlighetsstörning (som det kallas i litteraturen). Och nej, man är inte direkt säker på vad det beror på, men man tänker sig, i vanlig ordning, att det är en stress-sårbarhetsmodell som bäst förklarar psykopati.
Sen, bara för att förvirra läget ytterligare, så kan man ju komma ihåg att utåtagerande våld är inte helt ovanligt hos deprimerade män. Det tar ju inte dom här proportionerna i någon utsträckning direkt, men ibland kan kombinationer av ganska enkla problembilder få extremt tragiska utgångar.