Bostadsbubbla i Sverige?

Tänker förklara vidare utifrån Gromph. Nu får jag hoppas att jag och Gromph förstår det hela på samma sätt.


Säg att alla säljer av sina värdepapper. Det sker således stora förluster och helt plötsligt har bankerna inte likvid för de utdrag människor vill göra. Det är därför insättningsgarantin kom till, för att man hade stora försäljningar och krav på bankerna som emitterar dessa papper, för pengar de inte har.

Eller som det är normalt, som det är normalt så är det ju någon som faktiskt får pengarna också och betalar in dem till banken för en ränta, detta görs dock ganska fort till värdepapper. Man säljer värdepapper till folk för att finansiera bostadslånen man ger ut. Det är dock när försäljningen av värdepapper sker i andra ledet som det skapar spänningar på insättningsgarantin, medan under den här normala situationen ser man hur subventionering av risk bygger upp stor utlåning eftersom bankerna inte behöver bry sig om vad som sker om kunderna säljer av värdepappren och ställer krav på bankerna (eller om folk slutar betala av sina bostadslån).

Jag vet inte om jag bara förvirrar det, men förstår du vad jag menar? Har jag fel?


Nej, det stämmer inte alls. Om du vill göra det positiva påståendet får du källbelägga det. Jag gav en lång uppsats om free banking i Sverige. Ingen större svensk bank gick ens under i den här perioden, så hur skulle man kunnat baila ut dem? Går knappast ihop.


Tror inte det finns faktiskt. Om det gör det spelar det ingen roll, jag kan göra en ekvation som säger att jag kommer leva tills jag blir 8 000 år, vad säger det? Du behöver en marknad för att prissätta risk, det är ingenting du kan räkna ut bara sådär. Jag gissar på att de inte sätter upp risken för vad som sker vid stora utförsäljningar, då hade de inte gång på gång frågat staten om pengar för dessa garantier, risken undersöks nog utefter normala förhållanden. Lite som en brandförsäkring som försäkrar villaägare i Kalifornien och bara tänker på vad som sker om ett enstaka hus då och då brinner ner, men aldrig bryr sig om att undersöka vad som händer vid en massbrand. Det är den systematiska risken man struntar i att undersöka, vilket är vad programmet finns för, så det blir lite underligt.

Själva poängen är att det inte är en riktig försäkring. Det är ett statlig program för att socialisera bankernas risk på småsparare. Jag ser inte vari man kan kalla vad staten sysslar med någonstans för försäkring, de är inte en marknadsaktör, bara marknadsaktörer kan skapa försäkringar. Staten skapar sociala program.


Antingen sker finansiering genom insatta pengar eller pengar från riksbanken. Det är vad det kommer tillbaka till tillslut.


Vad gör det för skillnad i antalet mellansteg du har mellan spararen och han som får pengarna? All counter party risk hamnar på låntagarsidan tillslut. Vilket är vad insättningsgarantin hanterar, den hanterar risken att en bank inte har pengarna över för att faktiskt ge folk pengarna de kräver, eller snarare den ser till så vi inte bryr oss om den risken, vilket vi faktiskt borde göra. Antingen går det under för att värdepappersägarna (långivarna) säljer av, vilket är det vanliga (för folk agerar på det andra alternativet), eller så har vi en revolt varvid låntagarna inte vill betala in. I båda fallet blir det ett tryck på bankernas tillgångar.


Det stämmer mycket väl att bara 500 000 är täckt.

Den påverkar försäljningen av värdepapper. Dina förluster täcks absolut inte av insättningsgarantin. Men vad händer när folk säljer av? Då får vi massvis med pengar som täcks av insättningsgarantin.

Sen uppgår det sparandet som täcks av insättningsgarantin till lite under 1000 miljarder SEK. (Fonsparandet är 1500 miljarder)


10%, minskning, men visst kan man tycka det inte är rejält (gick ner lika mycket i Sthlm). Största nedgången sen 1993.



Riksbanken har inte förutspått en enda bubbla, någonsin. Med tanke på de ekonomer som jobbar där så är det inte så konstigt, de har hybris att tro gång på gång att deras "geni" eliminerat alla bubblor för all framtid.

Tycker bara man behöver lägga en graf med de inflationsjusterade priserna för bostäder i Sverige, det talar för att det är en bubbla, det är bara en fråga om vad som smäller den och när. Inga rapporter kommer få mig att tro annorlunda.

Jag tror en pinne kan vara lågkonjunkturen som kommer nästa år.


Det kan vara så att det bara beror på väldigt hårt reglering av utbudet, men jag finner det väldigt orimligt. Enormt orimligt. Vi har ändå nya bostäder som byggs, även om efterfrågan ökat mer. Priskänsligheten för bostäder är inte högre än olja. Vi har liknande situation där, vi ser dock inte flera hundra procents prisförändring.

WTI har stigit 220% de senaste 10 åren.

Ja det stämmer ju, vet inte vad jag tänkte.

Jo det stämmer visst:


https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:siXHU6pD9cMJ:uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:128621/FULLTEXT01+&hl=sv&gl=se&pid=bl&srcid=ADGEEShCqTwHf -k7yPys5urQ99ffriupDcO6zoIjoClpNHeinNAWPKp0BbXlWxIS m3fUnsHBPd8iXFplr09ABM3uOEHD1o pOgOfDsLqx35q5Q_Z2gamQlD6u5IL8_LsgeS_gbBftWFGP&sig =AHIEtbTqzr-ZquE6IKp3Im9aZfbiyiKF_g

eller:


http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/2001/Backstrom-Sveriges-ekonomi-och-den-nya-Informationstekniken/

Är vi överens nu?


De tar ut en avgift av bankerna som vill omfattas. Jag har svårt att se hur man inte skulle se det som en försäkring. Sedan kan vi diskutera huruvida försäkringspremien är korrekt eller inte. Vill du veta mer om hur man har resonerat så är det bara att läsa igenom lagens förarbeten.


Poängen är att de inte omfattas av insättningsgarantin. Jag vet inte riktigt vad din poäng är, att alla pengar ursprungligen härstammar från Riksbanken? Vad är relevansen av det? Om någon har en miljar och vill investera denna i bostadsobligationer så täcks det inte av någon insättningsgaranti.


Det spelar roll då insättningsgarantin täcker sparande på framför allt bankkonton inte sparande i värdepapper.


Om obligationerna blir värdelösa så får man inget för dem när man säljer av dem. Det var du som tog upp fondsparande inte jag. Det är inte så att bostadsobligationer = fondsparande. Bostadsinstituten har emitterat värdepapper till högre värde än 1 500 miljarder t.ex.


10 % i centrala Stockholm? Känner ingen som har gjort en sådan förlust, och spelar det någon roll? Efter ytterligare något år så är priserna återigen uppe på nya högstanivå.


Fast nu är det inte så att det är folk på Riksbanken som har gjort alla de analyser de har presenterat.


Fast det är ju en jämförelse med stora brister. Då tar du inte ens hänsyn till förändringarna i räntenivå.

Nu nämns den invändningen i uppsatsen jag gav dig. De tvingades att ta emot pengar ifrån staten, vilket var emot deras interna regler. Så de ville inte ens ta emot pengarna, de var tvungna. Inte ens säkert att de behövde dem.

Restriktionerna på näringsfriheten var milda, jämfört med andra banksystem. Vilket är varför det beskrivs som en period av free banking. Det kan dras som kontrast till nuvarande system, där vi inte har milda inskränkningar och vi har långt fler problem återkommande i banksektorn.


Nej.


Jag vet inget försäkringsbolag som i fall av att de får slut på pengar och kredit bara kan få pengar från statskassan. Det händer ju med insättningsgarantin i varenda jävla land år efter år. Det faktum att premien är fel spelar en hel del roll när det är skattepengar på spel.

Jag ser det inte som en försäkring för det är inte en försäkring. Det är ett socialt skyddsnät för (stora) banker. Den här idiotin som försiggår i Sverige att vi kallar sociala program för försäkringar måste sluta, de fungerar inte ens på det viset i lag.

Ser inte varför man behöver läsa igenom en massa grumliga statliga rapporter för att förstå varför en lag som gynnar stora banker kom på plats.


Jag har aldrig sagt att det omfattas av insättningsgarantin. Du har dock repeterat det som om det påverkar mitt argument, vilket är att det fungerar som en subvention för risk-tagande av bankerna. Insättaren är relevant på det viset att de annars hade brytt sig om bankernas kapitalsäkerhet.

Om du förstår att pengarna till utlåningen kommer antingen ifrån insättningar eller från riksbanken så blir det enklare, om än inte helt korrekt, att förstå varför insättningsgarantin ändrar förhållandet till risk.


Men vad händer om alla säljer samtidigt och vill ha ut pengarna? Anledningen till varför insättningsgarantin skapades är just eftersom detta skedde till (några få) banker.


Jag tvivlar på att de emitterar värdepapper för mer än 1 500 miljarder (men om de gör det lär de ändå ha lån hos bankerna, så risken hamnar där tillslut). Spelar ingen roll för den delen, en viss del emitteras av bankerna själva och däri är det ett problem om det blir surt för de som har pengar insatta på banken, eller hur? Det kontrollorgan som består i att kunder bryr sig om vad banker gör dör med en insättningsgaranti.


I Stockholm som stort, alla minskningar kan således vara utanför innerstaden.


Okej, aja får väl kika.


Men att räntan pris-sätts lägre är ju just den största indikationen på att vi skapar en bubbla! Vad tror du händer när räntan slår tillbaka för att kompensera för tidigare lägre ränta och kreditexpansion? Vad gör det till bostad-priserna?

Nej, nu förstår jag inte hur du läser. Jag tittade tom igenom mitt inlägg och det är kliniskt rent från sådant.

Nu var väl frågan om man lär sig och det menar jag att det är lite si och så med. Samt att en del gärna bettar, och då kan det blir bubblor.

Jag är inte så säker på att bluestep är bank. Tror faktiskt att de inte är det, och det är skälet till att du får en bättre ränta där. Det är billigare för dom att låna av dig än av en bank.

Det räknas nog som avtal och då får inte din unge granne ingå ett sådan. Men du kanske har en vuxen granne?
Låt oss säga att du och granne1 skapar fordringar på varandra i lämpliga storlekar.
Du kan då gå till granne2 och köpa något och betala med en fordran på granne1, om granne 2 accepterar en sådan likvid. Det senare är inte säkert. Man måste bygga upp ett visst förtroende och skapa affärsrelationer för att det skall fungera.
Det är t ex inte alls säkert att du kan betala med ett visst kreditkort på någon butik du vill handla på. Och det är precis samma sak. Då handlar det om fordringar på kreditkortsföretaget (isf granne1).

Exakt det är inte riktigt möjligt. Aktier är värdepapper och alla kan inte sälja de. Någon måste köpa. Det gäller obligationer också.
Men låt oss säga att du menar en prisnedgång på värdepapper.

Att emitterade obligationer faller i pris (som t ex för Nokia) påverkar inte den emitterande banken alls. (Men om den skall emittera fler lär banken få öka på räntan rejält för att få obligationerna sålda. Alt sälja till betydande underkurs).

Insättningsgarantin kom till för att man ville bort från reservkravet. (Alt att man uppfattade en insättningsgaranti som bättre fungerande än reservkrav). Så vi tog bort reservkravet och införde insättningsgarantin.
Motivet för båda är att hindra en bankrun. Och personligen tycker jag insättningsgarantin fungerar bättre.

En utländsk mäklare jag har (för värdepapper) har dels den statliga försäkringen, samt flera privata försäkringar för att öka på det försäkrade beloppet. Så den här typen av försäkringar kan vara både statliga och privata.

Vill först säga att jag inte följt eran diskussion i någon detalj. Så jag refererar bara till texten ovan.

Om förtroendet för en svensk bank (säg SEB) sviktar bland internationella placerare. Då kommer deras emitterade obligationer att handlas ned i pris (dvs effektiv ränta stiger). Det ger inget problem i sig för SEB. Men när de vill emittera nya obligationer eller rulla om gamla, så kommer SEB att göra förluster. Antingen ränteförluster eller kapitalförluster. SEBs motmedel är att höja sin utlåningsränta. Då tappar man marknadsandelar och minskar sin utlåning. Eventuellt gör det att förtroendet för banken ökar (givet att de också minskar sin kostnadsmassa). Det blir mycket "om" här.
En annan sak SEB kan göra är att göra en nyemission. Det är en ganska kraftfull åtgärd som minskar risken i banken. Emellertid är ägare måttligt roade av det då det minskar avkastningen på eget kapital.
(Jfr Lehman som hade kunnat dämpat sina problem genom att ta in kapital. Men var ovilliga till det pris marknaden ville betala. Ericsson å andra sidan valde att göra en stor emission).

Hade det varit en privat försäkring hade premien troligen ökat om SEB fått sämre kreditrisk. Å andra sidan hade premien varit låg när kreditbetyget varit högt. Men annars vet jag inte vad en insättningsgaranti har med saken att göra (annat än att de med avista fordringar skulle flytta till en annan bank utan försäkringen vilket hade blivit svårt för banken).

Fast då var dom väl inte bank. Och Visf talar om banker.

Hade de inte tagit emot pengarna så hade de gått under oavsett vad deras interna regler säger. Vilka är "de" förresten, det var inte bara ett bankinstitut som tog emot pengar.


Restriktionerna varierade under perioden men viss man kan man säga att de var mildare då. Det var ett helt annat samhälle för 150 år sedan så att jämföra det med dagens system är en smula missvisande, minst sagt. När gick en viktig bank omkull i Sverige senaste BTW?


Det var ju tråkigt. Som du kanske såg så gav jag mer än ett exempel. Men du anser att inget stämmer eller? Inte ens Skånes Enskilda Bank räddades?


Har det skett några utbetalningar från insättningsgarantin som inte har täckts av de fonderade medel? Om man betalar en viss premie för att om händelse X inträffar få ersättning av den man betalar premien till är så nära definitionen av en försäkring man kan komma.


Grumliga? Förarbetena har just det syftet. Men det är ju upp till dig om du vill läsa/förstå eller inte.


Om någon har fått 10 000 i lön och köper bostadsobligationer utfärdade att ett bostadsinstitut på vilket sätt påverkar insättningsgarantin denna person?


Det händer inget särskilt, vill ingen köpa obligationerna så förblir de osålda. Vill någon köpa dem så får säljaren pengar.


Du behöver inte tvivla det är bara att titta på några balansräkningar. Låt oss säga att Stadshypotek får problem, deras låntagare betalar inte tillbaka sina lån som de ska. Hur påverkar det någon som har ett vanligt lönekonto i SHB?


Om prisökningen kan förklaras av lägre räntekostnader är det då en bubbla? Då kan den ju förklaras av fundamenta och det beror inte på spekulation.

Jag läste in det i meningen att folk som spelar inte lär sig.

Och där håller jag med. Det är många som upprepar samma mönster och slutar med ansiktet i gruset gång på gång. Och nu gör jag egentligen samma sak jag anklagade dig för. Antar att det finns ett rätt alternativt felaktigt beslut som skulle gå att identifiera på förhand.

Nej, du har rätt. Kreditinstitut tydligen.

Trist, fick bra ränta och allt. Skillnaden på min granne och banken är att hans in/ut-låning inte skulle nå cirkulation på samma sätt som avista på banken. Hade staten garanterat pengarna med insättningsgaranti är jag övertygad om att situationen skulle vara en annan.
Just att han verkar sakna bankoktroj (han var inte med på finansinspektionens lista) är det som sätter käppar i hjulen.