Fartygskollision utanför Tjörn, två personer saknas, 2026-07-28 - hittade avlidna

Hej,

Som jag uttryckligen skrev i mitt svar på ditt inlägg - krävs att uppgiftslämnandet varit "försvarligt" och att uppgiften "varit sann" eller "att det funnits skälig grund för den". När du skriver "om uppgiften var sann" utelämnar du alternativet skälig grund. Det framgår direkt av 5 kap. 1§ BrB.

En åklagare kan inte fria någon. Åklagaren kan däremot lägga ned en förundersökning, besluta att inte väcka åtal eller, under särskilda förutsättningar, besluta om åtalsunderlåtelse. Som jag uppfattar åklagarens besked från den 2 augusti hade utredningen då inte visat någon överträdelse från fritidsbåtsförarens sida som gav grund för åtal. Här måste vi komma ihåg att varje fel som begås till sjöss inte är en straffbar försummelse (se 20 kap. 2§ SjöL). Det räcker alltså principiellt inte med att åsidosätta en sjövägsregel för att åklagaren ska kunna väcka åtal. Åklagaren måste bedöma rättsfrågan (utgör det ett brott?) och sakfrågan (är bevisningen tillräcklig för fällande dom?) - annars ska åklagaren inte väcka talan (se 23 kap. 2§ RB). Åklagaren kan alltså mycket väl ha kommit fram till att föraren av fritidsbåten åsidosatt någon sjövägsregel eller i övrigt handlat på ett sätt som inte anses som gott sjömanskap - men ändå inte ha förutsättningarna för att väcka åtal. I just det här ärendet har åklagaren gått ut med i pressmeddelande från 2 augusti att ett eventuellt åtal ändå skulle underlåtas om det senare framkom sådana omständigheter att åtal kan väckas, med hänvisning till den stora personliga förlust som föraren och hans familj drabbats av. Bestämmelser som ger en åklagare rätt till det finns i 20 kap. RB. Detta verkar många tolka som att föraren av fritidsbåtens handlande överhuvudtaget inte behandlats - men det är fel. Det framkommer tydligt i FUP att föraren av fritidsbåten initialt misstänktes. Det framkommer också omständigheter i FUP som talar för att föraren av fritidsbåten underlåtit att erhålla erforderlig utkik enl. regel 5 i TSFS 2009:44.

Göteborgs tingsrätt kan - precis som Högsta domstolen, HD i det refererade målet, ta hänsyn till den andre förarens handlande när det har betydelse för de tilltalades ansvar. Att föraren inte är åtalad i Tjörnmålet hindrar inte en sådan bedömning. I NJA 2004 s. 764 prövade HD betydelsen av den andre båtförarens babordsgir, trots att hans straffansvar inte längre var föremål för prövning eftersom hans dom redan hade vunnit laga kraft. Däremot får domstolen givetvis inte döma föraren av fritidsbåten för brott då han inte är åtalad (se 20 kap. 1§ RB). Men det är skillnad mellan att pröva förarens eget straffansvar och att bedöma vilken betydelse hans handlande har för kaptenens och lotsens ansvar. Det senare kan domstolen göra även om han inte är åtalad.

Jag diskuterar gärna sakfrågan, men personomdömen är inga juridiska argument. Om du anser att jag har sagt något fel får du gärna precisera vilket påstående du menar och förklara varför, med stöd i relevanta rättskällor. Hittills har du inte visat att jag gjort de fel du tillskriver mig. Du bemöter lösryckta delar av mina resonemang och utelämnar förtydliganden som påverkar innebörden. Detsamma gäller hur du återger lagtexten - du lyfter fram delar som stödjer din tolkning utan att beakta resten av bestämmelsen. Ett exempel är bestämmelsen om ärekränkning (förtalsbestämmelsen). Jag angav uttryckligen både kravet på försvarlighet och alternativen sanning eller skälig grund. Du svarade "om uppgiften var sann" och skrev därefter att uppgiften "måste också vara sant", utan att ta med alternativet "skälig grund". Sedan påstår du att uppgiftslämnandet inte är försvarligt eftersom det inte skulle utgöra något försvar att anklaga fritidsbåtsföraren för brott. Här menar jag att försvararna inte ens behöver påstå att han begått ett brott för att föra fram relevanta omständigheter kring hans handlande. Försvararna kan och har också i detta mål - åberopat omständigheter som påverkar bedömningen av händelseförloppet och de tilltalades möjligheter att undvika kollisionen. Att diskutera en annan förares handlande - som inte står åtalad - är inte i sig detsamma som att anklaga honom för brott.

Källhänvisning:
Brottsbalk (1962:700) 5 kap. 1§ - https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700/#K5:~:text=2022%3A661).-,5%20kap.%20Om%20%C3%A4rekr%C3%A4nkning,han%20hade %20sk%C3%A4lig%20grund%20f %C3%B6r%20den%2C%20skall%20ej%20d%C3%B6mas%20till% 20ansvar.,-2%20%C2%A7%20%C2%A0%C2%A0Om
Rättegångsbalk (1942:740) 20 kap. 1§ & 7§ & 23 kap. 2§. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/rattegangsbalk-1942740_sfs-1942-740/#top
Sjölag (1994:1009) 20 kap. 2§ - https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sjolag-19941009_sfs-1994-1009/#K20:~:text=2%20%C2%A7%20%C2%A0%C2%A0Den%20som%20b rister,f%C3%A4ngelse%20i%20h%C3%B6gst%20tv%C3%A5%2 0%C3%A5r.
TSFS 2009:44, regel 5 - https://www.transportstyrelsen.se/TSFS/TSFS%202009_44k.pdf
NJA 2004 s. 764 - https://lagen.nu/dom/nja/2004s764

Varför påstår du att jag har skrivit saker som jag inte har skrivit?
Varför lägger du dina ord i min mun instället för att citera det jag faktiskt skrivit?

Vad menar du med att skriva ett frågetecken efter detta ditt påstående?
"Snipapappan har inte begärt skadestånd och var inte närvarande vid hela huvudförhandlingen?"

Vill du bara demonstrera att du inte har någon koll på dessa saker eller vad?

Hur är läget med dig, Iagh?
Vad är din poäng med inlägg som detta?

Jag vet inte om jag ska tycka att det är smått fantastiskt eller helt urballat märkligt, de återkommande inläggen som ovan.

Det finns i grund och botten två "läger" i tråden.

De som påstår att det finns ett delat ansvar, där de i detta läger nog kan sägas vara hyfsat överens om att pappan hade ungefär halva ansvaret. Lägret jag hör till.

De som påstår att pappan står helt utan ansvar och att enbart kapten och lots står står för allt ansvar.

Ändå kommer med jämna och relativt frekventa inlägg som detta ovan, där någon raljerande undrar över att det bara är pappans fel. Dessa inlägg är dessutom, vad jag sett, kategoriskt helt utan något som helst citat eller referens till någon som seriöst påstår att det skulle vara enbart pappans fel, precis som det ovan.

Kort och gott är det som så att alla som förstår sjövägsreglerna förstår följande saker.

1. Pappan är inte utan skuld till att denna olycka inträffade.
2. Kaptenen är inte utan skuld till att denna olycka inträffade.
3. Lotsen är inte utan skuld till att denna olycka inträffade.
4. Vilka av dessa tre som är straffrättsligt ansvariga för sin skuld till olyckan kommer vi inte att få veta, eftersom enbart kapten och lots står åtalade. Så vi kommer bara att få veta hur det är med kaptenens och lotsens straffrättsliga ansvar.
5. Båda fartygen bröt emot regel 5 om utkik.
6. Snipan bröt emot regel 9 om trång farled.
7. För det fall att fartygen var i sikte av varandra, vilket möjligen kommer att fastlås av domstolen var fallet, så bröt skeppet mot regel 13 om upphinnande.

En skillnad mellan fartygen som det ska bli intressant att se om domstolen tar notis om, hänsyn till och i så fall på vad vis, är det faktum att man på skeppet trots bristen i utkik ändå har haft utkik och har ansett sig haft en tillräcklig utkik, man har inte medvetet struntat i uppgiften, man har tittat framåt, man har rört sig på bryggan för att se och man har använt radarn.
På snipan har man medvetet valt bort att ha utkik, man har bara prioriterat att titta framåt och inte velat titta bakåt.
Det ovanstående baseras på uttalanden från de ombordvarande på respektive fartyg.
Domstolen kommer avgöra om bristen i den utkik som skeppet ändå hade är att betrakta som vårdslös, och i så fall om det också leder till ett ansvar för vållande till annans död. Det ska bli intressant att se om de i sitt domskäl tar upp något kring intention, avsikt och medvetenhet gällande såväl skeppet som snipan.

Vem har gjort bedömningen att den bristande utkiken bakåt är "ringa brott" och var framkommer detta?
Vem har fastslagit vilken som är den "minst farliga riktningen" och var har det framkommit, och vilken var motiveringen till det?
Var i sjövägsreglera menar du att det framgår att detta ska "bedömas som "ringa""?

Det som är lite fantastiskt är att den här tråden snart handlar mer om mig som person än om själva trådämnet. Det får jag ta som en rejäl komplimang, det jag skriver läses, ger intryck och gör skillnad.

En baksida är väl trollen i tråden som tar min aktivitet i tråden och mina inlägg i sakfrågan, ofta med tillhörande citat, referenser och länkar till lagar, vetenskapliga artiklar och utredningar som skäl för att angripa mig personligen, och när jag sedan bemöter dem så som de bemöter mig, ja då blir de snabbt lika kränkta som bortskämda blöjbarn och börja gapa och gorma likt ett dylikt. Business as usual här på Flashback. De mest mediala olyckorna och brottsfallen drar också till sig de mesta trollen i trådarna.

När troll lägger så mycket energi på att bortförklara och förkasta, då vet man att man skrivit något av väsentlig betydelse.

Så gott som allting jag har skrivit i tråden har förkastats grovt att trådens troll.
Alltifrån när jag var den första i tråden att påtala att lotsen visst har ett ansvar och kan ställas straffrättsligt till ansvar för det, via mitt uttalande om hur det rimligen hade gått till när snipan kördes på av fartyget och att snipan inte alls hade blivit fullständigt krossad utan påkörd/överkörd i sidan och rullat, ett förutseende från min sida som träffade så exakt rätt det kunde, till mitt uttalande inför rättegången om att kapten skulle släppas ur häktet direkt efter huvudförhandlingen.

För att inte tala om hur rätt jag fick när det kom till farledens bredd, ca 300meter och inte alls de 900meter till kilometer som vissa troll med alla möjliga tillmälen försökt slå mig i huvudet med, eller allt trams om att regel 13 gäller i alla lägen och alltid trumfar regel 9. Rena lögner som fortfarande sprids emellanåt av ett och annat troll i tråden trots att jag har presenterat alla nödvändiga fakta för att styrka just den faktan.

Så har vi det där med trång farled. Den påstått en kilometer breda farleden är inte alls trång för att snipan är så liten, påstår trollen gång på gång. Men vi vet nu att jag visste vad jag talade om redan från början även här. Dels är den här farleden redan fastslagen i domstol som trång, dels har jag presenterat i tråden HD's prejudikat om att det INTE är de aktuella fartygen i en specifik olycka som avgör trång farled, utan farleden och beskaffenheten hos de fartyg som trafikerar farleden.

Därtill har jag presenterat fakta från Sjöfartsverkets skrifter som tydligt förklarar att farleder upp till 700m bredd i svensk domstol bedömts som trånga, och bredare farleder än så internationellt, vilket är relevant eftersom sjövägsreglerna är internationella. Den aktuella farleden trafikeras bland annat av några av världens största biltransportfartyg, som frekventerar Wallhamn på Tjörn. En liten detalj de flesta trollen i tråden inte haft den blekaste aning om, har vi som har koll på läget kunnat konstatera.

En av de mer "populära" aktiviteterna bland trollen i tråden är att binda halmgubbar och leka don Quijote. Att tillskriva mig påståenden, åsikter och uttalanden jag aldrig gjort. Det sker så klart alltid utan att de citerar mig eller det de vill påstå att jag skulle ha uttalat. Så när, inte om, när, du ser någon tillskriva mig ett uttalande utan att de har med det faktiska citatet, då kan du vara rätt trygg med att det är, som vanligt, en ren lögn från deras sida. Det är ett mycket vanligt modus operandi från troll som försöker göra en poäng de inte har grund för.

Hur lång den här rättsprocessen blir återstår att se. Tingsrättens dom väntas den 30 september. För en gång skull har jag en känsla av att vi har en tingsrättsdom i ett mycket publikt fall som antagligen inte kommer att överklagas. Då tänker jag att kapten fälls men inte lotsen. Kapten får då antagligen ett straff som motsvarar den tid han suttit häktad, och därmed är saken utagerad för hans del. Han har inget annat än en möjlighet att vinna skadestånd att vinna på att överklaga. Inte värt besväret för hans del. För lotsen är siutationen så klart helt annorlunda, för det fall han fälls. Om han fälls kan han mycket väl tänkas överklaga det. Återstår fallet att ingen fälls och huruvida åklagaren då kan tänkas överklaga, det kan man ju tycka att han borde, men han har klantat till så mycket så grovt i det här fallet att frågan är om han verkligen vill blotta alla sin klanterier inför en hovrätt, också. Tveksamt.

Till sist återstår att se om det blir något som helst efterspel kring åklagarens korrupta agerande gällande att blunda för misstankarna gentemot snipapappan och på ett direkt lagvidrigt sett uttala en åtalsunderlåtelse innan en förundersökning knappt ens är startad, än mindre avslutad.

håller med dig

1: Till exempel jag. Mer allmänt, åklagaren skall bedöma huruvida vårdslösheten är a) vårdslös och b) omden då är grövre än "ringa". Här kan man till exempel titta litet på hur fartyg i allmänhet har sin styrposition anordnad, ifall sikten akteröver mer allmänt är möjlig från styrplatsen och ifall ouppmärksamhet akteröver (i "skyddad riktning") har bedömts som brottslig i andra sammanhang där man blivit påkörd akterifrån av upphinnande fartyg.

2. Den "minst farliga riktningen" är naturligtvis den riktning där sjövägsreglerna ger ansvar för all annan trafik att väja, och där ansvaret för att observera och framförallt undvika andra fartyg är föreskrivet det upphinnande fartyget.

3: Sjövägsreglerna som sådana har inga värderingar vad som gäller graden av vårdslöshet om man bryter mot dem. Denna bedömning gör åklagaren, i den mån det blir aktuellt att göra bedömningen.
Den som av någon anledning inte delar åklagarens bedömning kan begära överprövning av beslutet. Är man inte målsägande eller misstänkt har man dock inte mycket för detta. I det här fallet har naturligtvis ombuden för lots och befälhavare bedömt denna möjlighet att pådyvla snipan skuld till händelsen, och har avstått att göra detta.

För undvikande av att självklarheter upprepas mer än av mig, nu:

Givetvis är det ledsamt, tragiskt och något för alla att tänka på, att stora fartyg ibland har undermålig uppmärksamhet, även i färdriktningen. Det liv man räddar genom att utgå från att alla andra är idioter (tills motsatsen visats) kan (som denna gång) vara det egna.

Att titta på formalia i sjövägsreglerna, och genom någon sorts bisarr advokatyr försöka skuldbelägga de enda offren i denna händelse är dock otillständigt. Fartyget hade i detta fall fullt ansvar för att undvika kollisionen. Att snipan hade en MÖJLIGHET och TILLÅTELSE att agera när risken för kollision blivit överhängande får inte förväxlas med SKYLDIGHETEN att hålla undan när man är upphinnande.

Har inte alla en skyldighet att göra allt för att förhindra en kollision och att hålla god uppsikt?

Ur en mänsklig, evolutionär överlevandesynpunkt, givetvis. Det är ingen större framtid i att göra saker som man kan dö av, utan att tänka sig för och förhålla sig till en mer eller mindre grym verklighet. Ur den synvinkeln har man naturligtvis en allmän skyldighet att tänkia sig för på sjön, och det har många redan påtalat. "Tung går först, minst går sönder"...

Däremot har ju vi människor trots allt lämnat vilddjurs-stadiet och försökt skapa regelbaserad samexistens med andra, till ömsesidig nytta. Denna regelbaserade samexistens är ju avsedd att förenkla interaktioner, skapa en viss ordning och göra beslut och beteenden förutsägbara, så långt det går.

I detta fall har sjövägsreglerna ("trafikregler till sjöss") lagt plikten för att undvika en kollision helt på det upphinnande fartyget. Oavsett alla tänkbara lättnader som kan bli aktuella (det finns en hel del, vissa inte helt uppenbara för den oinsatte) så finns i detta fall inga lättnader i regelverket för fartygets del. Det snipan har skyldighet att göra är att försöka undvika en kollision när faran för denna är är uppenbar.

Samtidigt har snipan fullt ansvar för att inte själv ställa till med något genom bristande uppsikt, följa sjövägsreglerna för egen del, upptäcka kajakpaddlare, väja för eventuella segelfartyg och agera korrekt gentemot alla andra fartyg man möter.

Det är därför det finns en spärregel i lagstiftningen, man kan bara åtalas och straffas om vårdslösheten är mer än "ringa". Men i sak är det korrekt, att undvika en kollision åvilar båda parter.

Fru Justitia är inte bara blind (så hon passar inte på sjön av det skälet), men hon har också en vågskål. I detta fall kommer båda fartygens skyldigheter att läggas i vågskålarna, men de kommer inte väga lika tungt.

Tanken bakom mitt inlägg var att få hjälp av dig att förstå ditt syfte med några av dina
senare inspel i tråden.

Det fanns alltså ingen sådan bedömning som du påstod. Det var bara din åsikt uttryck som om det vore fakta. Som jag trodde.

Naurligtvis? Man kan precis lika gärna påstå att den mest farliga riktingen är den man färdas i. Återigen en åsikt uttryckt som om det vore någon form av fastställd fakta.

Och till sist, återigen finns alltså ingen sådan värdering eller bedömning eller kommunicerad. Det är du som påstår en massa saker som vore de fakta, trots att de bara är gripna ur luften. Inte undra på att det dräller av trådsanningar i den här tråden.

Åklagaren "bedömde" snipappappan innan utredningen knappt hade startat, och avgjorde redan då att pappan inte skulle åtalas ens om han skulle komma att misstänkas för brott. Utan någon som helst aning om vad utredningen skulle komma att visa.

Nu har istället försvaret, med all rätt, påtalat att utredningen inte är objektivt genomfört utan har påverkats av en biasering som till och med var bestämt uttalad i inledningen av utredningen. Du kan inte ha mycket till rättspatos som försvarar ett sådant beteende från en åklagare.