Sverige anskaffar Archer

Stamanställda lastbilschaufförer ja. Värnpliktiga lastbilschaufförer är däremot ofta lastbilschaffisar i det civila, vilket gör dem oerhört mycket mera erfarna på just den sidan av tjänsten än sina stamanställda motsvarigheter.

Så finns det någon som kan köra en militär lastbil med släp, så är det en värnpliktig förare som kör timmerbil till vardags.

Massproducerade produkter har alltid högre tillgänglighet än lågvolymprodukter, jämför en fiat 500 och En Ferrari

Hur mycket saker väger, fart och vart det används har inte med saken att göra, en kommersiell produkt anpassas för att klara miljön den ska verka inom, det gör iofs även ett militärt fordon men det kommersiella fordonet kommer inte att sälja om det står på.verkstad för ofta, det kravet har inte det militära.

Jämför med soldater och arbetare, soldater får dö när dom arbetar det är normalt men arbetare får inte dö precis som en astronaut jämfört med en pilot i en Airbus eller.

Jämför med Gripen och en Airbus, en otroligt otrolig skillnad i tillgänglighet.

Skillnaden i tillgänglighet mellan Gripen och "Airbus" har föga med produktionsvolym att göra, utan om kravställning, hur de används och hur de underhålls.

Vad gäller dumpern som Archer är byggd på, RMMV HX och K9 så är Archer dumpern den som har tillverkats i minst volym.

Vi talar om 48st dumper Archer, vs. c.a. 2'000 K9 vs. c.a 20'000 RMMV HX.

Precis som du skriver så handlar det om kravställning, vilket jag nämnde om du läste mitt inlägg.

Denna kravställning är exakt vad jag menade och skrev det som skiljer sig, en dumper(Archer hör dit) får inte gå sönder helt enkelt, den måste fungera hela tiden tills nästa service.

Servicen måste sedan utföras där dumpern befinner sig och göras under natten gärna så att den kan köras dagen efter, detta skiljer sig från ett miltiliärfordon som får gå sönder och i praktiken inte får ta hur lång tid som helst att serva eller "uppdatera" som ofta man säger för att det ska låta bra.

Airbus Gripen samma sak, kravställninn igen.

Allt detta skrev jag då ditt inlägg tillförde lika lite som detta.

Båda klarar alla krav som FM ställt, så de duger i allra högsta grad.

Nej, Archer-dumpern är inte en civil dumper (den är bl.a. förlängd och betydligt snabbare än den civila grundkonstruktioner). Och nej, civila fordon får inte gå sönder eller ta hur lång tid som helst att reparera. Tvärtom så är militära fordon i högre grad anpassade för att serva och repareras under sämre betingelser och man lägger större energi på att dessa reparationer ska kunna ske snabbt.

Vidare så betyder serva och uppdatera helt olika saker i militära sammanhang.

Att jämföra Gripen med en Airbuskärra är vidare som att jämföra en F1-bil med en diesellok. Gripen kan behöva gå från -40 grader och kallstart till max effektuttag på några sekunder, och max G-belastning inom någon minut. En passagerarkärra startar däremot varm och går med konstant och lågt varvtal i timmar. Detta leder till att apparaterna på en passagerarkärra har mångdubbelt längre underhållsintervall. Dels p.g.a. att apparaterna i ett stridsflygplan slits mycket snabbare, och dels p.g.a. att apparaterna i ett stridsflygplan måste vara i mycket bättre skick än motsvarande apparat på en passagerarkärra.

Därtill så är stridflygplan av naturen mycket trängre*, vilket gör det svårare att komma åt apparaterna. Med det sagt så tar t.ex. ett motorbyte på en Airbuskärra 10 till 30 gånger längre tid på en Airbuskärra än på ett Gripenflygplan.

D.v.s. du jämfört F1 med diesellok och låtsas som att skillnaden är ägandeformen.


(*) P.g.a. mindre storlek, högre G-belastningar och vapenbalkar, vilket begränsar var man kan öppna upp skrov och vingar för åtkomst m.m.

Förstår inte riktigt vad du pratar om, vill du inte förstå eller vad? Läs om inlägg #3806 och återkom om du fortfarande inte förstår.

Jag menar att militär utrustning slits ut på ett annat sätt. Tgb30/40 har t ex inte gått många mil trots att de är 50 år gamla. Men gummibussningar, packningar, plastdelar, limfogar, elkontakter mm är slut p g a åldring.

Annat blir det förstås om utrustningen används i krig för då körs ju en Tgb30/40 minst lika hårt som vid civil användning.

Så om man konverterar ett civilt fordon, t ex en dumper, för militärt bruk så vettefasen om man kan anskaffa reservdelar under fordonets hela tänkta livslängd. Visst man kan ju köpa på sig gummidetaljer, etc, men problemet är ju att de åldras lik förbannat.

Man kan tänka att dessa här problemen blir mindre med lastbilen från Rheinmetall.

Problemet är att du:

1 - Inte jämfört äpplen med äpplen, utan motsvarande F1-bilar med diesellok.
2 - Felaktigt tror att världens militärer inte prioriterar tillförlitlighet och tillgänglighet.
3 - Tror att Dumper-Archer är ett massproducerat civilt chassi, när det i verkligheten inte är mera civil än RMMV HX och har tillverkats i mindre antal än både Koenigsegg CCX, Koenigsegg Agera, Koenigsegg Regera och Koenigsegg Jesko.

Verkligheten är att militärer lägger stor tonvikt på både tillförlitlighet och tillgänglighet och att skillnaden i tillförlitlighet och tillgänglighet jämfört med civila fordon f.f.a. beror på att militära fordon ofta är och måste vara radikalt annorlunda* och att de ofta används på ett radikalt annorlunda sätt än civila fordon**.


(*) Det finns t.ex. exakt 0st civila fordon som påminner om militära bandgående stridsfordon, och du kommer inte att hitta civila fordon som är minskyddade, med allt vad det innebär med t.ex. att drivaxlarna måste vara byggda för att brytas loss vid tillräckligt höga belastningar. Du kommer inte heller att hitta civila fordon med EMP-skydd, NBC-system o.s.v. o.s.v.

(**) Civila fordon sysslar t.ex. försvinnande sällan med terrängkörning, passagerarkärror går inte från kallstart till maxpådrag inom ~10 sekunder o.s.v. o.s.v.

Ja, det är så klart en stor skillnad när drivlinan existerar i mer än 20'000 exemplar, jämfört med drivlinan på Dumper-Archer som finns i 48st exemplar. Med reservation för att stora delar av drivlinan på RMMV HX också används i civila MAN-lastbilar.

Det här är egentligen ett specifikt problem för all utrustning av karaktären "bra att den finns, tråkigt om den behövs". På den gamla goda tiden (när vi hade utrustning i mängder till en folkarme) visade det sig när den eviga freden bröt ut och vpl-försvaret avvecklades (för en tid) att utrustningen som avvecklades hade löjligt få användningstimmar.

Problemet med underhåll var inte okänt och lösningarna var inte omöjliga. De flesta fordon byggs (även i krigarversion) av standardkomponenter, eftersom packningar, o-ringar, bromsdelar, lagertyper, hydraulkomponenter, hjul, fälgar, motorer, motordelar, kolvar, lager, skruvar och muttrar ÄR standardkomponenter. Problemet är snarare reservdelslogistiken, eftersom det projicerade behovet inte är lika enkelt att bedöma på fordon som inte används.

Att använda en plattform som finns i många exemplar och används av många innebär också att volymerna/behovet av utbytesdelar når "kritisk massa" och att det finns ekonomiska incitament för tillverkare att producera och marknadsföra sådana.

Tja, var hittar du en nytillverkad 24 V laddningsregulator som funkar med Tgb11? Det finns ju förstås oanvända i förråd men hur bra fungerar dessa?