Negern – sån är han!

Hmm Negrer finns väl inte längre?
Det är väl bruna eller choklad som gäller

Detta niggergäng som i videon nedan helt oprovocerat och för sitt eget höga nöjes skull överfaller och brutalt misshandlar två vita förbipasserande främmande personer, enbart för att filma övergreppet och lägga upp det på nätet, manifesterar negrers jämfört med andra raser generellt mycket lägre IQ, högre aggressivitet, sämre impulskontroll och högre grad av anlag för psykopatisk personlighet:

http://www.wtvr.com/videobeta/2ebcf8d9-5096-4879-9a66-5e70db18439c/News/Victim-of-You-Tube-Beating-Speaks

Kvinna kysste neger, dog:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8559808.ab

De är farliga, de där negrerna...

Intressant tråd. Något som förvirrar mig är dock att vissa i tråden påstår att negrer aldrig skapat någon form av fungerande samhälle. Jag har på senaste börjat intressera mig för området kring röda havet och läst lite om olika kungariken och länder som funnits i där i och med att jag kanske ska ner dit och jobba inom en snar framtid.

Axumriket (http://en.wikipedia.org/wiki/Kingdom_of_Aksum) existerade ju under järnåldern och hade ett eget alfabet, egen valuta med mynt osv. De bedrev även handel med andra delar av världen.

Det här gäller ju i och för sig Etiopien och Eritrea. Jag känner en del Eritreaner sedan tidigare och de verkar i alla fall ha huvudet på skaft till skillnad från sina somaliska grannar i söder och diverse bantunegrer.

Är dessa negrer en helt annan piece of cake?

Har du någon källa på att Aksumriket byggdes upp av renrasiga negroider?
Det framgår nämligen inte av din källa och det finns gott om forskare som hävdar att det inte rörde sig om rena negroider utan semitiska eller andra folkslag.

Jo men är verkligen Eritreaner och Etiopier helt negroida då? Tycker vissa av dem har väldigt europida och semitiska drag.

EDIT: Glömmde svara på din fråga. Nej det har jag inte. Det är tydligen väldigt svårt att nåla dit exakt vilka folkslag det handlar om eftersom folkströmmingarna i området varit väldigt stora.

EDIT2: Det finns inte heller några direkta bevis för att det inte skulle handla om Etoipier eller åtminstone ett närbesläktat folkslag.

Det är just det som är problemet när folk tittar tillbaka på historiska händelser och epoker, dom tror att att människorna som levde i ett område för 10 000 år sen är av exakt samma som lever där idag. I vissa fall är det så och i vissa fall inte. Därför är det viktigt att kolla upp sådant för att få ett bättre helhetsperspektiv.

Nej, det är de inte. Etiopier och Eritreaner har ungefär lika mycket släktskap med MENA som med Subsaharaafrika. På något sätt var de samman med Jemen, om jag kommer ihåg rätt. Något liknande är det med somalierna.
I tex Sydafrika bildar somalier (som ju inte direkt är kända för sin allmänna braighet här i Sverige) en slags köpmannaklass som allvarligt retar upp de lokala riktiga blånegrerna, då de tjänar för mycket pengar. Det finns en del att läsa om invandringsmotsättningar i Sydafrika.

Förövrigt så är det svårt att definiera "fungerande samhälle". Både Seychellerna och kanske något annat litet negerdöme kan ses som "fungerande". Inte fungerande som i "tysk bilfabrik" men kanske fungerande som i "polsk riksdag".

Etiopien kan anses som subsahariska Afrikas enda naturliga land. Eftersom det var kristet koloniserades det aldrig heller. Likväl är landet misskött och värdelöst. Bland annat börjar 69% av giftermålen med kidnappning och våldtäkt (ngn källa längre tillbaka i tråden).

Mycket intressant. Anledningen till hela min frågeställning är egentligen att jag ska ner och jobba i regionen och funderade på att ta en liten resa i Eritrea efter att jag var klar. Undrade egentligen hur stor chansen är att jag blir negerlynchad om jag åker dit. Men att döma av eritreaner jag träffat här hemma verkar de vara ett ganska lugnt folk. Har tidigare varit i Djibouti men det verkar inte vara samma folkslag.

Ifall man är intresserad av afrikansk häxkonst(muti), är den här dokumentären ett måste.

http://www.youtube.com/watch?v=cdIcwrbBqJ8

Här förtäljes om både örtbehandling och behandling med kroppsdelar skördade från levande människor.

Del ett. Den trevliga negern.
Ja, så är titeln på min berättelse. Men det kunde lika gärna varit ”Den glade negroiden” eller varför inte ”Cosbyismens intåg i folkhemmet”.
För vad är det man säger: En glad neger lockar fram många skratt.
Nåväl.

Den trevliga negern, finns han?
Det får mig att tänka på Albert Speer. Nazisten som var riksingenjör i HitlerTyskland. Som en fri man efter sin fängelsetid skrev han en bok och var flitig gäst i TV-soffan. Han var den trevliga nazisten som blev ”du” med det tyska folket.

När blev då negern trevlig?
Kan man överhuvudtaget tämja denna ursinniga varelse på naturlig väg eller måste vi få en inkvoterad image levererad till oss föreställande vår bestialiske vän harmfullt utstyrd i manchesterkavaj och glasögon?
Måste vi fabricera bevis för hans existens?

Detta tar sin början i landet där tiden stod still. Den amerikanska södern i mitten av 1800-talet.
Landet där alla ungnegrer kallades för Joe, Tom eller Ben och de äldre rätt och slätt för Uncle.
Negerhonan vaggade runt med sin mulliga-bulliga kroppshydda på plantagen. Hon bakade majsbröd och passade Massas barn.
Joe, Tom och Uncle förgyllde Massas vardag genom oavlönat arbete. Svettpärlorna bröts med en gyllene glans på negerns hals i kontrast mot skymningen vid dagens slut.
I sin enkelhet uppfann negern spiritualen och sorgebluesen för att stå emot trätan under de långa arbetsdagarna. Snart nog hördes organiserad musicering från söderns otaliga baracker.

Negern, gärna Uncle-versionen av honom, hade ett naturligt handlag med djur. Massa ansåg att detta var en grundläggande negroid egenskap då negern innehade en underordnad roll i mänskligheten och således stod närmare djuren.
Uncle visste instinktivt när kon skulle kalva, hästen kastreras eller när grisen var brunstig enbart genom att fånga upp essenserna via sitt luktsinne.

Massa tillskrev negern en hel del praktiska färdigheter som efter slaveriets upplösande gavs en romantiserad bild: Negerns trevliga läggning.

Del två. Negerns inträde i 1900-talet.
Sedermera avskaffades slaveriet. Bojorna upplöstes. Negern var fri.
Åren fram till 1960-talet är en transportsträcka.
Negern som fri man visade snart nog sin naturliga sida.
Det s k negerproblemet florerade i ghettona vars morbida innehåll tvingade myndigheterna till att införa raslagar och övervakat utegångsförbud.

Negrerna uppträdde i skockar. Slagsmål, blodvite, mord och fylleri ackompenjerades till klangen av negerblues. Horder av testosteronstinna hannar drev runt i jakten på honor i föresatsen att använda deras kroppar som nöjesfält mot deras vilja.

Under första halvan av 1900-talet skapades en (sann) nidbild med negern som ikon i varierande sammanhang. Negern ansågs stå på ett barns nivå.
Om ett barn hör ett skämt så skrattar det instinktivt utan att analysera exakt vad det roliga är. Negern likaså.
Om ett barn tycker en maträtt smakar gott så smaskar det oanalyserat i sig detta. Negern likaså.
I reklamen för mat eller godsaker får man höra fraser som: ”Barn vet hur det ska smaka” ”Köp det morsan”

Negern föll under samma reklamkategori: Den primitiva finsmakaren vars smaklökar drivs av instinkt. “Negern vet hur det ska smaka”.
Det kunde handla om Pepsicola, kanske en poserande neger på en burk konserverad korv eller den välkända Uncle Bens ris med en old negro, gråhårig, gammal i gemet som vet hur ris verkligen ska smaka. Varenda kycklingvingeförsäljare hade en neger i posé med fett upp till armbågarna grävandes i en bytta nam-nam.

Det fanns även reklam baserat på negerns praktiska färdigheter som den romantiserande bilden givit oss.
T ex en däckverkstad här och där med en däckbytarboy, glad och käck, i overall och sju centimeter tjocka läppar.
Bonden som köpte foder med negerreklam på säcken. En Uncle i halmhatt, enhängslade snickarbyxor med stripen diagonalt över ena axeln. Ledandes en kuse över söderns slätt.
Negroes tobacco med en rik flavour för att avnjutas vid solnedgången.
Exemplen är många men nog om detta. Negerns kommersiella betydelse kan vi tala mer om senare dock kan man sluta sig till att det skapades en nyanserad bild som hade betydelse i händelseutvecklingen.