Nya Luleå-klassen: Fyra nya svenska ytstridsfartyg, franska FDI valda.

"Miljardköpet kan komma utan vapen"

"Det finns en risk att Sveriges nya mångmiljardfregatter levereras utan sina viktigaste vapen.
Ingen beställning på robotarna är lagd"


https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/p1Lo8V/miljardkopet-kan-komma-utan-vapen-forvanad

Artilleriradar grupperas alltid lågt, vilket i o f s kan ha ändrats nu i dessa drönartider. Låg gruppering ger också svårare pejling av radarn.

Vilken räckvidd har Giraffe 1X? Det kanske inte är höjden som sätter räckviddsgränsen, utan uteffekten?

Edit: 75 km.

Radarräckvidd beror på två saker: Radarmålets egen höjd och radarsändtagarens egen höjd. Finns målet på havsytan är det relativt enkelt att räkna - jordens krökning är känd. En "sea skimmer" ligger så nära vattenytan den kan, så den syns ungefär som en (liten) båt.

Här kan man sedan approximera - är det man spanar på en drönare på 100 meters höjd, så är det (räckviddsmässigt) samma sak som om jordklotet vore 100 meter större i diameter (litet förenklat). Så uteffekt är viktigt om man söker i höga vinklar efter saker långt bort, typ ballistiska robotar, flygplan på hög höjd (trafikflygplan, till exempel), annars blir "tillräckligt" ungefär samma sak om man lyfter antennen tio meter eller så. På havet är "terrängmask" inte besvärande. Våghöjder på ens tio meter är ju sällan förekommande...

Spaningsradar för artilleri är nog ett specialfall, den tittar alltid uppåt (för det är där granaterna kommer) och räckvidden på radarn begränsas då inte av den egna höjden, utan av projektilbanans bantopp.

Inte bantoppen eftersom artilleriradarn måste följa projektilen en sträcka, faktiskt en ganska lång sträcka, för att kunna estimera banparametrarna och därur kunna bestämma platserna för avskjutning resp nedslag.

Funderade lite, och jag tror jag vet varför de satte Giraffe 1X på denna USV från Kraken - det är för att båda företagen finns i samma stad i Storbritannien.

Det är korrekt, och dagens styrbara granater gör ju detta beräkningstrick mer eller mindre omöjligt om man inte fångar granaten i des initiala kastbana. När den börjar "styra sig" kan inte Galileo hjälpa till längre.

Men den teoretiska räckvidden för radarn beror faktiskt på bantoppen, eftersom det längsta avståndet mellan radar och målet inträffar där. En 15.5 (eller snarare 15) kan lätt vara på 5000 meter som högst. Men då kan radarn också se granaten (eller vilket mål som helst) mer eller mindre oavsett sin egen höjd - räckvidden definieras nästan helt genom höjden på radarmålet.

Att sedan radarn behöver se granaten tidigare för att kunna mäta in och beräkna kastbanan och beräkna kastbanans startpunkt (där man själv tänker landa något elakt så fort man kan) är helt korrekt. Men det kan den ju vanligen, när det handlar om artilleri. Det verkar ju sällan på (i sammanhanget) stora avstånd, kanske 5-7 mil eller så.

Så att ha en radarmast på en Scout ger inte så mycket.

Jag tror man kan ha flera sådana ombord. De tar ungefär samma plats som en gammaldags barkass (typ) och man kan ställa dem på däck utan problem. De tål ju vatten... Vill man vara "lågsignatur" kanske man vill ha ett dem inomhus.

Man bör ha många ombord.

Sedan är det ju så att ljud går långt över vatten och drönare/sjörobotar ger mycket (o-) ljud ifrån sig. Detta kan ju mätas in och klassificeras för att ge en tidig förvarning om att något är på ingång mot fregatten.

Den första fregatten har redan börjat byggas. Steel-cutting ceremony hölls endast en månad efter påskrivet kontrakt. Att man då skall hålla på och dra benen efter sig avseende beväpningen blir märkligt. Det är ju inte någon svensk anpassning överhuvudtaget avseende Aster-robotarna. De skall bara köpas in och stoppas i sina tuber. De kostar vad de kostar. Skriv under kontraktet bara FMV! Eller är det kanske så att inköparna vill avvakta några fina konferenser på franska rivieran först...

https://www.naval-group.com/en/naval-group-holds-steel-cutting-ceremony-first-fdi-frigate-royal-swedish-navy

Hmm ja så var det väl med Visby-klassen åxå, det tog åratal innan RBS 15 var på plats, hoppas att det inte blir samma sak igen.

DI påstår motsatsen, Sverige har bokat upp leveranstider trots att kontraktet inte är påskrivet:

https://www.di.se/nyheter/planen-sa-ska-sverige-bevapna-sina-fregatter/

Det var samma sak med de nya leopardstrudsvagnarna, man hade en preliminär leveransbokning medan man jobbade med kontraktet.

Det är ju redan bestämt vilken beväpning och utrustning Luleå ska ha. Och uppdragen med inköp är pågående.

Däremot är väl antalet ASTER 30 1NT okänt för oss 16 eller 24 st. Observera att det är den senaste versionen som gäller. Samt CAMM-ER är väl också antalet okänt. 24-48 st beroende på hur man väljer med de fyra VLS systemen. Men det låter som 24 av vardera. Så det blir ingen CAMM som beväpnas på Visby korvetten.

En 57 mm akan i fören och en 40 mm på hangartaket.
Följt av två Trackfire Ares med M230FL 30x113 akan.
TP 47 och RBS 15 Mk4.

Samt upp till 8 st handstationer med tksp.

En möjlig 3:e vapenstaion i fören på styrbord? sida beväpnas inte.
Då de anser att den akterut täcker in stor del av den räckvidden.

Lägger till en länk till X med bild på dess tänkta utrustning.
https://x.com/D__Mitch/status/2103170243614969995/photo/1

Jag utgår från att båten är ganska symmetrisk, alltså att andra sidan har motsvarande luckor, utrymmen mm.
Gummibåtsluckan fixar 9,5 meter långa båtar. Den nyligen nämnda Kraken K3 Scout är 8,4 meter lång och 2 meter bred. Luleå är 17,7 meter bred, med har någon skorstenskonstuktion innanför gummibåtsluckorna, skrovet smalnar också av. Om utrymmet innanför gummibåtsluckorna är 5 meter breda så får man plats med två båtar på varje sida, rangering och underhåll kan dock bli svår. Samtidigt bör det finnas ca 4 meter för skorstenen. Båtutrymmena skulle också kunna sträcka sig förut från luckan, akterut är det trångt för där finns torpeder, då finns goda möjligheter att kunna lasta fler båtar eller ägna sig åt mer underhåll och klargöring.