Citat:
Ursprungligen postat av
Uglo469
Men hur många gånger ska vi behöva förklara hur detta fungerar för dig?
Polisens nedläggning av brottsmisstankar saknar i det närmaste helt relevans för frågan ur ett LVU perspektiv och den saknar helt relevans när det gäller omsorgsbristen i allmänhet.
Det är så det fungerar. Att du inte gillar det är en helt annan sak. ”Jag tycker” passar med andra ord bättre.
"Polisens nedläggning av brottsmisstankar saknar i det närmaste helt relevans för frågan ur ett LVU perspektiv"
Gör den verkligen det utifrån att det är just den brottsmisstanken som ligger till grund för det akuta Lvu?...
1.Ja, om en sakkunnig gör en medvetet falsk orosanmälan kan det i allra högsta grad påverka efterföljande och pågående rättsprocesser på flera avgörande sätt.
2.När en person agerar i egenskap av sakkunnig (exempelvis en psykolog, läkare, lärare eller utredare) tillmäts deras bedömningar stor vikt. Om det visar sig att en anmälan varit falsk slår det tillbaka hårt mot både rättsprocessen och den sakkunniges egen karriär
3.
Trovärdigheten raseras: Om domstolen (t.ex. i en vårdnadstvist eller ett mål om LVU) upptäcker att den sakkunnige har fabricerat eller medvetet förvrängt uppgifter, förlorar den sakkunniges utlåtanden helt sitt bevisvärde.
4,Falsk tillvitelse eller falsk beskyllning: Att osant tillskriva någon en brottslig gärning eller besvärande omständighet hos en myndighet (15 kap. 7 § Brottsbalken)
5.Förtal: Om syftet har varit att utpeka personen som brottslig eller klandervärd i andras ögon (5 kap. 1 § Brottsbalken)
6.Tjänstefel: Om den sakkunnige är anställd inom myndighetsutövning (t.ex. offentlig skola eller sjukvård) kan agerandet i vissa fall prövas som tjänstefel (20 kap. 1 § Brottsbalken).
7.Den förälder eller part som drabbats av den falska anmälan (och som kanske felaktigt blivit av med vårdnaden eller tvingats genomgå extremt påfrestande utredningar) kan stämma den sakkunnige eller dennes arbetsgivare på skadestånd för det lidande och de ekonomiska skador som processen orsakat