Citat:
Ursprungligen postat av aspekt
Bakgrund: Hittade på omvägar information om detta fall där en 7-årig pojke enligt utsago blivit omhändertagen(kidnappad?) av socialtjänsten pga anonyma anmälningar mot familjen samt vad jag förstår "problem" i skolan. Bl.a. att pojken i fråga ska ha varit närgången mot de andra barnen genom att.. kramas... !? Hela situationen verkar smått absurd.
Länkar:
http://alternativportalen.wordpress.com/2010/02/10/sjuaring-omhandertagen-av-myndigheterna-pga-konflikt-om-hemskolning/
http://ceejohansson.wordpress.com/
http://dominicjohansson.blogspot.com/
Ur mitt eget perspektiv så är detta vad som kan inträffa när staten med för mkt resurser upprättat myndigheter som egentligen inte behövs. Dvs de börjar själva sondera samhället efter möjliga ingripanden i syfte att rättfärdiga sin egen existens. När rätt åtgärd i detta fall givetvis hade varit ingen åtgärd alls. Det borde väl åtminstonde finnas andra insatser som våran socialtjänst ska sysselsätta sig med? De på flashback vet oftast hur samhället verkligen ser ut så jag behöver väl knappast raljera kring hur löjligt det blir med insats mot en enbarnsfamilj.
Har själv mailat socialtjänsten i fråga utan att få något svar. Vet att det finns andra som övat påtryckning men det verkar som som om det inte får något genomslag. Känner obehag inför faktumet att staten godtyckligt rövar bort barn på detta sätt. Man kunde ju åtminstonde hoppas att det skall röra sig om allvarliga brott och problem inom familjen innan den här typen av åtgärder sätts in. Vad blev egentligen bättre av det här?
Vi lever ju i alltmer totalitärt samhälle och staten agerar som om de har någon slags äganderätt/bestämmanderätt över ens barn som står över ens egen auktoritet; bara det är så sjukt att det inte går att försvara. Gör som storebror vill, annars skickar de hem beväpnade gangsters (polisen) till dig som ser till att de får sin vilja igenom med våld.
Den tråkiga sanningen i det här fallet är att föräldrarna inte har
någonting alls att säga till om och att de mest sannolikt aldrig kommer att få tillbaka sin son. De har helt enkelt ingen röst från och med att socialidioterna har bestämt sig för att de inte ska ha det. Med det sagt skulle ett icke-missriktat våldsdåd från föräldrarnas sida förmodligen vara det bästa sättet att protestera på, eftersom det skulle attrahera betydligt mer mediauppmärksamhet än den här historien och i slutändan skulle socialen ur ett politiskt perspektiv få skulden för det (vilket de också förtjänar); ta t.ex. killen som körde in ett flygplan i skatteverket nyligen (Joseph Stack) - det fanns ingen normalt funtad människa som inte kunde sympatisera med honom, även om man inte tycker att våld löser några problem. Och om alla som fick sina barn kidnappade hade gjort så, så hade förtryckarstaten inte kunnat göra så här mot folk.
Detta fall är för övrigt inte helt olikt fallet när socialgangstrarna kidnappade en unge för att en skruvad gymnastiklärare tyckte att han var för fet och jämställde det "barnmisshandel". En kula i huvudet på varenda en av de här jävla idioterna så hade samhället varit ett betydligt bättre och säkrare ställe att leva i. Det är bara att inse att världen hade varit bättre utan vissa individer och sminkfittorna på socialtjänsten som hela tiden måste motivera sin existens genom att uppfylla en kvot i tvångsomhändertagna barn ingår undantagslöst på den listan.
