Kvinna i 50-årsåldern misstänkt mördad på ö i Värmdö kommun (2026-08-04)

God kväll mitt herrskap. Biskopen noterar att diagnosfrågan åter har funnit vägen in i salen, trots att dörren denna gång stod på glänt åt ett helt annat håll. Diagnos nämndes bara i förbifarten och min mening var inte att sätta igång den vävmaskinen just idag.

Hur som helst, det är naturligtvis riktigt att en diagnos, när den väl är fastställd, bygger på ett antal pusselbitar. Men det var inte riktigt den frågan som avhandlades här. Resonemanget gällde snarare hur olika erfarenheter kan bidra till en människas självbild, utan att varje sådan pusselbit för den skull måste sorteras in under en diagnostisk rubrik.

Och där tycker jag fortfarande att det är klokt att hålla flera möjligheter öppna. Annars finns en viss risk att vi först lägger pusslet och därefter skriver kartongen efter den bild vi råkade få fram.

Biskopen hyser för övrigt inga invändningar mot diagnoser som kunskapsverktyg. Han önskar bara ibland att de kunde få sitta kvar på sin hylla en stund utan att bli inkallade till varje diskussion om mänskligt beteende.

Jag tilltalas här av metoden att postulera. Postulera betyder att man antar eller förutsätter något som sant utan att det först bevisas. Det används ofta inom vetenskap, filosofi och matematik när man sätter upp en grundläggande princip eller ett postulat som man bygger vidare en teori på.

Det har avhandlats på längden och tvären den här mannens olika förehavanden i tidigare situationer där han genom beslutsamhet fått sin vilja fram vid bostadsbyten och annat. Det här leder in tanken på en karaktär som varit framgångsrik för mannen i tidigare situationer då denne tänkbart inte träffat på en motståndare med starkare tendens åt det hållet än han själv, och därmed kunnat leda en utveckling, ett beslut, en slutsats att landa i att hands egen målsättning hela tiden uppfylls. Den som varit utsatt för trycket har inte sett det värt att ta en fajt, och låtit mannen få sin vilja fram.

I de här turerna kring att förstå mannens mentala beteende har det kunnat märkas att det kan finnas något explosivt i mentaliteten att bli nekad/hindrad när viljan att uppnå något är extra intensiv. Att en humör-yttring är möjlig som mannen själv inte kan kontrollera om han skulle konfronteras med ett hinder. Där knappt någon träning förelegat hos mannen i hur sådant kan hanteras då ingen motståndare uppenbarat sig tidigare i livet med samma beslutsamhet i att få sin sak i mål.

Skulle man kombinera detta med att vara oerfaren att hantera känslor i vissa situationer kan mannen sakna erfarenhet av sig själv i hur en kritisk situation hanteras.

Låt oss säga att han i den här bekantskapen med kvinnan fått vara med om sexuella upplevelser som skakat om hans inre sinnen påtagligt bortom tidigare erfarenheter och att detta givit övertygelse om att den här kvinnan "skall behållas till varje pris". Där varje motgång medan förhållandet börjar raseras väcker panik och omdömeslöshet, till och med ilska. Där en avsaknad av tidigare erfarenhets-bas föreligger som grumlar förnuftet. Vi vet inget om hans tidigare äventyr när det gäller det fysiska samlivs-området. Kanske har han varit oerfaren vad gäller det här området och det blivit en farlig kombination till de starka tendenserna att vilja nå målsättningar.

Jag tilltalas här av metoden att postulera. Postulera betyder att man antar eller förutsätter något som sant utan att det först bevisas. Det används ofta inom vetenskap, filosofi och matematik när man sätter upp en grundläggande princip eller ett postulat som man bygger vidare en teori på.

Den här mannens olika förehavanden i tidigare situationer har avhandlats på längden och tvären där han genom beslutsamhet fått sin vilja fram vid bostadsbyten och annat. Det här leder in tanken på en karaktär som varit framgångsrik för mannen i tidigare situationer då denne tänkbart inte träffat på en motståndare med starkare tendens åt det hållet än han själv, och därmed kunnat leda en utveckling, ett beslut, en slutsats att landa i att hans egen målsättning hela tiden uppfylls. Den som varit utsatt för trycket har inte sett det värt att ta en fajt, och låtit mannen få sin vilja fram.

I de här turerna kring att förstå mannens mentala beteende har det kunnat märkas att det kan finnas något explosivt i mentaliteten att bli nekad/hindrad när viljan att uppnå något är extra intensiv.
Att en humör-yttring är möjlig som mannen själv inte kan kontrollera om han skulle konfronteras med ett hinder. Där knappt någon träning förelegat hos mannen i hur sådant kan hanteras. Då ingen motståndare uppenbarat sig tidigare i livet med samma beslutsamhet i att få sin sak i mål.

Skulle man kombinera detta med att vara oerfaren att hantera känslor i vissa situationer kan mannen "sakna erfarenhet av sig själv" i hur en kritisk situation hanteras.

Låt oss säga att han i den här bekantskapen med kvinnan fått vara med om sexuella upplevelser som skakat om hans inre sinnen påtagligt bortom tidigare erfarenheter, och att detta givit övertygelse om att den här kvinnan "skall behållas till varje pris".
Där varje motgång medan förhållandet börjar raseras väcker panik och omdömeslöshet, till och med ilska. Där en avsaknad av tidigare erfarenhets-bas föreligger som grumlar förnuftet.
Vi vet inget om hans tidigare äventyr när det gäller det fysiska samlivs-området. Kanske har han varit oerfaren vad gäller det här området och det blivit en farlig kombination till de starka tendenserna att vilja nå målsättningar.

Högvördige Biskop, För att inte riskera gå vilse i olika teorier och postulat behöver vi en gång för alla klara ut vad pusselbitarna i bästa fall kan leda fram till. Givet att själva gärningen är en störd mans verk så handlar det om att avgöra:
-vilka pusselbitar pekar på en störning?
-vad triggas personen vanligen av?
(Vad som triggade TN den aktuella dagen har redan ”postulerats” i många inlägg)

Baserat på andra postares utsagor vill jag påstå att vi har med en man att göra som i vardagen framstår som både känslomässigt reaktiv och starkt kontrollorienterad. Vidare är han plikttrogen, noggrann och ordningsam, men samtidigt mycket känslig för kritik, avvisande och förändringar. När saker inte blir som tänkt kan hans affekt stiga snabbt med ilska eller svart-vitt tänkande. Han har också tydliga drag av perfektionism, detaljfokus och svårighet att kompromissa. Till synes och i vardagen har TN fungerat väl så länge struktur och relationer varit stabila, men har uppvisat betydande konstigheter när kontrollen hotats eller när nära relationer blivit konfliktfyllda.

Ogillar man ordet diagnos så räcker ovanstående för att placera TN i ett ”fack” med tydligt överrepresentation av dödligt våld i nära relationer.

Varför TN blivit som han blivit har ägnats mycket energi i tråden men är utifrån mitt synsätt betydligt svårare att avgöra än konstaterandet att här har vi med ett avvikande beteendemönster att göra.

Jag är nyfiken på hur samarbetet mellan GM och hans advokat förlöper. Är det någon som vet något om advokaten (glömt namnet)? Alltså mål han haft hand om? Jag tror det är en utmaning att företräda trådens huvudperson. Vad tror ni?

Tomas Nilsson är en väldigt rutinerad och erfaren advokat men hans fokus har väl primärt legat på ekobrott så valet av honom är kanske inte vid en första anblick ”klockrent”. Men han är ju en av Sveriges mest rutinerade advokater (verksam sedan tidigt 80-tal) så betvivlar inte att han är fullt kapabel för uppdraget.

Har i ett sammanhang träffat honom (tack och lov inte för egen räkning) och jag uppfattade honom som bestämd och handfast och inte en person man dribblar runt med. Tror absolut att TN kan vara en utmaning men tror också att Tomas Nilsson bemästrar det väl.

Käre vän, jag tror att Biskopen måste upplysa om att detta svar i huvudsak bemöter ett resonemang som Biskopen inte för tillfället förde.

Jag har inga invändningar mot att man försöker förstå TN:s beteendemönster, triggers eller eventuella psykiatriska problem. Den diskussionen har jag dessutom redan ägnat betydande uppmärksamhet åt och känner mig ganska färdig med för närvarande. Därtill tycker jag att du sammanfattar bilden synnerligen väl i ditt inlägg.

Mitt inlägg handlade denna gång om något betydligt enklare: att arbete, lön och en fungerande vardag inte nödvändigtvis säger särskilt mycket om hur en människa uppfattar sin egen plats i förhållande till andra. Anvöndaren detdundrar gav en synnerligen förenklad bild av detta, varför Biskopen kände sig nödd och tvungen att nyansera detta. Utbildning och social miljö kan möjligen vara pusselbitar i den historien, utan att någon därmed behöver tillskrivas en diagnos. Eller så har han en diagnos. Detta vet vi inte, och har redan avhandlats i en mängd inlägg.

Så du behöver inte försvara diagnosresonemanget mot Biskopen. Det står ingen sådan armé utanför porten för tillfället.

Biskopen hade denna gång endast tagit upp frågan om självbild, tillhörighet och status. Diagnoserna kan således få stå kvar på hyllan tills någon faktiskt ber om dem.

Tack för info! 75 år alltså och fortfarande i jobb. Om det är rätt jag hittade.

Ja, det är rätt person 📌

75 år alltså. Det är en ålder där ”rutinerad” börjar kännas som ett lite plumpt försök att beskriva en geologisk formation.

Han har väl varit advokat så länge att när han började var rättsväsendet fortfarande en muntlig tradition. Man kan tänka sig att han fått sin första klient levererad med häst och vagn och sedan dess bara fortsatt.

Och fortfarande i arbete. Imponerande. Vid 75 har man ju passerat stadiet där man samlar erfarenhet och kommit till stadiet där erfarenheten samlar på en. Det är inte längre han som läser juridiska kommentarer, juridiska kommentarer borde rimligen läsa honom.

Jag kan också tänka mig att det är svårt att ”dribbla runt” med en sådan person. TN kommer med något nytt och avancerat upplägg, Tomas Nilsson tittar på honom ungefär som en gammal bibliotekarie tittar på någon som försöker återlämna en bok med en potatis som lånekort.

Ekobrott kanske inte är den mest klockrena specialiteten, men efter 40+ år i yrket känns det lite som att säga att en erfaren fjällvandrare saknar relevant kompetens för en promenad i parken eftersom han främst gått i berg. Han har förmodligen hunnit stöta på fler sorters mänsklig kreativitet än Skatteverket har blanketter.

Och 75 år. Biskopen får ju nästan börja fundera på att skaffa sig lite livserfarenhet. I jämförelse framstår han som en ungdomlig startup-grundare med kajal, elscooter och framtiden framför sig.

Tomas Nilsson däremot känns som typen som redan hunnit vara med om framtiden, blivit besviken på den, och gått tillbaka till kontoret.

Svagt medveten om att jag emellanåt svarar som en politiker, d v s inte riktigt håller mig till saken - jag ber om Biskopens överseende och kan inte riktigt förklara varför jag besitter denna dysfunktion, bara att den finns. Jag delar f ö Biskopens uppfattning att självbild grundas på mycket mer än arbete, lön och en fungerande vardag. Att en person återkommande söker sig till sammanhang som inom olika områden även i objektiv betraktelse är mer kvalificerade än personen själv blir paradoxalt i den bemärkelse att syftet sannolikt är status/grupptillhörighet och därmed en förbättrad självkänsla - samtidigt ger den ständiga jämförelsen med dessa människor sannolikt en motsatt effekt. En redan i grunden svag självkänsla riskerar att försämras. Det är nog föga ovanligt att de mest osäkra människorna är de som på mest utmärkande sätt försöker signalera framgång.

Närmar vi oss den handling som själva tråden handlar om så kan den upplevt förlorade framgången haft med saken att göra även om jag tror att kärnan i det TN kände handlade om en mycket starkare förlust en så - här är jag nog beredd att ansluta mig till skribenten alcantarios postulat och jag tror att ingen person eller något sammanhang tidigare hade väckt sådana känslosvallningar hos TN som nu Å gjorde. Jag tror dessutom att personer som ständigt tittar uppåt och söker andra människors bekräftelse inte riktigt kommer i kontakt med sina egna känslor förrän dagen när allt faller på plats och något närmast himmelskt faller i ens armar. Sin vana trogen kunde dock TN inte låta bli att redan efter att första vågen sköljt ut börja utöva kontroll och försöka tillrättalägga det där allra sista och vips så blev han en mycket liten man igen och för denna gång en man som hade förlorat kontrollen över sig själv.

Ska jag tolka Biskopen som att du tror att det finns en risk för att advokaten i fråga har gått och blivit lite trött?

Det skulle ju inte vara ett helt orimligt antagande men tänker att han både har resurser att tillgå på Sju advokater och jag kan heller inte minnas att han haft något större fall på rätt länge vilket borde stimulera. Det här är ju dessutom lite utanför hans vanliga område (även om jag till 100 procent håller med om liknelsen med bergsbestigaren).. Kanske dock lite svårare att hitta ett trovärdigt försvar än vid ett ekobrott men ”hantverket” är ju detsamma men det står ju väldigt mycket mer på spel..

Om TN inte känner att han får gehör från advokaten kan vi kanske se ytterligare ett önskemål om advokatbyte..