Fråga till er som är unga idag

Om en sådan som mig har det sagts:

- Vad är det som går och går men aldrig kommer till dörren?
- En överutbildad sjuttiotalist.

Vi (tidiga) sjuttiotalister, tillhörande den s.k. krisgenerationen, blev på 90-talet offer för politikersvinens systematiska försök att dölja arbetslösheten genom att lura så många som möjligt att skaffa sig "högre" utbildning. Det skulle inte spela någon roll vilka konstiga kombinationer av fristående kurser man än hade i sin examen, från religion till klinisk sexologi. Eftersom vi sades leva i "kunskapssamhället" där det talades om "renässansmänniskans återkomst" så skulle det fixa sig självt. "Informationen" var det viktiga.

Okej, så vi blev alltså blåsta, rövknullade...och arbetslösa. Vad som dock förvånar mig är hur det FORTFARANDE ÄN IDAG kan finnas en massa människor som sitter på kaféer och läser humanistiska ämnen. Jag gick så sent som häromdagen förbi universitetsbiblioteket i min stad och lyssnade till en grupp halvt svartrockiga studenters prat: "Nästa termin skall jag plugga en kurs i hinduismens filosofi."

O.s.v. Så lät det.

Med anledning av detta en enkel fråga till er som är runt 20 år idag: Hur kan man TÄNKA så här - ÄN IDAG!? Har ni inte följt med vad som har hänt de senaste 15 åren? Det är om möjligt ännu jävligare på arbetsmarknaden än vad det var "på min tid". Ändå verkar många av er inte ta någon som helst lärdom av oss äldre, som det gick åt helvete för. Detta märks inte minst här på FB. Trots att ni har KY-utbildningar som faktiskt kan leda till jobb, vilket inte vi hade på 90-talet, så går många av er fortfarande och tror att man kan leva ett jävla "Big Lebowski"-liv och bli vuxen nästa år, eller kanske nästa därpå...

Alltså: Jag vill omgående rota i era hjärnor. Hur FUNKAR ni egentligen!?

Ganska många som pluggar humanistiska ämnen tänker inte så mycket alls, eftersom de "måste" plugga direkt efter gymnasiet. Med andra ord har de någon månad att bestämma sig utan NÅGON arbetslivserfarenhet eller ambitioner, och väljer således något som är roligt att plugga.
När sedan 6 år har gått (måste ju läsa lite mediakunskap och japanska medan man pluggar feminism) så inser dem att deras liv peakade när de var under 30, och således gråter ut i aftonbladet.

Många blir faktiskt lärare genom att läsa en påbyggnadsutbildning. Vi skulle kunna kalla det "livbåten" efter 5 års studier i flummiga ämnen.

oh shit, så där kommer det bli precis för mig, flummar runt på olika kurser o sedan bli lärare för det finns inget annat att välja på

Håller med. Menar inte att det skulle vara dåligt att ha en universitetsutbildning med sig i bagaget, men att arbeta sig upp i ett företag ger så mycket mer i längden än att gå 6 olika program och tro att man ska bli rik. Erfarenhet väger mycket, något många inte förstår. Trots detta ska jag gå på universitet, då det sägs vara jävligt kul (), samtidigt kan det vara bra att ha en del kunskap om man ska gå ihop ett gäng och starta ett eget företag.

Erfarenhet betyder ALLT (förutom kontakter)!! Det finns få länder i världen där utbildningspremien är så låg som i Sverige.

Angående det där med att "bygga på" till lärare: Det är baske mig något som jag har tänkt på men vad gör man när studiemedlen för läääänge sedan har runnit ut? Jag har t.o.m. studerat i 10-11 år! Man måste ju ha de förbannade poängen i pedagogik om man skall bli lärare och hur skall man finansiera dessa studier?

Jag känner igen mig. Jag har pluggat i ett par år men ska nu söka en KY-utbildning om jag inte får lärlingsplats. Hade jag gjort detta när jag var 18 hade jag haft full lön idag.

Man får väl chansa på yrkesförsvaret annars om man inte lyckas med något annat.

Strålande trådstart!

Jag blir lika fascinerad av de bekanta jag har som har läst

• Historia - fokus på feminismens utveckling på Ericsson
• Kulturanalys - flum flum flum fluff fluff fluff
• Arkeologi - rekryteringsbehov 1st / 20 år

och som därefter står förvånade när arbetsmarknaden inte fullkomligen skriker efter dem och kastar jobberbjudande efter jobberbjudande framför deras fötter.

Vansinnig skillnad mellan universitetsutbildning och universitetsutbildning. En civilingenjörsexamen leder till en arbetslöshet på cirka 1%. Det skall på intet sätt likställas med att läsa Historia till C-nivå eller Feminism, vilket är bildande, men på intet sätt efterfrågat av arbetsmarknaden.

Vågar jag fråga varför du inte planerar att göra något för att undvika slöseriet av ditt liv?

jag går sista året på en yrkesinriktad gymnasielinje...har redan fått klartecken att jag har jobb direkt efter studenten tänker inte plugga något jag inte har användning för.
om jag skulle byta yrke så krm jag utbilda mig i just det yrket och inget annat piss som bara tar onödig tid.
så tänker jag iaf...något sådant du vill säga/menar?

För att man inte vill bli något annat?

Du lär ju gå miste om en hel del när du väljer att inte plugga vidare. Att plugga något som leder till större valfrihet i jobbsökandet och ett roligt studentliv är knappast fel, i alla fall inte i mina ögon. Men det är klart, alla är ju olika och du kanske kommer trivas på ditt jobb och vilja jobba där livet ut.

TS: Du har en poäng, men samtidigt kan det vara bra att läsa någon strökurs ala Historia A innan man börjar med det seriösa plugget som ska leda till ett jobb.

Ja, studentlivet är kul, men det är bara kul så länge det varar. Vad som dock inte är kul är att plugga i åratal med ett ämne det inte finns större behov i, och många läser det termin efter termin vilket ger en inflation. Hade jag kunnat på bakåt i tiden hade jag garanterat börjat som lärling direkt vid 18 år, eller utbildat mig till sjöingenjör...istället för att utbilda mig till arkeolog som jag gjort.