Citat:
Ursprungligen postat av
gart
(Jag funderade på om denna fråga skulle läggas i juridik eller i Politik -> Valsystemet och statsskicket, jag tror att jag valt rätt, men jag är inte felfri...)
Jag tittar på Regeringsformen 6 kap 4 §:
"När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.
Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408)."
Som de flesta känner till, har i dagarna talmannen kallat företrädare för "varje partigrupp", han har överlagt med de vice talmännen och... sen har hat INTE lagt förslag till riksdagen.
Om man ska tolka regeringsformen, lämnar den verkligen utrymme för fritt valda tidsperioder från det att talmannen gjort det han åläggs i paragrafen, till det att han lämnar det där förslaget i riksdagen?
Min lekmannakänsla är att något sådant manöverutrymme inte riktigt finns. Frågan är alltså: är Norlén enligt grundlagen skyldig att lägga sitt förslag till riksdagen i princip omedelbart efter överläggningen med de vice talmännen?
Nu är det ju inte Norlens förslag, utan han är bara den som formellt lägger fram det för riksdagen.
Men vid sidan av det är det bara fastslaget att riksdagen skall rösta inom fyra dagar, inte att samrådet skall vara klart inom en viss tidram. Då ger talmannen ett uppdrag till den som verkar rimligast att ge det till, och väntar sedan in ett förslag - givetvis med en rimlig tidsfrist. Det är detta som sedan diskuteras mellan talmännen och som föreläggs riksdagen.
Här finns ju inga formella tidsgränser för detta förrän ett förslag man kan rösta om finns (det behöver ju inte vara ett förslag som går igenom, utan "bara" vara ett förslag att rösta om. Teoretiskt kan samma statsministerkandidat prövas fyra gånger.