Bostadsbubbla i Sverige?

Att köpa en normal villa i ett hyggligt område kostar nu sisådär tio bruttolöner. Priserna har i tio år ökat med 5-10% per år. Att låna till konsumtion som till exempel bilköp har ansetts normalt. Vad innebär detta ifall spiralen fortsätter uppåt? Jo att minst en person kan sluta arbeta i en villaägande familj. Varje år höjer man helt enkelt lånet med värdeökningen (eller i alla fall 85% av den) så är det klart. Visst låter det bisarrt. Det är det också.

De svenska hushållen har idag en högre skuldsättning relativt den disponibla inkomsten än de amerikanska hade när den var som högst 2007 (Financial Times 2011-01-31). Att detta är ett problem inser alla beslutsfattare: Riksbanken, Finansinspektionen och de ansvariga ministrarna. Betänk då att endast en mindre del av alla svenska bostäder har omsatts till dagens rekordhöga priser. Fundera sedan över hur skuldsättningen skulle se ut om tio år, när en stor del av alla bostäder omsatts. Ifall inte priserna faller, förstås...

Detta var två sätt att betrakta den svenska bostadsbubblan. Båda visar tydligt vilka orimliga priser vi har och vilken orimlig skuldsättning vi hamnat i.

Nu börjar industrin höja rösten mot att räntan allt för ensidigt sätts utifrån bostadspriserna i Stockholm:

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sca-sagar-riksbankens-rantepolitik_5940997.svd

Jag har undrat samma sak många gånger men aldrig fått något vettigt svar.

Det pratas för mycket om en bubbla för att det ska vara fara för bubbla.
Har hört bubbelsnacket sen 2001, och dem som har uttalat sig om bubblor hit och dit har gjort det i egenintresse. Sen vill jag bara ifrågasätta dem som pratar bubbla, tror inte att en enda av dom bor i villa eller br. Har jag fel?
Skulle nu priserna falla så skulle inte jag bry mig det minsta, mitt hem är ingen investering i annat än livskvalité.

Jag skulle ha betalt av min bostad för att slippa betala massa ränta.

Det blir ju några miljoner efter 40 år i ränta som man aldrig får tillbaka. Då kan man lika gärna bo i en hyresrätt och betala flera miljoner till hyresvärden under hela sin livstid. Enda skillnaden är att banken får pengarna istället för hyresvärden i detta exempel.

Har man driftkostnader på ca 3000kr/månad i en lånefri villa så har man ett bra boende till ett bra pris. Bättre än att betala mer än dubbla avgiften för en lägenhet

Tycker att du har en lite underlig syn på det hela. Är det inte att leva över sina tillgångar? Och varför inte i så fall bara hyra, det blir ju samma sak i alla fall. Enda skillnaden är att du utsätter dig för en risk. Faller bostadspriset sitter personen som har belånar sönder hela sig och sin familj inte speciellt bra till (de flesta tror ju blint på att priset kommer stiga i all oändlighet, precis som om det vore en magiskt bra affär som alltid gav positiv avkastning). Det räcker med en liten "dipp" av bostadspriserna för att oerhört många i Sverige ska gå i personlig konkurs (kommer dock inte ihåg exakta siffror eller var jag hittade denna artikel).

Varför inte börja låna, utan att amortera, för att köpa en antik tavla? Varför inte börja låna, utan att amortera, för att köpa en äldre eftertraktad klassisk sportbil? Eller kanske en dyr klocka, dessa har också stabilt värde även efter många år. Var bör gränsen gå?

Jag har själv gjort pengar på fastigheter på kapitalmarknaden, men vågar nu inte spekulera på marknaden längre. Framtiden får utvisa vad som sker. Jag skulle åtminstone inte köpa en fastighet jag aldrig skulle ha möjlighet att betala av inom rimlig tid. Varför inte ta topplån och belåna sönder sig några hundra procent och sedan köpa aktier? Nej, inte det? nu blir nog de flesta mycket skeptiska, men vad är skillnaden? Varför inte spela lite rysk roulette? Pengar är ju bara siffror på datorn nu för tiden verkar det som.

Det som oroar mig är tankar i stil med: Va fasen Gittan, 1 eller 5 miljoner spelar inte så stor roll, vi kommer ändå bara betala räntan, och vi kommer aldrig att få ihop i närheten av en miljon, så då spelar inte siffrorna så stor roll, det är ändå bara fantasisiffror i datorn. Fastigheter sa ju Noppe var en bra affär som bara kan öka i värde. Vi tar huset för 5 miljoner!

Detta tänk som jag vet många har är det som bygger upp bubblan. Jag menar inte på något sätt att man inte ska äga fastigheter, bara att man inte bör leva över sina tillgångar.

Om man inte ser ens en antydan till bostadsbubbla efter detta inlägg så är det för att man inte vill se, man vill bara fortsätta leva bra utan bekymmer. Om bubblan spricker eller inte vet ingen, dock kan jag informera den blinde att det är fullständigt orimligt och ohållbart att samma värdeutveckling på fastigheter fortsätter, om inte lönerna börjar hänga med.

Självklart är det trevligt att bo i en bostad utan belåning på äldre dagar.
Men varför kan det inte vara bättre att istället för att amortera investera en motsvarande summa pengar under samma tid det tar att amortera av lånet. Tittar man historiskt på detta alternativ har det varit ett betydligt lönsammare alternativ om man t.ex. sparat en indexfond med låg avgift.
Sedan har det visat sig att man med det sparade kapitalet enkelt kunnat lösa lånet och ändå ha merparten av det investerade kapitalet kvar.

3000kr/månaden i villa? inkluderat värme, vatten, el, reparationer och underhåll ?
visa mig den villan...

1500kr/Månaden för en stor bostadsrätt med värme, vatten, underhåll inkluderat däremot. Det har jag.

Leva över sina tillgångar? På vilket sätt?
Var skrev jag att man skulle belåna sönder sig ?
Var skrev jag att bostaden skulle fortsätta stiga i värde i all oändlighet? Den kan få ligga kvar på noll% per år och ändå stödja mitt argument.



Vart gränsen ska gå?
Där du själv bedömer att du utan vidare klarar av kassaflödet (dvs.räntebetalningarna). Själv är jag mer av den gamla skolan att man lånar till bostad, that´s it.
I mitt eget fall väljer jag bottenlån och minimal amortering för att göra min bank nöjd och ge mig låg avtalad ränta. Sedan sparar jag motsvarande vad en amortering brukar ligga på ungefär.
Eftersom vi pratar ganska långa horisonter när det gäller amortering så tycker jag man ska göra det även när det gäller investerandet.



Nu överdriver du igen. Jag pratade som jag tidigare skrev om regelrätt amortering av ett bestämt lånebelopp eller att investera motsvarande amorteringspengar långsiktigt.


Hör och häpna, sådant tänkande skrämmer mig också. Men nu pratar vi något helt annat, i ditt exempel så tar de ju ett lån där de med nöd o näppe klarar räntebetalningarna, och det är något helt annat. Jag förespråkar ett alternativ till själva amorteringen där man istället sparar motsvarande pengar långsiktigt. Att sedan många verkar tänka så är hemskt och i ditt exempel är amortering ett bättre alternativ än att inte amortera eller spara något alls.




Instämmer fullständigt, men jag har aldrig talat emot det. Känner att jag måste upprepa mig egen. Det jag ställer mig frågande till är varför det är bättre att ha ett hus som är obelånat än att ha motsvarande eller troligent mer pengar liggande ett sparande? Varför ska det då vara en självklarhet att man har lagt allt krut på att bo i ett hus utan lån istället för att genom att spara motsvarande ha betydligt mer än så liggande på sitt konto.


Att det kanske kommer en smärre korrigering ja. Men jag betvivlar idag en bubbla.
I de länder där vi sett en bubbla i bostadsmarknaden, Japan, London, USA osv. Här har man haft en sönderspekulerad marknad där folk köpt på sig flertalet fastigheter i spekulativt syfte och belånat dessa om och om igen så fort de stigit i värde. Jag anser inte att vi har det läget i Sverige.
I Sverige kräver de flesta bankerna att man ska klara av en ränta på 7-8% och att man får låna max 75% i bottenlånet (handelsbanken) och därutöver får ta blanco (topplån) med höga amorteringskrav.

Om vi nu har sett ett skifte i människors prioritering av sin disponibla inkomst till att vara villiga att lägga större del på boende så är det inte en bubbla vi ser. Dock är en sådan utveckling inte hållbar i längden utan bör så småningom nå en asymptotisk nivå. Ser vi däremot denna utveckling tack vare att folk ser investeringsmöjligheten i affären och som resultat av förhoppningar om fortsatt prisstegring bör vi vara mer oroliga. Vad är det vi egentligen ser? Jag har ingen aning

Vet inte om du upplevde det så, men ta inte illa upp för det jag skrev var absolut inte specifikt riktat till dig. Snarare till människor som tänker som den fiktiva personen jag jag skrev om i kursiv text i mitt föregående inlägg (dvs. personer som belånar sönder sig för att köpa bostad). Jag tycker att du har helt rätt inställning till att man endast belånar vid köp av hus, och även att man ska ha ett kapital vid sidan om och de ekonomiska musklerna för att kunna betala av huset under en rimligt tidsperiod (om man det skulle vilja).

Min uppfattning var dock att orsaken till att man inte ville betala tillbaks på huset var just för att man inte hade råd eller för att man tyckte att det var drömsiffror och helt omöjligt att göra, så därför struntade i det. Tydligen var min uppfattning inte helt rätt. Jag måste dock fråga, hur kommer det sig att du vill inte vill betala av mer/snabbare på fastigheten om du har de ekonomiska tillgångarna? Jag menar, huset ligger och kostar bra mycket pengar i ränta, och pengar på banken förräntar sig inte alls i samma takt.

upp i januari... http://www.maklarstatistik.se/default.aspx

upp i januari, http://www.maklarstatistik.se/default.aspx