Skandiamannen

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/engstrom-undersoktes-inte-av-granskningskommissionen

Saknades i underlaget
– Vi hade inte till uppdrag att lösa mordet, och problemet är att om en person som Engström förs bort väldigt tidigt från utredningen så finns han inte med i utredningsmaterialet och det är ju det som är vårt underlag, säger hon.

Skulle utreda brister
I kommissionens uppdrag står det att den bland annat ska undersöka om det finns delar av utredningsmaterialet som inte är tillräckligt bearbetat. Men i den nästan 1000 sidor långa utredningen nämns bara den nu utpekade mördaren kort – och då som vittne. I rapporten nämns inget om polisens utredningsåtgärder kring Stig Engström, trots att palmeåklagaren igår pekade ut de bristerna som avgörande.

Det här visar ju bara att den eller de som skrev det här var amatörer.
Lättlurade amatörer.

Avdelning, Finn fem fel, med lekledare Lebel.

Ja, att AB var 173 cm lång är rätt, men IM satt en bit ifrån och sikten var inte så god.

En sammanblandning kan ha skett ...

Eller så prickade IM in allt rätt. Vem vet.

Lars Hamrén: Kläder i övrigt då?
Inge Mårelius: Han hade alltså inte, det var inte rock han hade och det var inte en midjejacka men, det påminner, ska vi säga en parkasliknande, sådan där trekvart, slutar strax ovanfor knäna, någon decimeter. Ska vi säga en parkas men utan kapuschong, som var knäppt.
Lars Hamrén: Färg?
Inge Mårelius: Den var mörk.




Vittnespsykologer vet att vittnen är mer tillförlitliga om de har något att jämföra med.

Lars Hamrén: Hur beskriver du den här killen då som du säger har stått vid husväggen här och sedan går fram och skjuter?
Inge Mårelius: Ja, det var en lång kille. Han var, det är svårt att bestämma längden, säg att han var decimeter, 15 cm längre än mannen han sköt.

OP var 175 cm enligt obduktionsprotokollet.



Förhören med IM 1986 (Borgströms förhör den 14 mars och Hamréns förhör den 8 april) kan vara intressanta för vittnespsykologer. Även för lärare i förhörsteknik. IM ringde polisen den 1 mars och berättade kortfattat vad han såg. Vad IM sa är det ingen som vet. Det finns ingen ljudinspelning. Bara ett referat.

Holmér förstod inte vikten av snabb och effektiv tipsregistrering och snabba och uttömmande förhör med vittnena. Som framgår av granskningskommissionens rapport 1999 (och krinsp Jerker Söderbloms vittnesmål i Svea hovrätt 1989). Holmér närmast skröt för Åsheden 1986 att han hade tusentals oregistrerade tips. IM fick vänta i två veckor innan han förhördes. Borgströms förhör den 14 mars var bristfälligt. IM uppgav sex gånger att GM väntade. Det rörde sig om "minuter". Ändå frågade inte Borgström var GM väntade.

Det är uppenbart att varken Borgström eller Hamrén kände till Birgitta Schaeffer och hennes två döttrar (som ringde polisen den 6 mars). Det är också uppenbart att IM förväxlade LOP och familjen Schaeffer när han försökte svara på den omöjliga frågan hur långt norrut Björkmans sällskap hade hunnit när LOP kom gående söderut. IM såg inte längre Björkmans sällskap när LOP kom gående söderut. Det var familjen Schaeffer som IM tänkte på när han uppgav att Björkmans sällskap hade hunnit 10 - 15 meter norrut (10 - 15 sekunder norrut i Hamréns förhör) när LOP kom gående söderut. Det finns inga andra sällskap än Björkmans sällskap och familjen Schaeffer som IM kan ha sett.

I referatet av telefonförhöret 1987 kallades familjen Schaeffer felaktigt för "två män". I Kangers bok 1987 kallades de "några flickor". I Svea hovrätt kallades de "tre personer". Domstolen visste inte vilka de var. Spaningsuppslag L904 fanns inte i FUP:en 1989. Familjen Schaeffer nämndes i GMP 1994. L904 släpptes 2020.

Som tur var frågade Hamrén var GM väntade. Strax söder om Dekorimas ingång. Fem meter norr om huslivet på Tunnelgatan.




Det hade räckt att granskningskommissionen konstaterade i rapporten 1999 att områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.25, så hade chefsåklagare Krister Petersson kunnat ägna sig åt viktigare saker än reumatiska tjänstemän. YN och AZ kom två minuter för sent för att möta GM på David Bagares gata. Det hindrar inte att GM flydde den vägen. Det visar andra vittnesuppgifter att GM kan ha gjort. Axbergers företrädare Per Kjellsson borde ha utrett tiden för områdesanropet bättre.

Som sagt, ... detta kan vi placera in i desinformations lådan!

Du menar att granskningskommissionens rapport 1999 kan placeras ”i desinformationslådan”? Rapporten konstaterar (på sidan 184) att det är möjligt att områdesanropet (det första larmet i polisradion) ”inte gått ut förrän 23.25”. De orden avslutar andra kapitlet i rapporten.

"YN och AZ kom två minuter för sent för att möta GM på David Bagares gata. Det hindrar inte att GM flydde den vägen. "

Läs vittnesmålen, fåne!

Du menar referaten av de korta förhören med YN den 2 mars och AZ den 3 mars (utan tolk).

Om larmet sändes 23.25.10 var poliserna framme vid Luntmakargatan 30 + 15 + 12 sekunder senare. Enligt polisens mätningar och förhör. Det tar lika lång tid att gå från trappkrönet till Luntmakargatan. 57 sekunder. Enligt polisens mätningar (A1969).

YN och AZ passerade krönet 23.25.10. GM passerade krönet 23.22.10 (om han flydde efter fem sekunder). Enligt polisens mätningar.

YN och AZ kom mer än två minuter för sent för att möta GM på David Bagares gata.

Du kan lära dig klockan på YouTube.

När mördaren försvann ur Jeppssons blick så väntade han "några sekunder" (citat från Jeppsson, "Palmemördaren") innan han tog upp jakten. Jeppsson SPRANG upp för trapporna (förhör 4 mars 86). Där uppe mötte han YN och AZ. Där hade dom precis mött en springande man. Jeppsson är alltså ca 30 sekunder efter mördaren.

Med allra största möjlighet är det mördaren som springer där uppe. Om man väljer att tro på nåt annat går man mot det logiska. Om skotten föll ca 23.21.30 så ses mördaren av YN och AZ ca en minut senare där uppe på åsen.

Svårare än så är detta inte

Ja, ett barn fattar det här.

Men bara ett barn som inte fått hang up på teorier från finska konspirationsteoretiker.

Det hela blir sådär flat earth-aktigt för mig.

Ja, ni kan komma med alla era jävla uträkningar, men inte fan får ni mig att tro på att jordjäveln är platt.

Ingen frågade Lars Jeppsson förrän domaren i Stockholms tingsrätt frågade 1989. Tre år senare. Jeppsson svarade först "någon minut lite drygt". Han var "någon minut lite drygt" efter gärningsmannen. Inte 30 sekunder. Som media påverkade honom att tro.

Lisbeth Palme uppgav den 29 april 1986 att Jeppsson stod kvar vid Luntmakargatan en minut efter skotten och kan ha stått kvar så sent som tre minuter efter skotten.

Varför började Jeppsson springa? Det är den första frågan som man bör ställa sig. Jeppsson svarade själv i förhören 1986. Han började springa när han insåg efter en stund att ingen annan började springa.



Ja, ett barn "fattar". Vuxna fattar att områdesanropet (det första larmet i polisradion) sändes 23.25. Även granskningskommissionen i rapporten 1999 (sidan 184). LAC-bandet visar att ingripandemeddelandet inte kan ha sänts före 23.25.10. Larmet sändes i omedelbar anslutning till ingripandemeddelandet. Kommissionen fattar att bara två svaga "motbevis" talar för att larmet sändes tidigare (tiden för taxiföraren Anders Anderssons upptäckt av radiobil 2520 på Kungsgatan och tiden för ambulansernas avfärd från mordplatsen).

Båda dessa "motbevis" är motbevisade. Av andra samtal på LAC-bandet och handlingar som släpptes 2020. Andersson hade hört bekräftelsen att polis var larmad när han upptäckte radiobil 2520. Han hörde den inte samtidigt. Ingen sirén hörs på LAC-bandet 23.28.30. Ambulanserna hade inte lämnat mordplatsen.

Larmet kan inte ha varit sänt när Solna taxi fick svar av polisens sambandscentral 23.24 och när piket 1230 (som svarade först på larmet) beordrades till Centralstationen i ett annat ärende 23.24. Helin motringde Järfälla taxi efter samtalet från Solna taxi (som uppgav att adressen var Apelbergsgatan) och före LAC:s motringning 23.25.35 (Järfälla taxi svarade 23.25.47).

Radiobil 2160 grep en oskyldig man 4 - 5 minuter efter larmet och klockan var 23.30. Radiobilens väg från larmet till gripandet tog inte längre tid att köra. Piket 1220 hörde larmet när de kom till Norrmalms polisstation och klockan var 23.25. Inget av detta står i rapporten. Axbergers företrädare Per Kjellsson utredde inte larmtiden tillräckligt noga. Att polisen ankom till mordplatsen fyra minuter efter skotten 23.21.30 stämmer med vittnesuppgifterna. Radiobil 2520 (som var först på mordplatsen) hörde larmet vid Kungstornen. Det tog högst 20 sekunder att köra.

Ingripandemeddelandet daterades 23.23 automatiskt när radiooperatören Ulf Helin började skriva i slutet av samtalet från Järfälla taxi (som Järfälla taxi avslutade och inte han). Helin sände inte ingripandemeddelandet förrän 23.25.10 (eller några sekunder senare). Sedan sände han områdesanropet. Helin efterdaterade piket 1230 och piket 3230 när de svarade efter områdesanropet. Mindre än fyra minuter efter den angivna tiden (23.23). Därför ingen asterisk.

Helt korrekt.

Det här förstår ett litet barn.




Till er andra:

Lebel lever i sin egen lilla värld. Mitt bland alla detaljkunskaper med en skenbart proffsig presentation döljer sig rena lögner, fantasier och idiotiska slutsatser.

Sin vana trogen kommer han här med ett påstående som i bästa fall är grovt missvisande.

När Jeppsson fäller den repliken syftar han på hur lång tid det tog innan han själv nådde trappkrönet efter att mördaren gjorde det. Då är hela hans färd uppför trappan alltså inräknad i den där grova tidsuppskattninen. Samt de få sekunder han väntade innan han började springa.

Han säger alltså inte att han väntade över en minut i korsningen. Han uppskattar att hela hans färd uppför trappan inklusive väntetiden kan ha varit så lång.

Jeppsson i tingsrätten:

Ordf: Hur lång tid kan det ha gått mellan det att han försvann uppe på trappan ur din åsyn till du själv kom uppför trappan och befann dig på den plats där mannen tidigare hade stått?

Jeppsson: Ja, någon minut lite drygt kanske, en och en halv, någonstans mellan en minut och en och en halv.

Jeppsson får alltså ingen direkt fråga om hur länge han väntade i själva korsningen efter att mördaren försvunnit över krönet.

Den frågan fick han först i hovrätten samma år. Och vad svarade han då?

Liljeros: Står du fortfarande kvar i den sydvästra hörnan när du ser mannen?

Jeppsson: Ja.

Liljeros: Och sedan förflyttar du dig diagonalt över, va?

Jeppsson: Diagonalt, ja.

Liljeros: Har du stannat där?

Jeppsson: Jag stannade till, ja.

Liljeros: Och jag förstod utifrån dina svar förut att du tittade även mot Sveavägen?

Jeppsson: Det stämmer.

Liljeros: Du stannade upp där en stund och tittade.

Jeppsson: Det var bara ett par, några sekunder.

https://www.youtube.com/watch?v=5FVy1Su8qqE

Svart på vitt. Lars Jeppsson väntade bara ”ett par, några sekunder”. Uppgav han själv i Svea hovrätt 1989.

Lebels fantasier är därmed vederlagda.




Om Jeppsson stod kvar en minut efter skotten klaffar det perfekt med att han bara väntade i ”ett par, några sekunder” efter att mördaren försvunnit över krönet. För mördaren måste ju ta sig hela vägen från mordplatsen till krönet innan Jeppsson ens börjar komma fram från sitt gömställe.

Detta är lågstadiematematik. Lisbeths version går ihop perfekt med det gängse förloppet. Lisbeths uppgift påvisar inte ditt imbecilla fantasiförlopp.



Jeppsson började springa för att han ville ta reda på vart mördaren tog vägen. Vilket han förklarat i förhör.

Lycka till med det om du väntar i två minuter först.

Jeppsson säger vidare att han borde ha sett gärningsmannen om han fortsatt rakt fram på David Bagares gata och tagit trappan i gatans förlängning. Det hade han inte kunnat göra om han väntat i två minuter.

Nedanstående är alltså indirekt ett ytterligare besked om att han inte väntade i två minuter:

J: ”Jaha. Jag har aldrig funderat efteråt ifall han har kunnat sprungit förbi Regeringsgatan nerför trapporna som finns på David Bagare, men jag tycker nog att jag borde ha sett honom ifall han sprungit där.”
F: ”Du borde ha gjort det?”
J: ”Ja.”

Källa: E15-B.



Fler lögner.

Vi kan väl kika på vad Granskningskommissionen faktiskt kom fram till:

Vi har vidare bedömt det som troligt att larmet gått ut (påbörjats) en halv minut innan polispiketen anlände, dvs. senast 23.24.

Sammantaget förefaller det oss troligt att händelserna utspelat sig på
ungefär följande sätt:

◊ Mordet begicks ungefär 23.21.30
◊ Taxichauffören Anders D hade kontakt med sin växel kring 23.22
◊ Han talade med växeln ungefär 30 sekunder; samtalet var slut före
23.23
◊ Växeltelefonisten tog fram numret till sambandscentralen och fick
kontakt före 23.23
◊ Växeltelefonisten och operatören vid sambandscentralen talade
ungefär 30 sekunder
◊ Därefter – dvs. efter 23.23 – gick operatören ut med larmet
◊ Larmet besvarades först av Norrmalmspikteten och strax därefter av
Södermalmspiketen
◊ Södermalmspiketen åkte omgående till mordplatsen och anlände dit
ungefär 23.24.00-23.24.30

Södermalmspiketen kan inte anlända på mordplatsen 23.24.00–23.24.30 om larmet inte ens hade sänts då.

Det förstår ett litet barn.



Det gör det inte.




Du ”glömde” nämna att samtliga tidsangivelser i det dokumentet, sju stycken, är angivna med jämna tal. Det är alltså uppenbart avrundningar.

Du ”glömde” också nämna att det står ”ca” (cirka) bredvid tiden 23.25.

https://drive.google.com/file/d/1TGu9aWJt7G_yzlL3XhS639ebDs_TZDin/view

Alltså vore det imbecillt att använda den uppgiften som ett bevis för larmtiden.




Det har han aldrig sagt att han gjort.

Dina fantasier hör bäst hemma i ditt lilla huvud.