2010-01-28, 01:21
#133
__________________
Senast redigerad av Mr_beni 2010-01-28 kl. 01:25.
Senast redigerad av Mr_beni 2010-01-28 kl. 01:25.
2010-01-28, 03:29
#134
[/b]
Glömde berätta för dig
Boken Between Serb and Albanian
A History of Kosovo by Miranda Vickers
Den ursprungliga hemland för serberna var i det bergiga området kring Raska, nära dagens region i Novi Pazar. Under senare delen av det 11 århundradet flyttade serberna söder och öster bortom Raska mot dagens Kosovo. . Så småningom, omkring 1166, skedde en stor förändring i Serbien. Gamla dynastin ersattes av en ny ledning först efter en viss Tihomir, som ersattes snart av sin bror Stefan Nemanja. Denna nya dynasti var att regera i Serbien till 1371.
Under det tolfte århundradet upplevde Serbien en tillväxt i den ekonomiska utvecklingen. Framsteg inom jordbruket byggde på jordar som lämnas av tidigare sjöar belägna i bördiga avrinningsområden som i Kosovo (övre Ibar flod), Metohija (övre Drini) och Tetovo (övre Vardar flod). Framsteg inom gruvdrift förekom också baseras på fyndigheter av guld, silver, koppar och tenn. Efter Konstantinopels fall 1204 i mitten av Nemanjić staten flyttas till jämförelsevis rika och tätbefolkade områden i Kosovo och Metohija. Här fastställdes Nemanjas "kulturella och administrativa centra som krävs sätet för den serbiska ortodoxa kyrkan också att flytta till Pec om att förvärva självständiga status år 1219. Efterträtt första ärkebiskop, Saint Sava, byggt flera nya kapell runt kyrkan den helige aposteln, att lägga grunden till det som skulle bli den Pec patriarkatet. Genom sina olika teoretiska skrifter och liturgier bidrog dessa klosterväsendet samhällen att gynna och stärka inte bara tro att den ortodoxa kyrkan, utan också den andliga form av den serbiska nationen. King Milutin kvar det största antalet donationer i Kosovo, en av de största som är Gracanica kloster byggdes 1321 i närheten av Pristina.
I Kosovo, särskilt i landets östra del, de flesta albaner gradvis assimilerade den rysk-ortodoxa tron av många metoder, bland annat dop av spädbarn med serbiska namn och genomförande av alla religiösa ceremonier som äktenskap i det serbiska språket. Montenegro hela stammar som Kuc Bjellopavliq, Palabardha, Piprraj och Vasovic assimilerades
Inbördeskrigen i Bysans i mitten fjortonde århundradet hade destabiliserar den europeiska provinser i riket, vilket öppnar vägen för Balkan erövringar av de mest kraftfulla av alla serbiska kungar, Stefan Dusan (1331-55), ett företag som du enkelt med hjälp av den lokala adeln. Erövringen av serberna i de albanskspråkiga mark inom det område som utgör Antivar (Bar), Prizren, Ohrid och Vlora uppnåddes främst i 1343 när Dusan inlett en stor invasion av det område som nu kallas Albanien. I och med utropandet av imperiet, var den patriarkala tronen permanent etablerade i Pec kloster år 1346. Serbiens härskare prickade sedan den bördiga jorden som ligger mellan Pec, Prizren, Mitrovica och Pristina med kyrkor och kloster, och hela regionen till slut fått den serbiska namn Metohija (från grekiskans metoh, Vilket är en egendom som ägs av kyrkan). Således Metohija området blev den andliga kärnan i den serbiska nationen
Därefter följde en politik av påtvingad konvertering av både katolska och ortodoxa albaner i serbiska nationella kyrkan - omvandling till den serbiska kyrkan är ett prioriterat område för den serbiska statens politik, vilket kan påvisas genom etiska Stefan Dusan. Denna kod - en form av konstitution medeltida serbiska kungadömet - innehöll så kallade anti-kätteri klausuler "kräver att alla ämnen i det serbiska riket och medlemmar av främmande samhällen döpas i den serbiska kyrkan. Uppförandekoden fastställs roll för den serbiska kungen som försvarare av den serbiska kyrkan och extirpator av "kätteri".
Kan förklaras att en del av de ortodoxa människor som betalade taxa var igentligen albaner fast ortodoxa därför anser man idag att de var serber just pgav ortodoxa tron samt slaviska namn
Slaget vid Kosovo
Detta var bakgrunden till striden avsedda att avgöra ödet av Balkan. Den ägde rum i Kosovo Polje (område Blackbirds - den serbiska kos betyder koltrast) utanför Pristina, på St Virus Day, 28 juni 1389. Dagen före striden, var de norra delarna av Kosovo i besittning av prins Lazar Hrebeljanovic och delar av Metohija tillhörde hans bror-in-law Vuk Brankovic. Turkarna krävde först att Lazar acceptera osmansk överhöghet och hylla. Han vägrade, och inser att han skulle ställas inför en invasion, sökt stöd från sina grannar Tvrtko och Vuk Brankovic. Tvrtko skickade en stor kontingent under befäl av Vlatko Vukovic, befälhavaren som hade besegrat den turkiske kraft Bileca. Vuk Brankovic kom själv, vilket leder sina egna män. Alltså den serbiska armén bestod av tre bataljoner under dessa tre ledare, varav ingen var då en turkisk vasall. Det sägs att Vuk accepterat erbjudandet som är villiga att öknen med sina trupper under det kommande slaget, och han har därför fått en roll som en förrädare på serbiska folk historia. Det ottomanska krönikörer, dock inte nämna dessa specifika fakta. Ändå var stämningen verkligen låg i den serbiska lägret, vilket inte bara ledde några serbiska men även flera bulgariska prinsar att erbjuda sina tjänster till sultanen. Men trots detta en stor koalition armé ledd av serbiska, ungerska, bulgariska, bosniska och albanska adelsmän samlades på den stora slätten i Kosovo att konfrontera den osmanska armén.
Albanska furstarna var vid denna tidpunkt allierade stänga av serberna, resultatet av deras gemensamma önskan att motsätta sig osmanerna. I många stadsdelar de slaviska och albanska delar existerade sida vid sida, och många exempel är kända av nära ekonomiska och politiska band mellan serber och albaner under medeltiden.
Serber och albanska adeln hade väldigt taight relation under medeltiden
. Den slaviska invasioner tryckte på "infödda" befolkningen tillbaka till höglandet betesmarker, och av det elfte århundradet, nästan all odlingsbar jord i dagens Kosovo var i slaviska händer.
asså ni kom tryckte upp oss mot bergen tog all vår odlingsbar jord byggde era kära kyrkor o sedan har ni mage att kalla oss invandrare
Citat:
Ursprungligen postat av leon666
Jag har inte skrivit något om en invasion? nu är du naiv.
Det står ju tydligt i alla mina länkar att albaner börjar återinvandra in i Kosovo.
Det står tom att det runt 1300-talet av 89 orter så var endast 3 orter albansk majoritet.
År 1899 står det att det var 48% albaner och 44% serber, ser du inte hur mycket logik det finns i min teori?
Alltså när slaverna kom trängdes den dåvarande befolkningen bort och majoiteten var helt klart serber från att turken kom så fick serberna fly och blev även deporterade och så har det sett ut flera 100 år framåt då passade albaner på att glida in i Kosovo.
Vad är problemet egentligen? du har fått 3 källor där det står samma sak men ändå avfärdar du dem?
Logik verkar inte vara din starkaste sida.
Det står ju tydligt i alla mina länkar att albaner börjar återinvandra in i Kosovo.
Det står tom att det runt 1300-talet av 89 orter så var endast 3 orter albansk majoritet.
År 1899 står det att det var 48% albaner och 44% serber, ser du inte hur mycket logik det finns i min teori?
Alltså när slaverna kom trängdes den dåvarande befolkningen bort och majoiteten var helt klart serber från att turken kom så fick serberna fly och blev även deporterade och så har det sett ut flera 100 år framåt då passade albaner på att glida in i Kosovo.
Vad är problemet egentligen? du har fått 3 källor där det står samma sak men ändå avfärdar du dem?
Logik verkar inte vara din starkaste sida.
Glömde berätta för dig
Boken Between Serb and Albanian
A History of Kosovo by Miranda Vickers
Den ursprungliga hemland för serberna var i det bergiga området kring Raska, nära dagens region i Novi Pazar. Under senare delen av det 11 århundradet flyttade serberna söder och öster bortom Raska mot dagens Kosovo. . Så småningom, omkring 1166, skedde en stor förändring i Serbien. Gamla dynastin ersattes av en ny ledning först efter en viss Tihomir, som ersattes snart av sin bror Stefan Nemanja. Denna nya dynasti var att regera i Serbien till 1371.
Under det tolfte århundradet upplevde Serbien en tillväxt i den ekonomiska utvecklingen. Framsteg inom jordbruket byggde på jordar som lämnas av tidigare sjöar belägna i bördiga avrinningsområden som i Kosovo (övre Ibar flod), Metohija (övre Drini) och Tetovo (övre Vardar flod). Framsteg inom gruvdrift förekom också baseras på fyndigheter av guld, silver, koppar och tenn. Efter Konstantinopels fall 1204 i mitten av Nemanjić staten flyttas till jämförelsevis rika och tätbefolkade områden i Kosovo och Metohija. Här fastställdes Nemanjas "kulturella och administrativa centra som krävs sätet för den serbiska ortodoxa kyrkan också att flytta till Pec om att förvärva självständiga status år 1219. Efterträtt första ärkebiskop, Saint Sava, byggt flera nya kapell runt kyrkan den helige aposteln, att lägga grunden till det som skulle bli den Pec patriarkatet. Genom sina olika teoretiska skrifter och liturgier bidrog dessa klosterväsendet samhällen att gynna och stärka inte bara tro att den ortodoxa kyrkan, utan också den andliga form av den serbiska nationen. King Milutin kvar det största antalet donationer i Kosovo, en av de största som är Gracanica kloster byggdes 1321 i närheten av Pristina.
I Kosovo, särskilt i landets östra del, de flesta albaner gradvis assimilerade den rysk-ortodoxa tron av många metoder, bland annat dop av spädbarn med serbiska namn och genomförande av alla religiösa ceremonier som äktenskap i det serbiska språket. Montenegro hela stammar som Kuc Bjellopavliq, Palabardha, Piprraj och Vasovic assimilerades
Inbördeskrigen i Bysans i mitten fjortonde århundradet hade destabiliserar den europeiska provinser i riket, vilket öppnar vägen för Balkan erövringar av de mest kraftfulla av alla serbiska kungar, Stefan Dusan (1331-55), ett företag som du enkelt med hjälp av den lokala adeln. Erövringen av serberna i de albanskspråkiga mark inom det område som utgör Antivar (Bar), Prizren, Ohrid och Vlora uppnåddes främst i 1343 när Dusan inlett en stor invasion av det område som nu kallas Albanien. I och med utropandet av imperiet, var den patriarkala tronen permanent etablerade i Pec kloster år 1346. Serbiens härskare prickade sedan den bördiga jorden som ligger mellan Pec, Prizren, Mitrovica och Pristina med kyrkor och kloster, och hela regionen till slut fått den serbiska namn Metohija (från grekiskans metoh, Vilket är en egendom som ägs av kyrkan). Således Metohija området blev den andliga kärnan i den serbiska nationen
Därefter följde en politik av påtvingad konvertering av både katolska och ortodoxa albaner i serbiska nationella kyrkan - omvandling till den serbiska kyrkan är ett prioriterat område för den serbiska statens politik, vilket kan påvisas genom etiska Stefan Dusan. Denna kod - en form av konstitution medeltida serbiska kungadömet - innehöll så kallade anti-kätteri klausuler "kräver att alla ämnen i det serbiska riket och medlemmar av främmande samhällen döpas i den serbiska kyrkan. Uppförandekoden fastställs roll för den serbiska kungen som försvarare av den serbiska kyrkan och extirpator av "kätteri".
Kan förklaras att en del av de ortodoxa människor som betalade taxa var igentligen albaner fast ortodoxa därför anser man idag att de var serber just pgav ortodoxa tron samt slaviska namn
Slaget vid Kosovo
Detta var bakgrunden till striden avsedda att avgöra ödet av Balkan. Den ägde rum i Kosovo Polje (område Blackbirds - den serbiska kos betyder koltrast) utanför Pristina, på St Virus Day, 28 juni 1389. Dagen före striden, var de norra delarna av Kosovo i besittning av prins Lazar Hrebeljanovic och delar av Metohija tillhörde hans bror-in-law Vuk Brankovic. Turkarna krävde först att Lazar acceptera osmansk överhöghet och hylla. Han vägrade, och inser att han skulle ställas inför en invasion, sökt stöd från sina grannar Tvrtko och Vuk Brankovic. Tvrtko skickade en stor kontingent under befäl av Vlatko Vukovic, befälhavaren som hade besegrat den turkiske kraft Bileca. Vuk Brankovic kom själv, vilket leder sina egna män. Alltså den serbiska armén bestod av tre bataljoner under dessa tre ledare, varav ingen var då en turkisk vasall. Det sägs att Vuk accepterat erbjudandet som är villiga att öknen med sina trupper under det kommande slaget, och han har därför fått en roll som en förrädare på serbiska folk historia. Det ottomanska krönikörer, dock inte nämna dessa specifika fakta. Ändå var stämningen verkligen låg i den serbiska lägret, vilket inte bara ledde några serbiska men även flera bulgariska prinsar att erbjuda sina tjänster till sultanen. Men trots detta en stor koalition armé ledd av serbiska, ungerska, bulgariska, bosniska och albanska adelsmän samlades på den stora slätten i Kosovo att konfrontera den osmanska armén.
Albanska furstarna var vid denna tidpunkt allierade stänga av serberna, resultatet av deras gemensamma önskan att motsätta sig osmanerna. I många stadsdelar de slaviska och albanska delar existerade sida vid sida, och många exempel är kända av nära ekonomiska och politiska band mellan serber och albaner under medeltiden.
Serber och albanska adeln hade väldigt taight relation under medeltiden
. Den slaviska invasioner tryckte på "infödda" befolkningen tillbaka till höglandet betesmarker, och av det elfte århundradet, nästan all odlingsbar jord i dagens Kosovo var i slaviska händer.
asså ni kom tryckte upp oss mot bergen tog all vår odlingsbar jord byggde era kära kyrkor o sedan har ni mage att kalla oss invandrare
__________________
Senast redigerad av Mr_beni 2010-01-28 kl. 03:54.
Senast redigerad av Mr_beni 2010-01-28 kl. 03:54.
2010-01-28, 05:23
#135
Citat:
Ursprungligen postat av Albaniensson
Kan du ge flagranta exempel på påstådd diskriminering gentemot serberna och albaners ovillighet till samexistens under seklets gång? Det är mer tal om resurser för att tillgodose skälig levnadsnivå för befolkningen än ett medvetet förtryck från albanskt håll. Alla vet att serbiskt styre i Kosovo aldrig fungerat och lär ej heller fungera.
http://www.dw-world.de/dw/article/0,,4284905,00.html
Ja här till exempel. Men ja, det är ju alltid något annat än just Albanernas ovilja till samexistens, i nästa skede lär ni ju skylla på utomjordningar. Det var ju som förklaringen på varför albanerna var så kriminella och bråkiga i landskrona och andra städer "Serbernas förtryck i Kosovo".
2010-01-28, 12:20
#137
Andra världskriget bröt ut och nazisterna allierade sig själva med de ariska albanerna 
Nazisterna bildade ett albanskt SS-förband vid namn SS Skanderbeg, SS Skanderbeg var grymma mot serberna och mördade ungefär 10 000 serber under kriget. Många av de 6000 albaner som gick med i SS Skanderbeg gick med för att hämnas på serberna för deras grymheter mellan 1912-1939.
Kriget slutade och serberna tog åter kontrollen över Kosovo och kosovoalbanerna.
Nu väljer jag att citatera Flashback användaren Ominus korrekta, välformulerade och lärorika inlägg om vad som hände i Kosovo efter andra världskriget:
"1974: Provinsen Kosovo blir de-facto en del-republik. Kosovo hade en egen parlament, egen president, vetorätt i frågor, separat polisstyrka osv. En stor del av den serbiska politiska eliten motsatte sig detta. De ansåg att det förminskade Serbiens makt i Jugoslavien. Efter Titos död 1980 ökade kritiken mot detta från serbiskt håll drastiskt.
1981: Albanska studenter ger sig ut på gatorna för att visa sitt missnöje med de dåliga ekonomiska och politiska omständigheterna. De ville också ha större uttrycksfrihet, frisläppa politiska fångar och få Kosovo till en del-republik (Montenegro med sina färre invånare hade det). Den Jugoslaviska armén och federala polisen sattes in och slog till hårt mot studenterna. Enligt albanska källor dödades 2000 ungdomar och många arresterades och dömdes till långa fängelsestraff.
1985-1989: Serbisk nationalism blir så tydlig nu att det nästan går att ta på det. Kosovoserberna klagar på att albanerna prioriteras före och att de själva felbehandlas. Serbiska politiker blir nu kritiserade för att inte göra något åt det. 1986 publiceras en dokument från "Serbian Academy of Sciences and Arts" där de klandrar serbiska politiker för just detta. De menar att Kosovoserber b.la hotas och attackeras av albaner utan konsekvenser.
1987: En serbisk politiker vid namn Slobodan Milosovic utnyttjar rädslan som finns bland Kosovoserber och åker till Kosovo Polje för att tala inför en stor skara serber som samlats för att protostera mot albaner. Inför skaran skrek han att "Ingen ska våga slå på er". Denna fras sändes på serbisk nationell TV som var under Milosovic kontroll. Frasen repeterades flera gånger om dagen. Det uttalandet var bara en liten del av hans tal den dagen. Hela talet genomsyrades av serbisk nationalism ("det är ert hem, det är ert land, det är era hus" etc) annars.
Milosovic fortsatte utnyttja rädslan som fanns bland serber. Serbisk radio och TV började sprida felaktig information bland albaner i syfte att skapa en negativ bild av albaner. Serbisk media påstod dagligen att albanska män våldtog serbiska kvinnor över hela landet. Från 1982 till 1989 begicks det mindre än fem våldtäkter per år mot serbiska kvinnor i Kosovo (källa: Popovic, Janca, Petovar "Kosovski Cvor" sida 37 - 57) vilket var långt ifrån den bild serbisk media målat upp. Christine von Kohl och Wolfgang Libal skriver i sin "Kosovo: Gordischer Knoten des Balkan" (Wien 1992) att serbisk media "gjorde albanerna till djävlar".
1988-1989: Stora skaror serbiska demonstranter samlades på olika platser runt om Serbien där Milosovic talade inför de. Återigen - använde han sig av ultranationalistiska tal och krävde att konstitution angående Kosovo skulle ändras. Exempel på hans nationalistiska tal: "We shall win the battle for Kosovo regardless of the obstacles facing us inside and outside the country. We shall win despite the fact that Serbia's enemies outside the country are plotting against it, along with those in the country. We tell them that we enter every battle_._._._with the aim of winning it".
Etniska albaner samlas också för att protostera mot den alltmer fientliga serbiska befolkningen. Den serbiska polisen slår ner de flesta demonstrationer. Vid en protest 1989 skjuter polisen med automatvapen in i folkskaran och dödar 24 albaner. En gemensam rapport från "Helsinki Watch" och "International Helsinki Federation for Human Rights" undersöker händelsen och kommer fram till att den serbiska polisen handlat fel. Samma år samlas hundratusentals serber för att fira 600-års minnet av slaget vid Kosovo Polje. Milosovic talar inför sina landsmän och ingjuter lite extra storserbiska nationsdrömmar, nationalism och våldsromantik i de.
1989 införs diskriminerande lagar mot den albanska befolkningen. Albaner förbjuds att sälja fastigheter utan ett godkännande från en serbisk kommitté som styrdes av den serbiska finansministern.
1989: Milosovic upphäver Kosovos autonomin men även Vojvodinas. Kosovos parlament upplöses och albanskan upphör att vara officiellt språk.
1990-1998: Fler diskriminerande lagar införs och hundratusentals albaner sparkas från sina jobb inom den offentliga sektorn. Albanska skolor stängs. Universitetet i Prishtina som var var den tredje största i Jugoslavien, samtliga lärare avskedades där 1991 och all albansk undervisning förbjöds. Polisvåld, slumpmässiga arresteringar och tortyr blir en del av vardagen för etniska albaner.
Belgrad utsätter den albanska befolkningen för en medveten ekonomisk och social marginalisering vilket tvingar tiotusentals på flykt. Samtliga kulturella friheter och rättigheter dras bort. Massmedia på albanska förbjuds och ett apardheidsamhälle införs.
Albanernas motreaktion blir: Ibrahim Rugova.
Albaner kämpar under Rugovas ledning med fredliga medler. De skapar egna skolor och kliniker för att möta den albanska befolkningens behov.
1992: USA varnar Serbien om Kosovo och säger sig vara beredda på väpnad kamp om Serbien startar ett krig i Kosovo. Varningen blir känd som "the Christmas Warning".
1996: Albaner tröttnar. Deras kamp mot Serbien med fredliga medler har inte lönat sig och ingen förändring märks av. Kosovo som har en av Europas yngsta befolkning tappar tålamodet. Serbisk polis attackeras av en grupp som kallar sig UCK. 21 April 1996 dödas en albansk student (Armend Daci) av serbiska poliser som påstår att Daci försökte stjäla polisens bil. Nästa dag dödar UCK fyra serbiska poliser.
UCK fortsätter genomföra flera attentater mot serbisk polis och mot människor som sammarbeta med serber. Oskyldiga albaner som lever i områden där UCK anses vara som starkast utsätts för grov våld och trakasserier av serbisk polis och säkerhetspolis vilket gör UCK mer populär bland albaner.
1997: Albanska studenter fortsatte organisera fredliga demonstrationer för att få igenom sina krav.
1998: Serbisk special polis ger sig in i Drenica och attackerar Adem Jashari. Han dödas tillsammans med nästan hela sin familj och släkt. Human Right Watch rapporterar att den serbiska special polisen urskillningslös besköt kvinnor, barn och andra icke-stridande under dessa attacker. En albansk kvinna, Rukia Nebihi, skjuts i ansiktet och fyra bröder från en annan familj dödas, medans de satt häktade. Tio medlemar ur familjen Ahmeti avrättas av polisen. 83 människor dödas varav 24 st är kvinnor och barn. Serbien förnekar att de gjort något fel i attackerna eftersom de jagade "terrorister"."
Efter detta så började Kosovokriget år 1999 och 10 000 Kosovoalbaner blev mördade av serbiska styrkor:
Källa
De våldtog även runt 20 000 kvinnor:
Källa
Tack för mig!!
Nazisterna bildade ett albanskt SS-förband vid namn SS Skanderbeg, SS Skanderbeg var grymma mot serberna och mördade ungefär 10 000 serber under kriget. Många av de 6000 albaner som gick med i SS Skanderbeg gick med för att hämnas på serberna för deras grymheter mellan 1912-1939.
Kriget slutade och serberna tog åter kontrollen över Kosovo och kosovoalbanerna.
Nu väljer jag att citatera Flashback användaren Ominus korrekta, välformulerade och lärorika inlägg om vad som hände i Kosovo efter andra världskriget:
"1974: Provinsen Kosovo blir de-facto en del-republik. Kosovo hade en egen parlament, egen president, vetorätt i frågor, separat polisstyrka osv. En stor del av den serbiska politiska eliten motsatte sig detta. De ansåg att det förminskade Serbiens makt i Jugoslavien. Efter Titos död 1980 ökade kritiken mot detta från serbiskt håll drastiskt.
1981: Albanska studenter ger sig ut på gatorna för att visa sitt missnöje med de dåliga ekonomiska och politiska omständigheterna. De ville också ha större uttrycksfrihet, frisläppa politiska fångar och få Kosovo till en del-republik (Montenegro med sina färre invånare hade det). Den Jugoslaviska armén och federala polisen sattes in och slog till hårt mot studenterna. Enligt albanska källor dödades 2000 ungdomar och många arresterades och dömdes till långa fängelsestraff.
1985-1989: Serbisk nationalism blir så tydlig nu att det nästan går att ta på det. Kosovoserberna klagar på att albanerna prioriteras före och att de själva felbehandlas. Serbiska politiker blir nu kritiserade för att inte göra något åt det. 1986 publiceras en dokument från "Serbian Academy of Sciences and Arts" där de klandrar serbiska politiker för just detta. De menar att Kosovoserber b.la hotas och attackeras av albaner utan konsekvenser.
1987: En serbisk politiker vid namn Slobodan Milosovic utnyttjar rädslan som finns bland Kosovoserber och åker till Kosovo Polje för att tala inför en stor skara serber som samlats för att protostera mot albaner. Inför skaran skrek han att "Ingen ska våga slå på er". Denna fras sändes på serbisk nationell TV som var under Milosovic kontroll. Frasen repeterades flera gånger om dagen. Det uttalandet var bara en liten del av hans tal den dagen. Hela talet genomsyrades av serbisk nationalism ("det är ert hem, det är ert land, det är era hus" etc) annars.
Milosovic fortsatte utnyttja rädslan som fanns bland serber. Serbisk radio och TV började sprida felaktig information bland albaner i syfte att skapa en negativ bild av albaner. Serbisk media påstod dagligen att albanska män våldtog serbiska kvinnor över hela landet. Från 1982 till 1989 begicks det mindre än fem våldtäkter per år mot serbiska kvinnor i Kosovo (källa: Popovic, Janca, Petovar "Kosovski Cvor" sida 37 - 57) vilket var långt ifrån den bild serbisk media målat upp. Christine von Kohl och Wolfgang Libal skriver i sin "Kosovo: Gordischer Knoten des Balkan" (Wien 1992) att serbisk media "gjorde albanerna till djävlar".
1988-1989: Stora skaror serbiska demonstranter samlades på olika platser runt om Serbien där Milosovic talade inför de. Återigen - använde han sig av ultranationalistiska tal och krävde att konstitution angående Kosovo skulle ändras. Exempel på hans nationalistiska tal: "We shall win the battle for Kosovo regardless of the obstacles facing us inside and outside the country. We shall win despite the fact that Serbia's enemies outside the country are plotting against it, along with those in the country. We tell them that we enter every battle_._._._with the aim of winning it".
Etniska albaner samlas också för att protostera mot den alltmer fientliga serbiska befolkningen. Den serbiska polisen slår ner de flesta demonstrationer. Vid en protest 1989 skjuter polisen med automatvapen in i folkskaran och dödar 24 albaner. En gemensam rapport från "Helsinki Watch" och "International Helsinki Federation for Human Rights" undersöker händelsen och kommer fram till att den serbiska polisen handlat fel. Samma år samlas hundratusentals serber för att fira 600-års minnet av slaget vid Kosovo Polje. Milosovic talar inför sina landsmän och ingjuter lite extra storserbiska nationsdrömmar, nationalism och våldsromantik i de.
1989 införs diskriminerande lagar mot den albanska befolkningen. Albaner förbjuds att sälja fastigheter utan ett godkännande från en serbisk kommitté som styrdes av den serbiska finansministern.
1989: Milosovic upphäver Kosovos autonomin men även Vojvodinas. Kosovos parlament upplöses och albanskan upphör att vara officiellt språk.
1990-1998: Fler diskriminerande lagar införs och hundratusentals albaner sparkas från sina jobb inom den offentliga sektorn. Albanska skolor stängs. Universitetet i Prishtina som var var den tredje största i Jugoslavien, samtliga lärare avskedades där 1991 och all albansk undervisning förbjöds. Polisvåld, slumpmässiga arresteringar och tortyr blir en del av vardagen för etniska albaner.
Belgrad utsätter den albanska befolkningen för en medveten ekonomisk och social marginalisering vilket tvingar tiotusentals på flykt. Samtliga kulturella friheter och rättigheter dras bort. Massmedia på albanska förbjuds och ett apardheidsamhälle införs.
Albanernas motreaktion blir: Ibrahim Rugova.
Albaner kämpar under Rugovas ledning med fredliga medler. De skapar egna skolor och kliniker för att möta den albanska befolkningens behov.
1992: USA varnar Serbien om Kosovo och säger sig vara beredda på väpnad kamp om Serbien startar ett krig i Kosovo. Varningen blir känd som "the Christmas Warning".
1996: Albaner tröttnar. Deras kamp mot Serbien med fredliga medler har inte lönat sig och ingen förändring märks av. Kosovo som har en av Europas yngsta befolkning tappar tålamodet. Serbisk polis attackeras av en grupp som kallar sig UCK. 21 April 1996 dödas en albansk student (Armend Daci) av serbiska poliser som påstår att Daci försökte stjäla polisens bil. Nästa dag dödar UCK fyra serbiska poliser.
UCK fortsätter genomföra flera attentater mot serbisk polis och mot människor som sammarbeta med serber. Oskyldiga albaner som lever i områden där UCK anses vara som starkast utsätts för grov våld och trakasserier av serbisk polis och säkerhetspolis vilket gör UCK mer populär bland albaner.
1997: Albanska studenter fortsatte organisera fredliga demonstrationer för att få igenom sina krav.
1998: Serbisk special polis ger sig in i Drenica och attackerar Adem Jashari. Han dödas tillsammans med nästan hela sin familj och släkt. Human Right Watch rapporterar att den serbiska special polisen urskillningslös besköt kvinnor, barn och andra icke-stridande under dessa attacker. En albansk kvinna, Rukia Nebihi, skjuts i ansiktet och fyra bröder från en annan familj dödas, medans de satt häktade. Tio medlemar ur familjen Ahmeti avrättas av polisen. 83 människor dödas varav 24 st är kvinnor och barn. Serbien förnekar att de gjort något fel i attackerna eftersom de jagade "terrorister"."
Efter detta så började Kosovokriget år 1999 och 10 000 Kosovoalbaner blev mördade av serbiska styrkor:
Citat:
On November 10, 1999, ICTY Chief Prosecutor Carla Del Ponte told the U.N. Security Council that her office had received reports of more than 11,000 killed in 529 reported mass grave and killing sites in Kosovo. The Prosecutor said her office had exhumed 2,108 bodies from 195 of the 529 known mass graves. This would imply about 6,000 bodies in mass graves in Kosovo if the 334 mass graves not examined thus far contain the same average number of victims. To this total must be added three important categories of victims: (1) those buried in mass graves whose locations are unknown, (2) what the ICTY reports is a significant number of sites where the precise number of bodies cannot be counted, and (3) victims whose bodies were burned or destroyed by Serbian forces. Press accounts and eyewitness accounts provide credible details of a program of destruction of evidence by Serbian forces throughout Kosovo and even in Serbia proper. The number of victims whose bodies have been burned or destroyed may never be known, but enough evidence has emerged to conclude that probably around 10,000 Kosovar Albanians were killed by Serbian forces.
Källa
De våldtog även runt 20 000 kvinnor:
Citat:
The situation in Kosovo is especially dire for women. One of the most cruel, yet powerful weapons the Serbs used to "ethnically cleanse" was rape. The numbers are staggering. No fewer than 20,000 women were raped before NATO intervened. And the damage done is not only physical, but lingering psychological trauma that increases because the women often can't speak of what happened to them.
Källa
Tack för mig!!
2010-01-28, 12:42
#138
2010-01-28, 12:49
#139
2010-01-28, 13:12
#140
Citat:
Ursprungligen postat av Ballisti
Det värsta av allt är ju att dessa svin vill återfå kontrollen över Kosovo så att dem kan sätta oss i Apartheid igen. Glöm det serber, glöm det.
Citat:
Ursprungligen postat av strucen
Bra skrivet kes du är grym
Romarna blev utkickade från Kosovo.
Byzantinerna blev utkickade från Kosovo.
Bulgarerna blev utkickade från Kosovo.
Turkarna blev utkickade från Kosovo.
Montenegrinerna blev utkickade från Kosovo.
Italienarna/Nazisterna blev utkickade från Kosovo.
Serberna blev utkickade från Kosovo.
Som ni ser så har flera folkslag ockuperat vårt kära Kosovo och alla har till sist varit tvugna att lämna vårt heliga mark. Efter 1000 år av ockupation och förtryck har marken äntligen åter funnit sina rätta ägare, nämligen albanerna.
2010-01-28, 13:23
#141
2010-01-28, 14:18
#142
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
