Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Redogör för de centrala antagandena och logiken inom transaktionskostnadsperspektiv?

Surt, men då kan du få ge dig på den här istället.

Ett samhälle består av tre grupper, A, B och C. I detta samhälle skall en kollektiv vara produceras. Marginalkostnaden (MC) för att producera varan är 80 och är konstant. I nedanstående tabell anges varje grupps marginella betalningsvilja (MBV) för olika kvantiteter av den kollektiva varan.

Hur mycket av den kollektiva varan skall produceras så att produktionen är effektiv ur samhällsekonomisk synpunkt?

Kvantitet 1 2 3 4 5
Grupp Marginella betalningsviljan för respektive kvantitet
A 120 100 90 60 30
B 100 80 50 40 20
C 180 140 100 80 50

Nu behöver jag lite hjälp!

Ska ha en seminarieredovisning imorgon om kommunal politik (läser NEK 1), ska redovisa en Rapport med frågeställningen om beteendet hos kommunala beslutsfattare påverkas av att det är valår, de studerar om det finns en valårseffekt i den kommunala sysselsättningen, kommunala konsumtionen och kommunala skattesatserna. Vad de kommer fram till är att de anställer 1% mer i kommunerna under valår, att de konsumerar 2.3% mer per capita och att skattesatsen är cirka 0.25% mindre vid valår

Hur som helst så ska jag i redovisningen bland annat motivera varför detta är intressant ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Finns det möjligtvis någon som är lite smartare än mig och kan komma på en bra förklaring? Vore väldigt tacksam

Osäker på det här med nyttomaximering. Jag ska ta fram marshallefterfrågan för denna funktion:

http://latex.codecogs.com/gif.latex?U(x_{1},x_{2})%20=%20x_{1}^{1/3}*%20x_{2}^{2/3}

och har gjort detta:

http://latex.codecogs.com/gif.latex?x_{1}%20=%20\frac{m}{3p_{1}}%20\\%20x_{2 }%20=%20\frac{2m}{3p_{2}}

Rätt så långt?

Föredrar företag kvantitativa miljöreleringar eller miljöskatter?

Fått allt lite om bakfoten då , men som sagt det är till ett skolarbete och jag har nog inte världens koll på just ämnet, därför undrar jag vad amerikanisering är ^^ men för att kunna ställa en fråga så undrar jag om det bara är USA som klarar av att ha systemet , för USA har lurat i andra lite sämre ställda länder (U-länder) att använde det Amerikanska systemet inom t.ex Sjukvård, då USA lovat att landet ska bli bättre ( men i själva verket så vill USA ha oljan) men då landet kraschat på grund av ändring i själva systemet i landet.

Det där känner jag inte till. Vilka länder har USA lurat att använda deras sjukvårdssystem?

Jag har stora problem att lösa nedanstående a-uppgift. Någon som kan hjälpa mig att lösa den?

Har försökt ett antal olika sätt (b.l. a. LaGrange) men har inte nått någon större framgång, så all hjälp välkomnas!

Ett vinstmaximerande monopolföretag har följande produktionsfunktion

q = K^0.5L^0.5

Priset på kapital och arbetskraft är r = w =7.5. Monopolet har möjlighet att dela upp
konsumenterna i två olika grupper A och B där de två gruppernas priskänslighet skiljer
sig åt och där vidareförsäljning mellan grupperna kan förhindras. Företaget vill
utnyttja prisdiskrimineringsmöjligheten och sälja varan till de två konsumentgrupperna
till olika priser. Antag att de inverterade efterfrågefunktionerna för konsumentgrupperna
A respektive B är

PA= 40 – 2QA
PB= 60 – 2QB

a) Beräkna priserna, kvantiteterna och monopolets vinst på de två marknaderna.

b) Antag att det inte är möjligt att upprätthålla begränsningen av vidareförsäljning
så att företaget måste sälja varan till alla konsumenter till ett pris.
Beräkna priset, kvantiteten och monopolets vinst. Var prisdiskrimineringen i
a-uppgiften lönsam för monopolet?

Jag har stora problem att lösa nedanstående a-uppgift. Någon som kan hjälpa mig att lösa den?

Har försökt ett antal olika sätt (b.l. a. LaGrange) men har inte nått någon större framgång, så all hjälp välkomnas!

Ett vinstmaximerande monopolföretag har följande produktionsfunktion

q = K^0.5L^0.5

Priset på kapital och arbetskraft är r = w =7.5. Monopolet har möjlighet att dela upp
konsumenterna i två olika grupper A och B där de två gruppernas priskänslighet skiljer
sig åt och där vidareförsäljning mellan grupperna kan förhindras. Företaget vill
utnyttja prisdiskrimineringsmöjligheten och sälja varan till de två konsumentgrupperna
till olika priser. Antag att de inverterade efterfrågefunktionerna för konsumentgrupperna
A respektive B är

PA= 40 – 2QA
PB= 60 – 2QB

a) Beräkna priserna, kvantiteterna och monopolets vinst på de två marknaderna.

b) Antag att det inte är möjligt att upprätthålla begränsningen av vidareförsäljning
så att företaget måste sälja varan till alla konsumenter till ett pris.
Beräkna priset, kvantiteten och monopolets vinst. Var prisdiskrimineringen i
a-uppgiften lönsam för monopolet?

Jaha, jag får väl ta mig tid och svara. Tror du gör det svårare än det är...

a)

Här kan vi se det som två separata problem.

Vi vill maximera vinst: Max (P-C)*Q. (Pris, kvantitet och kostnad)

Vi får priset enligt efterfråge-kurvan, kostnaden är 7.5.

Vinsten för olika kvantiteter får vi alltså av:

((40 – 2QA)-7.5)*QA och ((60 – 2QB))-7.5)*QB.

Nu är det bara derivera och sätta derivatan till 0.

Jag får det till att QA = 32.5/4 och QB = 52.5/4

Genom att sätta in detta i efterfråge-kurvorna får vi fram priset på de båda marknaderna och kan därmed räkna fram vinsten. Jag får vinsterna till 198.05 på marknad A och 516.79 på marknad B. Totalt gör företaget en vinst på ungefär 715.

b)

Lite svårare. Vi vet att indivder kan sälja varor mellan varandra. ALLTSÅ MÅSTE PRISERNA VARA LIKA. PA = PB. Vi kan använda dett för att se att fölljande måste gälla:

40 – 2QA = 60 – 2QB

Vi kan nu räkna ut ett förhållande mellan QA och QB. Alltså måste förhållandet mellan QA och QB vara. QA = QB - 10. Vi kan nu säga att Qtotalt (Qt) = QB+QB. Och då QA = QB - 10 vet vi att Qt måste vara 2*Qb -10.

Nu kan vi sätta upp alltå på samma sätt som tidigare. Vinsten blir:

(60 – 2QB - 7.5) (2*Qb -10).

Derivera och sätt lika med 0.

När jag räknar ut allt får jag Qb = 15.625, alltså är Qtot 21.25 (15.625*2-10) och Qa 5.635. Priset på båda marknaderna får jag till 28.75.

Vinsten räknas ut på samma sätt och jag får den till strax under 452.


Jag har hoppat väldigt många steg. Men hoppas att den som vill förstå inte har några problem att fylla i dess själva. Kan vara så att jag slagit in fel siffror på min lilla miniräknare. Kontrollräkna gärna och se om vi får samma siffror. Lycka till!

Skulle behöva lite hjälp med en egentligen ganska enkel fråga, som jag tror att jag missuppfattat lite.

1. Antag att efterfrågan ges av Q=6-P, och att utbudet ges av Q=2P. Vad blir konsument och producentöverskottet när marknaden befinner sig i jämvikt? (Sedan ges olika alternativ).

Min fråga är: Kan man räka ut vad detta blir exakt av ovanstående information? Måste man inte ha information om tex konsumenters totala betalningsvilja då också? Eller är det så enkelt som att producent och konsumentöverskott alltid är lika när marknaden befinner sig i jämvikt? T.ex: KÖ=3 och PÖ=3? Eller blir konsumentöverskottet mer eller mindre än producentöverskottet?

vivivi881. Tänk dig en graf med pris på y-axeln och antal på x-axeln. Då kan du rita ut de två kurvorna, de bildar tillsammans ett kryss. Om du drar ett rakt streck från den punkt där kuvorna skär varandra bildas två små trianglar. Den övre brukar ses som konsumentöverskottet och den undre producentöverskottet.

Om vi löser ut P och Q får vi veta att jämnvikten är P=2 och Q = 4.

konsumentöverskottet blir trianglen 4*(6-2)/2 = 8

producentöverskottet blir trianglen 4*(6-4) / 2 = 4