U-137 och ubåtskränkningar i svenskt vatten [Sammanfogad tråd /Mod]

Jag vill inte förminska din upplevelse men man kan inte dra för stora slutsatser utifrån den eller från den text jag nämner; man var ju inte säker på svensk sida, om det varit så att västtyskarna kränkte med avsikt och som ingick i någon större plan hade vi, sannolikt, inte fått höra om det alls såhär i efterhand, då hade det lösts intern. Man får inte glömma bort att vi var "bundsförvanter" med Västtyskland (sedan -49 hade vi kontakter med pre-Nato då vi förhandlade med kommande Natoländerna Norge och Danmark om gemensamt försvar) så det hade nog aldrig gått så långt som till döda sjömän på egna sidan.
Att ni hörde det ni hörde kan ingen säga något om, frågan man kan ställa sig är rimligheten att ett sådant meddelande körs över radio, inte en chans tror jag då säkerhetstänkandet var mycket högt.
Kan ni hört något annat som skulle ge sken av "faktisk nyhet"? Känns lite som Orson Wells radioteater Marsianerna anfaller i USA

Vilka Västtyska ubåtar förlorades under 80 talet?

Hur bärgar man 1300 ton sänkt ubåt från botten utan att det upptäcks?

Varför frågar du mig? Ställ frågan till Hanness istället..

Jag kan inte svara på hur man kan bärga 1300 ton sänkt ubåt från botten utan att det upptäcks. Detta hände alltså för 34 år sedan och jag kan bara återberätta vad jag GARANTERAT hört i taxin. Kan det vara så att man "bara" bärgade en västtysk besättning? Jag vet inte. Så här långt efteråt kan man ju också börja undra om man rentav "bara" bärgat en besättning från andra världskriget, men varför säger man då just VÄSTtyska? Vi lär aldrig få svar på vad som hände. Det är bara en händelse som jag funderat över då och då...

Om det hördes i taxins radio som ju inte brukar användas för militär kommunikation så tycker jag det är exakt 3000 gånger troligare att det du hörde bara var en annan taxichaffis som i dyningarna efter U-137 tyckte det var kul att skämta med sina kolleger.

Vill du gotta dig i ett malande av diskussioner om hemliga ubåtar kan du läsa den här tråden: http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&t=41075

Om man läst alla öppna böcker i ämnet inklusive boken "Sanningen om Ubåtsfrågan" av f.d ÖB Bengt Gustavsson.
Tycker jag man kan få en bra bild.

Jag har personligen träffat han då jag var på samma regemente under en tid, en ovanlig sansad person som alltid lyssnade på folk oavsett värnpliktigt som högre befäl.
Han precenterade ofta ledande frågor för att personen själv skulle få fram och inse det bästa ur situationen hen befann sej i.
B. Gustavsson har gjort noggrann analys med massor av hänvisningar och jag får väl två uppfattningar efter att läst boken.
Han anser tydligt att ryssen är den onda makten, dessutom stämmer ju ryska ubåtar med deras strategi som man har haft i flera decennier vilket MUST tydligt påtalar skriver ÖB
samt att det vore en enorm prestige förlust för Tyskland om man lyckat få fram att det vore en västtysk ubåt.
Men jag får personligen en uppfattning av att det marinen vet inte behöver betyda att ÖB vet.
Är den gamla ryktena kvar där marinen är en enhet helt för sej o vad armén gör får de sköta själva.
Alla armé chefer/ÖB har inte tyckt att marinen skall prioriteras.
Vi får hoppas jag har fel men den info jag fått från de som jobbar i flottan inte alltid har samma uppfattning. Rätt eller fel får fakta ge framöver.

Jag fick en god uppfattning av att de svenska ubåtarna har bra koll på vad som sker under vattnet även om man sällan får fram info till pressen den vägen.
Deras fredsuppgift är att lyssna, spana och lämna info till bl.a MUST.
Vi hade en ubåtskapten, en hydrofonkille och en torpedmästare samt div besättning från övriga ytfartyg på bärgningsdyk. utb i Berga -83.
Alla kursare var välkomna ombord på en av de 4 ubåtar som fanns i Västergötland-klass en kväll för ett studiebesök och frågorna var ju givna på den tiden.
Inget med sekretess läckte såklart, konstigt vore det annars. Dock fick jag efter tipps att noga se hur botten ser ut vid nästa dyk.
Där vid norra delen av hamnbassängen gjorde vi ett 40m dyk och det fanns spår i lerbotten av något bandgående fordon/robot eller vad... inget ankare, utan som en bandvagn som kör i snö eller hård lera.
Det som gör frågan tveeggad och märklig är hur en bevislig en ubåt tog sej ut vid Mälstens minstation Hårsfjärden 1982.
Man bör nog ha läst de flesta böcker i ämnet så finns rätt tydlig info om man väver ihop vissa förlopp. Även TV intervjuer ger en hel del fakta -även skyddad sådan då en reporter ljuger rakt av att "-ni spelar väl inte in detta, för det här är känsligt" säger C. för en minstation.
Kort om sveket
Vid Danziger gatt o minstationen har Chefen Överstelöjtnant Sven-Olof Kviman fått klart för eldgivning med sjunkbomber samt att få avfyra minor OM sikten/ljuset medgav detta. Detta tar flera timmar och manfår ELD tillstånd resp ELD förbud flera gånger. Ibland löjliga krav som en chef löser utan att ankmamman måste styra upp.
Man får indikation på att en ubåt närmar sej och man utför sjunkbombning från mindre båt som har en tillfällig fällanordning monterad.
Man får uppfattning att ubåten är skadad men nu närmar den sej minlinjen och till slut är 3 eller 4 lampor tända och exakt när C minstationen skall utlösa minorna kommer ett eldförbud!!!
Efteråt påstås att ingen från land har gett denna order men fler har hört den. Resultatet blir att ubåten får löpa.
Vad skedde o hur. Min tanke är att ryssen liksom FRA spelar in allt man hör i etern och möjligen i det flyg som fanns över Östersjön ett signalspaningsflygplan, eventuellt ett IL-20 Coot-A, där man givetvis har pers. som kan svenska. Man klipper o klistrar de svenska sändningarna som alla pc kunniga kan idag.
Vid exakt rätt tillfälle sänder det ryska planet en utsändning med den chef som tidigare har gett order om eldtillstånd eller eldförbud. Alltså ingen rysk som sänder sitt tal. -ni är nog med.

Om vi vill så kan givetvis annat land göra motsvarande. Detta är inget påstående utan en tanke jag haft utanför ramen.

se sjökortet http://kartor.eniro.se/m/nCL5E zooma in för att finna Mälsten.

Författaren/stridspiloten/attack? dykaren Anders Jallai spelar ett intressant spel när han någonstans mellan sanning och underrättelsefakta beskriver saker i böckerna som när man kontrollerar de med andra eftersökningar är hela tiden på knivsudden. Helt klart att Anders vet betydligt mer än han kan skriva. Läs gärna några stycken o skaffa dej ytterligare uppfattningar som garanterat kommer att ge dej än fler frågor.

Anders Jallai skriver:
Det är en intervju jag gjorde för några år sedan med chefen för Mälstens minstation, Sven Olof Kviman. Mälstens minstation ligger i inloppet till Mysingen och Hårsfjärdenområdet i Stockholms södra skärgård och en kränkande ubåt måste ta sig förbi där för att komma ut från Hårsfjärdenområdet söderut. Sänktes eller skadades en ubåt i oktober 1982? Och släpptes en ubåt medvetet ut med hjälp av en Natoagent i den svenska försvarsledningen? Två viktiga frågor att få svar på om vi vill ha en korrekt analys av ubåtskränkningarna i Sverige på 1980-talet.

Min fråga till er är, finns det mer info om radiokommunikationen vid Mälsten.
FRA har ju svaret såklart men finns det andra tankar runt just detta?

Kan bara hålla med. Även om nån nu gjort fel o sänt detta på öppen radio så tvivlar jag på det. Sånna fel gör man inte

Ubåtsoperation eller bara dykare?
Sovjetiskt militärt sprängämne hittades på tre platser under vattnet i Stockholms inlopp 1987. www.dn.se/nyheter/sverige/nya-uppgifter-om-sovjetiskt-sprangamne-i-stockholm/

Se bilden, varför har det lagts ut? Utan större analys så finns ju ett syfte med det.
Vad är sanningen.

1 Ryssen visar att vi kan ta oss in i innerstan.
2 Lägga ett förråd för framtida sprängning av telekablar. (en plats var Telias matarkablar till Kaknäs)
3 Något annat land än ryssen vill få det att vi skall tro det är ryska förband.
4 Svensk militär/politiker styrning om äska mer medel till ....
5 Någon vill att de skulle upptäckas eller blev de röjda av någon nämnd i boken nedan.
6 Kan TNT ligga i vatten. Ja, funkar efter minst 50 år. Torrt förvarat ca 150 år enl. FOA/

Vad känns fel.
1 Blocken är ej förberedda med hål för aptering. Underlättar men inget krav. Finns i vårt försvar, block av flegmatiserad pentyl. / i senaste boken påstår man att hål för aptering fanns.
2 Om det skall användas i kommande kuppförsök så borde allt vara totalt neutralt, lådor, TNT mm.
3 Varför är lådorna inte maskerade. En bild på AM-låda, någon plats hade påsar från Åhléns och Domus

Jag tog mej friheten att kopiera texten direkt då risken annars finns att länken försvinner inom tid.
De nya uppgifterna om fyndet kommer i en uppdaterad utgåva av boken Ryska Elitförband av Joakimvon Braun och Lars Gyllenhaal.

Fynden gjordes under hösten 1987 på tre olika platser, och var alltså större än samtida medierapporter gjorde gällande. Det är fortfarande två år före murens fall och fyra år kvar till Sovjetunionens upplösning. Författarna har efter intervjuer med olika källor, och med tillgång till Säpos dokument till fynden, inte kunnat hitta någon ”kriminell” förklaring till hur trotylen hamnat i vattnet.

Vid den här tiden var det även extremt svårt att få tag på sovjetiska sprängämnen. Placeringarna av fyndet utesluter att någon kastat i trotylen, som också var förberedd för sprängpatroner. Dessutom gjordes bedömningen att de inte legat i vattnet någon längre tid.

Fynden gjordes ca en kilometer från flera oljecisterner och nära både Kaknästornet och Värtahamnen. I boken konstaterar författarna att ryska specialförbandens intresse för kommunikationsanläggningar och infrastruktur samt vapengömmor i dess närhet är väl känt. Bland annat genom avhopparen Vasilij Mitrochin, vars arkiv nu finns på Churchill arkivet i Cambridge. Mitrochin hade ett arkiv som han samlat på sig i decennier och som avslöjade inte bara tusentals KGB-agenter utan också en rad gömmor. I Ryska Elitförband visas bland annat en bild från en gömma utanför en schweizisk flygbas som kunde grävas upp efter uppgifter från avhopparen.

Boken tar också upp vad öppna ryska källor, som böcker och tv-dokumentärer berättat om de sovjetiska operationerna under Kalla kriget. Till exempel uttalar sig kaptenen av första graden (överste) Gennadij Sizikov i dokumentären Undervattnesninjor. Sizikov tjänstegjorde vid marina spetsnaz och pratar om operationer som varade i en-två månader med orden ”Naturligt bedrev vi operationer i fredstid”.

Sizikov medverkade som konsult i dokumentären som också upplyser om ”stridsberedskap vid främmande kuster var reguljärt förekommande” och att ”strategiska mål vid potentiell motståndares kuster för länge sedankartlagda i detalj”.

De ryska specialtrupperna använder undervattensfarkosten piranja, som har kapacitet att föra med sig nukleära minladdningar.

Och den ryske marinhistoriken Arkadij Tjikin har i dokumentärfilmen ”Diversanter” konstaterat om undervattensförbanden: ”Det var inte en gång utan tiotals gånger som de på andra länders territorier sanktionerat utförde skarpa uppdrag. Hur många gånger de for in på utländska staters territorium vet bara få”.
Platserna var:
Det första fyndet gjordes vid Larsbergs brygga på södra Lidingö, nära Kaknästornet. Några veckor senare hittades två nya fynd med sovjetisk trotyl i vattnet nordväst om Ropsten, nära Lidingöbron

Författarna spekulerar i varför Ryssland lättat på sekretessen sedan Kalla kriget och släppt fram publiceringar om specialförbandens operationer. Tesen är att det handlar om att locka rekryter till specialtrupperna. Bland annat ska luftlandlandssättningstrupperna VDV fördubblas i antal. 2019 är målet att man ska ha 72 000 man.

Författarna ställer retoriskt frågan om det är mycket och jämför med att det är fler än vad som ingår i flera europeiska länders hela försvar, som Sveriges försvarsmakt. Dessutom utrustas specialtrupperna med allt tyngre materiel. Enligt ryska statsmedier ska VDV före 2025 ha 2500 fallskärmsfällbara pansarbandvagnar modell Rakusjka och 1500 BMD-4M.

Satsningen ligger i linje med vad Ryssland övar, förmågan att kunna gå från fredstidsgruppering ut i strid med minimal förvarning för en potentiell motståndare.

Just att koppla dåtid till nutid är en av de saker som bokens nya kapitel förtjänstfullt gör. Både till vad det konkret kan innebära när Säpo säger att Ryssland gör krigsförberedelser på svensk mark, ett möjligt motiv bakom den konstaterade undervattenskränkningen 2014 men också vad som händer i Ukraina.
I veckan hittade den ukrainska säkerhetstjänsten SBU hela två ton trotyl i Marinka, nära fronten i Donbass. De ryska specialtrupperna spelade också en avgörande roll i invasionen av Krim, en operation som inleddes innan Ukrainas president Janukovitj "flydde". Specialtruppernas insats på Krim tas upp i boken.

Hur vet man att det var svårt för ryssar att få tag i sprängämnen, varför skulle man placera det i plastkassar?
Som vanligt drar man förhastade slutsatser.

Teori.. Ni hade kalla krigets största chans att ta reda på fakta och så sumpar ni det totalt med att "backa ur". Du som vet tid och plats kan väl begära ut polisens utredning så vi får lite kött på benen för en gångs skull.