Citat:
Ursprungligen postat av
klurafilura
Diskussionen jag svarade på gällde om kvinnor är sämre på lönearbete och ekonomi, och om traditionella könsroller därför är biologiskt motiverade. Jag tyckte redan att mitt svar var långt för det här forumet, som trots allt inte är en vetenskaplig konferens. Jag tror inte heller att särskilt många orkar läsa så långa inlägg som ditt.
Med det sagt så ja, jag beskrev forskningen rätt kortfattat och snävt om ambitionen är att ge en helt fullständig bild. Det finns genomsnittliga könsskillnader i tex. intressen, och det finns belägg för att biologiska faktorer kan påverka beteende. Den genomsnittliga skillnaden på dimensionen saker–människor känns mest välbelagd och kanske även hyfsat rimlig evolutionärt. Men det säger ju inget heller om att män eller kvinnor skulle vara olika bra på saker.
Hur mycket biologi respektive miljö bidrar med till olika skillnader är svårt att avgöra. Plust att det är rätt tydligt att det är väldigt stor skillnad på individnivå. Och jämförelser mellan länder isolerar inte biologins andel: könsroller och socialisering finns i alla de undersökta länderna, kvinnor är som bekant universellt underordnade män i samhällsrollen, bara mer eller mindre i olika kulturer.
Även du går längre än studierna medger. Att en skillnad finns säger inte hur stor del av den som orsakas av biologi respektive uppväxt och samhälle. I studien med 40 028 deltagare skilde sig 67 procent av de undersökta hjärnmåtten statistiskt mellan grupperna, men den rapporterade medianeffekten var liten. Siffran 67 procent betyder alltså inte att hjärnorna är ”67 procent olika”.
Och det är fortfarande ett stort steg från skillnader i exempelvis yrkesintressen eller lekbeteende till påståendet att forskning skulle visa på att kvinnor är sämre på att arbeta eller sköta ekonomin. Intresse är inte detsamma som förmåga, och en genomsnittlig skillnad säger inte vilken samhällsroll en individ bör ha. De studier du länkar till ger inte stöd för Urbans påståenden eller för att traditionella könsroller är biologiskt nödvändiga. Det var min huvudpoäng.
Jag skriver kortare den här gången, även om det ibland krävs ett längre svar för att bemöta alla tvärsäkra påståenden och missuppfattningar som folk slänger ur sig.
Min huvudpoäng är inte att du beskrev forskningen kortfattat, utan att du beskrev den
missvisande. Du framställde i praktiken biologiska könsskillnader som något marginellt och socialisering som den huvudsakliga förklaringen, trots att forskningen jag hänvisade till visar ett betydligt bredare och starkare stöd för biologiska bidrag till skillnader i bland annat personlighet, intressen och beteende.
Att det är svårt att exakt på marginalen avgöra hur mycket som beror på gener respektive miljö innebär inte att socialisering därför är den viktigaste faktorn. Osäkerhet om den exakta fördelningen är inte evidens för att miljön väger tyngst. Flera av studierna jag hänvisade till talar tvärtom för betydande biologiska mekanismer.
Och beträffande de 67%. Nej, min poäng var naturligtvis inte att mäns och kvinnors hjärnor är ”67 procent olika”. Det är en obegriplig tolkning av resultatet. Siffran säger att 2/3 av de 629 undersökta hjärnmåtten visade statistiskt säkerställda könsskillnader. Att de genomsnittliga skillnaderna i många enskilda mått är mindre innebär inte i sig att de är funktionellt betydelselösa – anatomisk storlek och faktisk betydelse för funktion och beteende är två olika saker. Och den bredare forskningen jag hänvisat till visar att biologiska könsskillnader är betydelsefulla för beteende, preferenser och i förlängningen även livsutfall.
Och det är här skillnaden mellan skola och arbetsliv blir relevant. Skolan är en starkt konstruerad och standardiserad miljö där vissa egenskaper premieras. Att kvinnor i genomsnitt presterar bättre i skolans standardiserade miljö innebär uppenbarligen inte att dessa förmågor automatiskt omsätts i motsvarande resultat i arbetslivet. Tvärtom finns en tydlig skillnad mellan skolprestation och ekonomiskt utfall. Kvinnor presterar alltså bättre i skolan, men deras bättre skolprestationer omsätts inte i ekonomisk prestation i arbetslivet. Att kvinnor som grupp, trots högre skolresultat, är beroende av omfattande ekonomiska utjämningssystem (som sköts av stat och myndigheter) säger mycket om att deras bättre skolresultat inte ger motsvarande ekonomiska resultat i arbetslivet.
Det är också just därför könsskillnader i intressen och personlighet är relevanta. Om män och kvinnor i genomsnitt skiljer sig åt i sådana egenskaper är det rimligt att de kan få större betydelse när människor lämnar den standardiserade skolmiljön och själva väljer hur de vill leva och arbeta.
Du har rätt i att en observerad skillnad inte automatiskt visar vad som orsakar den. Men samma försiktighet måste tillämpas åt andra hållet. Att vi inte kan fastställa exakt hur stor del som beror på biologi respektive miljö innebär inte att vi kan anta att socialiseringen står för huvuddelen, och där verkar du ärligt talat gå vilse.
