Citat:
Ursprungligen postat av
kroppskultur
DC3:an blev nedskjuten av Sovjet och det fanns bevis som uteslöt annat än att planet blev nedskjutet, det var en medveten handling som inte helt saknade motiv.
Det var förstås en felaktig handling.
Edit: Catalinan blev också avsiktligt nedskjuten.
DC-3:an var inte "civil", utan ett militärt signalspaningsflygplan som uppträdde mycket närgånget. De sköt ned den för att de vid det laget hade börjat tröttna. Nedskjutningen var ett brott mot folkrätten, då den ägde rum i internationellt luftrum. Samma med Catalinan någon dag därpå, då den skickats ut för att leta efter DC-3an.
Nu är väldigt få av dessa saker ännu avhemligade, så den sanna omfattningen av Sveriges spaning mot Sovjet är höljd i dunkel, men när DC-3an till slut bärgades efter drygt femio år så berättade man iallafall då, kanske framför allt för änkorna till besättningen, vad det egentliga uppdraget hade vart, att pratet om "navigationsflygning" man tills dess hållt på var en täckmantel.
Övriga fall som blivit kända långt senare rör exempelvis fotospaning på sovjetiskt territorium norröver med S 31 (vilket även medföljde kränkning av finskt luftrum, då man utan tillstånd smög genom Finland österut), under slutet av 1940-talet, där bara några få fall blivit avhemligade idag (källor gör dock gällande att det skedde på veckobasis, både där och söderöver, mot Baltikum samt vid den tiden sovjetockuperade områden i nuv Polen och Tyskland), samt fotospaning med S 29 långt in över sovjetiskt territorium under slutet av 1950-talet, något som blev tillkännagivet så sent som i våras.
Mycket av denna svenska foto- och signalspaning lär ha utförts å USAs vägnar, något som av förklarliga skäl också är lite känsligt, varför jag förstår att man inte är så sugen på att avhemliga mer idag. Britterna gjorde samma saker för övrigt, med några synnerliga fräcka överflygningar på 50-talet (finns ett avhemligat exempel på en grupp brittiska B-45or som bara flög rätt in, för att fotografera hemliga sovjetiska anläggningar vid Kasputin Jar m.m.). Många fler ännu hemliga dito finns säkert.
Så det var mycket. Sovjets radar, luftvärn och stridsledning var tämligen dåliga under större delen av denna tid, så man kom undan. Även om jakt skickades upp så var de alltför sena, och hann inte ikapp förrän de svenska flygförarna hunnit i säkerhet. Att sovjet blev alltmer frustrerat är dock inte så svårt att tänka sig. Det är naturligtvis ingen ursäkt för att de vid några tillfällen fullt medvetet sköt ned utländskt spaningsflyg på internationellt luftrum, det förstod de själva mycket väl var ett folkrättsbrott dessutom, men frustrationen är inte helt obegriplig.
Som bekant tog allt det där slut ganska abrupt iom. att sovjet började få ordning på luftvärn osv, med Powers-incidenten 1960 som det mest talande exemplet.
