Citat:
Ursprungligen postat av
gart
(Jag funderade på om denna fråga skulle läggas i juridik eller i Politik -> Valsystemet och statsskicket, jag tror att jag valt rätt, men jag är inte felfri...)
Jag tittar på Regeringsformen 6 kap 4 §:
"När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen.
Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva förslaget genom omröstning. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, är det förkastat. I annat fall är det godkänt. Lag (2010:1408)."
Som de flesta känner till, har i dagarna talmannen kallat företrädare för "varje partigrupp", han har överlagt med de vice talmännen och... sen har hat INTE lagt förslag till riksdagen.
Om man ska tolka regeringsformen, lämnar den verkligen utrymme för fritt valda tidsperioder från det att talmannen gjort det han åläggs i paragrafen, till det att han lämnar det där förslaget i riksdagen?
Min lekmannakänsla är att något sådant manöverutrymme inte riktigt finns. Frågan är alltså: är Norlén enligt grundlagen skyldig att lägga sitt förslag till riksdagen i princip omedelbart efter överläggningen med de vice talmännen?
Du går händelserna i förväg.
Det är det första stycket "När en statsminister ska utses, kallar talmannen företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen överlägger med vice talmännen och lämnar sedan förslag till riksdagen." som avser talmansrundor. Någon närmare utformning regleras inte i lagen, utan talmannen har frihet att utforma den efter eget tycke.
Vi är inte vid det första styckets senare del "och lämnar sedan förslag till riksdagen" ännu och då har talmannen som sagt frihet till utformning.